< প্রেরিতাঃ 12 >

1 তস্মিন্ সমযে হেরোদ্‌রাজো মণ্ডল্যাঃ কিযজ্জনেভ্যো দুঃখং দাতুং প্রারভৎ|
På samma tid tog Konung Herodes fatt på några af församlingene, till att pina dem.
2 ৱিশেষতো যোহনঃ সোদরং যাকূবং করৱালাঘাতেন্ হতৱান্|
Och drap han Jacobum, Johannis broder, med svärd.
3 তস্মাদ্ যিহূদীযাঃ সন্তুষ্টা অভৱন্ ইতি ৱিজ্ঞায স পিতরমপি ধর্ত্তুং গতৱান্|
Och då han såg, att det behagade Judomen väl, tog han ock fatt på Petrus; och det var om Sötebrödsdagarna.
4 তদা কিণ্ৱশূন্যপূপোৎসৱসময উপাতিষ্টৎ; অত উৎসৱে গতে সতি লোকানাং সমক্ষং তং বহিরানেয্যামীতি মনসি স্থিরীকৃত্য স তং ধারযিৎৱা রক্ষ্ণার্থম্ যেষাম্ একৈকসংঘে চৎৱারো জনাঃ সন্তি তেষাং চতুর্ণাং রক্ষকসংঘানাং সমীপে তং সমর্প্য কারাযাং স্থাপিতৱান্|
Då han nu fick fatt på honom, satte han honom i fängelse, antvardandes honom fyra qvarter krigsknektar, till att förvaran; aktandes efter Påskana hafva honom ut för folket.
5 কিন্তুং পিতরস্য কারাস্থিতিকারণাৎ মণ্ডল্যা লোকা অৱিশ্রামম্ ঈশ্ৱরস্য সমীপে প্রার্থযন্ত|
Och Petrus förvarades i fängelset. Men församlingen hade bön till Gud för honom, utan återvändo.
6 অনন্তরং হেরোদি তং বহিরানাযিতুং উদ্যতে সতি তস্যাং রাত্রৌ পিতরো রক্ষকদ্ৱযমধ্যস্থানে শৃঙ্খলদ্ৱযেন বদ্ধ্ৱঃ সন্ নিদ্রিত আসীৎ, দৌৱারিকাশ্চ কারাযাঃ সম্মুখে তিষ্ঠনতো দ্ৱারম্ অরক্ষিষুঃ|
När nu Herodes ville haft honom före, i den samma nattene sof Petrus emellan två krigsknektar, bunden med två kedjor; och vaktarena voro för dörrene, och togo vara på fängelset.
7 এতস্মিন্ সমযে পরমেশ্ৱরস্য দূতে সমুপস্থিতে কারা দীপ্তিমতী জাতা; ততঃ স দূতঃ পিতরস্য কুক্ষাৱাৱাতং কৃৎৱা তং জাগরযিৎৱা ভাষিতৱান্ তূর্ণমুত্তিষ্ঠ; ততস্তস্য হস্তস্থশৃঙ্খলদ্ৱযং গলৎ পতিতং|
Och si, Herrans Ängel stod för honom, och ett sken lyste i huset, och stötte Petrum på sidona, och väckte honom upp, sägandes: Statt upp snarliga. Och kedjorna föllo utaf hans händer.
8 স দূতস্তমৱদৎ, বদ্ধকটিঃ সন্ পাদযোঃ পাদুকে অর্পয; তেন তথা কৃতে সতি দূতস্তম্ উক্তৱান্ গাত্রীযৱস্ত্রং গাত্রে নিধায মম পশ্চাদ্ এহি|
Och sade Ängelen till honom: Bind om dig, och tag dina skor uppå; han ock så gjorde. Och han sade till honom: Tag din kjortel uppå, och följ mig.
9 ততঃ পিতরস্তস্য পশ্চাদ্ ৱ্রজন বহিরগচ্ছৎ, কিন্তু দূতেন কর্ম্মৈতৎ কৃতমিতি সত্যমজ্ঞাৎৱা স্ৱপ্নদর্শনং জ্ঞাতৱান্|
Och så gick han ut, och följde honom; och visste icke, att det var sant, som skedde af Ängelen, utan mente att han hade sett en syn.
