Poslovice 31
1 Rijeèi cara Lemuila; sabrane rijeèi, kojima ga je uèila mati njegova.
Detta är konung Lemuels ord, vad hans moder sade, när hon förmanade honom:
2 Šta, sine moj, šta, sine utrobe moje, i šta, sine zavjeta mojih?
Hör, min son, ja, hör, du mitt livs son, hör, du mina löftens son.
3 Ne daj krjeposti svoje ženama, ni putova svojih onima što satiru careve.
Giv icke din kraft åt kvinnor, vänd icke dina vägar till dem som äro konungars fördärv.
4 Nije za careve, Lemuilo, nije za careve da piju vino, ni za knezove da piju silovito piæe,
Ej konungar tillkommer det, Lemoel, ej konungar tillkommer det att dricka vin ej furstar att fråga efter starka drycker.
5 Da ne bi pijuæi zaboravio uredbe, i izmijenio pravicu kojemu nevoljniku.
De kunde eljest under sitt drickande förgäta lagen och förvända rätten för alla eländets barn.
6 Podajte silovito piæe onome koji hoæe da propadne, i vino onima koji su tužna srca;
Nej, åt den olycklige give man starka drycker och vin åt dem som hava en bedrövad själ.
7 Neka se napije i zaboravi svoje siromaštvo, i da se više ne sjeæa svoje muke.
Må dessa dricka och förgäta sitt armod och höra upp att tänka på sin vedermöda.
8 Otvoraj usta svoja za nijemoga, za stvar svijeh namijenjenijeh smrti.
Upplåt din mun till förmån för den stumme och till att skaffa alla hjälplösa rätt.
9 Otvoraj usta svoja, sudi pravo, daj pravicu nevoljnome i ubogome.
Ja, upplåt din mun och döm med rättvisa, och skaffa den betryckte och fattige rätt. ----
10 Ko æe naæi vrsnu ženu? jer vrijedi više nego biser.
En idog hustru, var finner man en sådan? Långt högre än pärlor står hon i pris.
11 Oslanja se na nju srce muža njezina, i dobitka neæe nedostajati.
På henne förlitar sig hennes mans hjärta, och bärgning kommer icke att fattas honom.
12 Èini mu dobro, a ne zlo, svega vijeka svojega.
Hon gör honom vad ljuvt är och icke vad lett är, i alla sina levnadsdagar.
13 Traži vune i lana, i radi po volji rukama svojim.
Omsorg har hon om ull och lin och låter sina händer arbeta med lust.
14 Ona je kao laða trgovaèka, iz daleka donosi hranu svoju.
Hon är såsom en köpmans skepp, sitt förråd hämtar hon fjärran ifrån.
15 Ustaje dok je još noæ, daje hranu èeljadi svojoj i posao djevojkama svojim.
Medan det ännu är natt, står hon upp och sätter fram mat åt sitt husfolk, åt tjänarinnorna deras bestämda del.
16 Misli o njivi, i uzme je, od rada ruku svojih sadi vinograd.
Hon har planer på en åker, och hon skaffar sig den; av sina händers förvärv planterar hon en vingård.
17 Opasuje snagom bedra svoja i krijepi mišice svoje.
Hon omgjordar sina länder med kraft och lägger driftighet i sina armar.
18 Vidi kako joj je dobra radnja, ne gasi joj se noæu žižak.
Så förmärker hon att hennes hushållning går väl; hennes lampa släckes icke ut om natten.
19 Rukama svojima maša se preslice, i prstima svojima drži vreteno.
Till spinnrocken griper hon med sina händer, och hennes fingrar fatta om sländan.
20 Ruku svoju otvora siromahu, i pruža ruke ubogome.
För den betryckte öppnar hon sin hand och räcker ut sina armar mot den fattige.
21 Ne boji se snijega za svoju èeljad, jer sva èeljad njezina ima po dvoje haljine.
Av snötiden fruktar hon intet för sitt hus, ty hela hennes hus har kläder av scharlakan.
22 Pokrivaèe sama sebi gradi, tako platno i skerlet odijelo joj je.
Sköna täcken gör hon åt sig, hon har kläder av finaste linne och purpur.
23 Zna se muž njezin na vratima kad sjedi sa starješinama zemaljskim.
Hennes man är känd i stadens portar, där han sitter bland landets äldste.
24 Košulje gradi i prodaje, i pojase daje trgovcu.
Fina linneskjortor gör hon och säljer dem, och bälten avyttrar hon till krämaren.
25 Odijelo joj je krjepost i ljepota, i osmijeva se na vrijeme koje ide.
Kraft och heder är hennes klädnad, och hon ler mot den dag som kommer.
26 Usta svoja otvora mudro i na jeziku joj je nauka blaga.
Sin mun upplåter hon med vishet, och har vänlig förmaning på sin tunga.
27 Pazi na vladanje èeljadi svoje, i hljeba u lijenosti ne jede.
Hon vakar över ordningen i sitt hus och äter ej i lättja sitt bröd.
28 Sinovi njezini podižu se i blagosiljaju je; muž njezin takoðer hvali je;
Hennes söner stå upp och prisa henne säll, hennes man likaså och förkunnar hennes lov:
29 Mnoge su žene bile vrsne, ali ti ih nadvišuješ sve.
"Många idoga kvinnor hava funnits, men du, du övergår dem allasammans."
30 Ljupkost je prijevarna i ljepota tašta; žena koja se boji Gospoda, ona zaslužuje pohvalu.
Skönhet är förgänglig och fägring en vindfläkt; men prisas må en hustru som fruktar HERREN.
31 Podajte joj od ploda ruku njezinijeh, i neka je hvale na vratima djela njezina.
Må hon få njuta sina gärningars frukt; hennes verk skola prisa henne i portarna.
