Poslovice 29
1 Èovjek koji po karanju ostaje tvrdoglav, ujedanput æe propasti, da neæe biti lijeka.
Den som får mycken tillrättavisning, men förbliver hårdnackad, han varder oförtänkt krossad utan räddning.
2 Kad se umnožavaju pravednici, veseli se narod; a kad vlada bezbožnik, uzdiše narod.
När de rättfärdiga växa till, gläder sig folket, men när den ogudaktige kommer till välde, suckar folket.
3 Ko ljubi mudrost, veseli oca svojega; a ko se druži s kurvama, rasipa svoje dobro.
Den som älskar vishet gör sin fader glädje; men den som giver sig i sällskap med skökor förstör vad han äger.
4 Car pravdom podiže zemlju; a ko uzima mito, satire je.
Genom rättvisa håller en konung sitt land vid makt; men den som utpressar gärder, har fördärvar det.
5 Ko laska prijatelju svojemu, razapinje mrežu nogama njegovijem.
Den man som smickrar sin nästa han breder ut ett nät för han fötter.
6 U grijehu je zla èovjeka zamka, a pravednik pjeva i veseli se.
En ond människas överträdelse bliver henne en snara, men den rättfärdige får jubla och glädjas.
7 Pravednik razumije parbu nevoljnijeh, a bezbožnik ne mari da zna.
Den rättfärdige vårdar sig om de armas sak, men den ogudaktige förstår intet.
8 Potsmjevaèi raspaljuju grad, a mudri utišavaju gnjev.
Bespottare uppvigla staden, men visa män stilla vreden.
9 Mudar èovjek kad se pre s ludijem, ili se srdio ili smijao, nema mira.
När en vis man vill gå till rätta med en oförnuftig man, då vredgas denne eller ler, och har ingen ro.
10 Krvopije mrze na bezazlenoga, a pravi se brinu za dušu njegovu.
De blodgiriga hata den som är ostrafflig, men de redliga söka skydda hans liv.
11 Sav gnjev svoj izliva bezumnik, a mudri ustavlja ga natrag.
Dåren släpper all sin vrede lös, men den vise stillar den till slut.
12 Koji knez sluša lažne rijeèi, sve su mu sluge bezbožne.
Den furste som aktar på lögnaktigt tal, hans tjänare äro alla ogudaktiga.
13 Siromah i koji daje na dobit sretaju se; obojici Gospod prosvjetljuje oèi.
Den fattige och förtryckaren få leva jämte varandra; av HERREN få bådas ögon sitt ljus.
14 Koji car pravo sudi siromasima, njegov æe prijesto stajati dovijeka.
Den konung som dömer de armas rätt. hans tron skall bestå evinnerligen.
15 Prut i kar daju mudrost, a dijete pusto sramoti mater svoju.
Ris och tillrättavisning giver vishet, men ett oupptuktat barn drager skam över sin moder.
16 Kad se umnožavaju bezbožnici, umnožavaju se grijesi, a pravednici æe vidjeti propast njihovu.
Där de ogudaktiga växa till, där växer överträdelsen till, men de rättfärdiga skola se deras fall med lust.
17 Karaj sina svojega, i smiriæe te, i uèiniæe milinu duši tvojoj.
Tukta din son, så skall han bliva dig till hugnad och giva ljuvlig spis åt din själ.
18 Kad nema utvare, rasipa se narod; a ko drži zakon, blago njemu!
Där profetia icke finnes, där bliver folket tygellöst; men säll är den som håller lagen.
19 Rijeèima se ne popravlja sluga, jer ako i razumije, opet ne sluša.
Med ord kan man icke tukta en tjänare ty om han än förstår, så rättar han sig icke därefter.
20 Jesi li vidio èovjeka nagla u besjedi svojoj? više ima nadanja od bezumna nego od njega.
Ser du en man som är snar till att tala, det är mer hopp om en dåre än om honom.
21 Ako ko mazi slugu od malena, on æe najposlije biti sin.
Om någon är för efterlåten mot sin tjänare i hans ungdom, så visar denne honom på sistone förakt.
22 Gnjevljiv èovjek zameæe svaðu, i ko je naprasit, mnogo griješi.
En snarsticken man uppväcker träta, och den som lätt förtörnas begår ofta överträdelse.
23 Oholost ponižuje èovjeka, a ko je smjeran duhom, dobija slavu.
En människas högmod bliver henne till förödmjukelse, men den ödmjuke vinner ära.
24 Ko dijeli s lupežem, mrzi na svoju dušu, èuje prokletstvo i ne prokazuje.
Den som skiftar rov med en tjuv hatar sitt eget liv; när han hör edsförpliktelsen, yppar han intet.
25 Strašiv èovjek meæe sebi zamku; a ko se u Gospoda uzda, biæe u visokom zaklonu.
Människofruktan har med sig snaror, men den som förtröstar på HERREN, han varder beskyddad.
26 Mnogi traže lice vladaoèevo, ali je od Gospoda sud svakome.
Många söka en furstes ynnest, men av HERREN får var och en sin rätt.
27 Pravednima je mrzak nepravednik, a bezbožniku je mrzak ko pravo hodi.
En orättfärdig man är en styggelse för de rättfärdiga, och den som vandrar i redlighet är en styggelse för den ogudaktige.