10 ১০ ইত্থং তৌ প্রথমাং দ্ৱিতীযাঞ্চ কারাং লঙ্ঘিৎৱা যেন লৌহনির্ম্মিতদ্ৱারেণ নগরং গম্যতে তৎসমীপং প্রাপ্নুতাং; ততস্তস্য কৱাটং স্ৱযং মুক্তমভৱৎ ততস্তৌ তৎস্থানাদ্ বহি র্ভূৎৱা মার্গৈকস্য সীমাং যাৱদ্ গতৌ; ততোঽকস্মাৎ স দূতঃ পিতরং ত্যক্তৱান্|
Och de gingo fram genom den första och andra vakten, och kommo till jernporten, som drog åt staden; den öppnades dem af sig sjelf; och de gingo derut, dragandes framåt en gato långt; och i det samma kom Ängelen ifrå honom.
11 ১১ তদা স চেতনাং প্রাপ্য কথিতৱান্ নিজদূতং প্রহিত্য পরমেশ্ৱরো হেরোদো হস্তাদ্ যিহূদীযলোকানাং সর্ৱ্ৱাশাযাশ্চ মাং সমুদ্ধৃতৱান্ ইত্যহং নিশ্চযং জ্ঞাতৱান্|
Då Petrus kom till sig igen, sade han: Nu vet jag förvisso, att Herren hafver sändt sin Ängel, och tagit mig utu Herodis hand, och ifrån all Judiska folkens åstundan.
12 ১২ স ৱিৱিচ্য মার্কনাম্রা ৱিখ্যাতস্য যোহনো মাতু র্মরিযমো যস্মিন্ গৃহে বহৱঃ সম্ভূয প্রার্থযন্ত তন্নিৱেশনং গতঃ|
Och då han besinnade sig, kom han till Marie hus, som var Johannis moder, den ock kallades Marcus; och der voro månge församlade, och bådo.
13 ১৩ পিতরেণ বহির্দ্ৱার আহতে সতি রোদানামা বালিকা দ্রষ্টুং গতা|
Då Petrus klappade på porten, gick en piga ut att höra ho der var, benämnd Rode.
14 ১৪ ততঃ পিতরস্য স্ৱরং শ্রুৱা সা হর্ষযুক্তা সতী দ্ৱারং ন মোচযিৎৱা পিতরো দ্ৱারে তিষ্ঠতীতি ৱার্ত্তাং ৱক্তুম্ অভ্যন্তরং ধাৱিৎৱা গতৱতী|
Och då hon kände Petri röst, lät hon icke upp porten, för glädjes skull; utan lopp in, och bådade dem att Petrus stod för porten.
15 ১৫ তে প্রাৱোচন্ ৎৱমুন্মত্তা জাতাসি কিন্তু সা মুহুর্মুহুরুক্তৱতী সত্যমেৱৈতৎ|
Då sade de till henne: Du äst icke vid din sinne. Då stod hon fast derpå, att det var så. Då sade de: Hans Ängel äret.
16 ১৬ তদা তে কথিতৱন্তস্তর্হি তস্য দূতো ভৱেৎ|
Men Petrus höll uppå att klappa. När de då uppläto, fingo de se honom, och förundrade sig.
17 ১৭ পিতরো দ্ৱারমাহতৱান্ এতস্মিন্নন্তরে দ্ৱারং মোচযিৎৱা পিতরং দৃষ্ট্ৱা ৱিস্মযং প্রাপ্তাঃ|
Då tecknade han dem med handene, att de skulle tiga; och förtäljde dem, huru Herren hade frälst honom utu fängelset; och han sade: Görer Jacobo och bröderna båd härom. Sedan gick han derut, och drog bort på en annan stad.
18 ১৮ ততঃ পিতরো নিঃশব্দং স্থাতুং তান্ প্রতি হস্তেন সঙ্কেতং কৃৎৱা পরমেশ্ৱরো যেন প্রকারেণ তং কারাযা উদ্ধৃত্যানীতৱান্ তস্য ৱৃত্তান্তং তানজ্ঞাপযৎ, যূযং গৎৱা যাকুবং ভ্রাতৃগণঞ্চ ৱার্ত্তামেতাং ৱদতেত্যুক্তা স্থানান্তরং প্রস্থিতৱান্|
Men då dager vardt, var icke litet bekymmer ibland krigsknektarna, hvad af Petro skulle vordit.
19 ১৯ প্রভাতে সতি পিতরঃ ক্ৱ গত ইত্যত্র রক্ষকাণাং মধ্যে মহান্ কলহো জাতঃ|
Och Herodes hade båd efter honom, och fann honom icke; ty lät han ransaka vakterna, och hafva dem bort; och for ned af Judeen till Cesareen, och dvaldes der.
20 ২০ হেরোদ্ বহু মৃগযিৎৱা তস্যোদ্দেশে ন প্রাপ্তে সতি রক্ষকান্ সংপৃচ্ছ্য তেষাং প্রাণান্ হন্তুম্ আদিষ্টৱান্|
Och Herodes var illa tillfrids med dem af Tyro och Sidon. Men de kommo endrägteliga till honom, och talade vid Blastum, som Konungens kamererare var, och begärade frid; ty deras landsände hade sin näring af Konungens land.
21 ২১ পশ্চাৎ স যিহূদীযপ্রদেশাৎ কৈসরিযানগরং গৎৱা তত্রাৱাতিষ্ঠৎ|
Då bestämde Herodes en dag, och klädde sig uti Konungslig kläder, och satte sig på domstolen, och hade ett tal till dem;
22 ২২ সোরসীদোনদেশযো র্লোকেভ্যো হেরোদি যুযুৎসৌ সতি তে সর্ৱ্ৱ একমন্ত্রণাঃ সন্তস্তস্য সমীপ উপস্থায ল্ৱাস্তনামানং তস্য ৱস্ত্রগৃহাধীশং সহাযং কৃৎৱা হেরোদা সার্দ্ধং সন্ধিং প্রার্থযন্ত যতস্তস্য রাজ্ঞো দেশেন তেষাং দেশীযানাং ভরণম্ অভৱৎং
Och folket ropade: Guds röst är detta, och icke menniskors.
23 ২৩ অতঃ কুত্রচিন্ নিরুপিতদিনে হেরোদ্ রাজকীযং পরিচ্ছদং পরিধায সিংহাসনে সমুপৱিশ্য তান্ প্রতি কথাম্ উক্তৱান্|
Och straxt slog honom Herrans Ängel, derföre att han icke gaf Gudi ärona; och han vardt uppfräten af matkar, och gaf upp andan.
24 ২৪ ততো লোকা উচ্চৈঃকারং প্রত্যৱদন্, এষ মনুজরৱো ন হি, ঈশ্ৱরীযরৱঃ|
Men Guds ord växte och förökades.
25 ২৫ তদা হেরোদ্ ঈশ্ৱরস্য সম্মানং নাকরোৎ; তস্মাদ্ধেতোঃ পরমেশ্ৱরস্য দূতো হঠাৎ তং প্রাহরৎ তেনৈৱ স কীটৈঃ ক্ষীণঃ সন্ প্রাণান্ অজহাৎ| কিন্ত্ৱীশ্ৱরস্য কথা দেশং ৱ্যাপ্য প্রবলাভৱৎ| ততঃ পরং বর্ণব্বাশৌলৌ যস্য কর্ম্মণো ভারং প্রাপ্নুতাং তাভ্যাং তস্মিন্ সম্পাদিতে সতি মার্কনাম্না ৱিখ্যাতো যো যোহন্ তং সঙ্গিনং কৃৎৱা যিরূশালম্নগরাৎ প্রত্যাগতৌ|
Men Barnabas och Paulus foro igen till Jerusalem, och fingo den undsättning ifrå sig; och togo med sig Johannes, som ock kallades Marcus.

< প্রেরিতাঃ 12 >