Holy Bible Aionian Edition® ~ Sakachep---Sakachep-Bible ~ Matthew Chapter 20

< Matthew 20 >

1 “Invân Rêngram chu mi inkhatin a grapebila mi senkhat inloa sintho rang rokin jîng renga ajôkpai angin ani.

"Ty med himmelriket är det, såsom när en husbonde bittida om morgonen gick ut för att leja åt sig arbetare till sin vingård.

2 Ama'n a sinthopungei hah asûna duli pêk ngei rangin a jôta, male a grapebila sintho rangin a tîr ngei zoi.

Och när han hade kommit överens med arbetarna om en viss dagspenning, sände han dem till sin vingård.

3 Jîng dâr kuo ânringin chu bazar muna a se nôka, mahan mi senkhat ite tho loia an inding ava mua,

När han sedan gick ut vid tredje timmen, fick han se några andra stå sysslolösa på torget;

4 masikin an kôm, ‘Nangni khom se ungla, grapebila va sin ungla, rathaman asadên nangni pêk ki tih,’ a tipe ngeia.

och han sade till dem: 'Gån ock I till min vingård, så skall jag giva eder vad skäligt är.'

5 Masikin an se zoi. Hanchu sûn dâr sômleinik le chonûk dâr thuma khom ma angdênin a thoa.

Och de gingo. Åter gick han ut vid sjätte timmen och vid nionde och gjorde sammalunda.

6 Kholoi dâr rangnga ânring rangtôn bazar muna ava se nôka, mi senkhat ite sin loia ânding chien ava mu ngei nôka. An kôm, ‘Ithomo ite sin loiin mahin sûn nin min hek?’ tiin a rekel ngeia.

Också vid elfte timmen gick han ut och fann då några andra stå där; och han sade till dem: 'Varför stån I här hela dagen sysslolösa?'

7 Anni han a kôm, ‘tutên mi min lo mak ngei,’ tiin an thuona. Asa, hanchu, nangni khom se ungla grapebila sin va tho roi,” a tipe ngeia.

De svarade honom: 'Därför att ingen har lejt oss.' Då sade han till dem: 'Gån ock I till min vingård.'

8 Kholoi ahong nîn chu, a pumapa han a sum vongpu kôm han, “Sinthopu ngei hah koi inla, anûktaka hong inlopu ngei renga phutin amasataka hong inlopu ngei dênin an rathaman pêk ngei roh,” a tia.

När det så hade blivit afton, sade vingårdens herre till sin förvaltare: 'Kalla fram arbetarna och giv dem deras lön, men begynn med de sista och gå så tillbaka ända till de första.'

9 Kholoi dâr rangnga sintho koppu ngei ha chu duli chit pêk an nia.

Då nu de kommo fram, som voro lejda vid elfte timmen, fick var och en av dem full dagspenning.

10 Masikin motontaka sintho koppu ngei hah an hongin chu atam uol man rangin an mindona; hannirese anni khom duli chit kêng pêk an ni.

När sedan de första kommo, trodde de att de skulle få mer, men också var och en av dem fick samma dagspenning.

11 An sum hah an lâka, a pumapa chunga an chier phut zoi.

När de så fingo, knorrade de mot husbonden.

12 “Hi mi nûktaka hôn lo ngei hi chu dâr khat vai an sinna ania, keini chu nisa luma sûntuonin kin sina, hannoma, keini mi ni pêk dôr nanâk anni khom ne pêka!” an tia.

och sade: 'Dessa sista hava arbetat allenast en timme, och du har ändå ställt dem lika med oss, som hava burit dagens tunga och solens hetta?'

13 A pumapa han, an lâia inkhat kôm han, “‘Rangâi ta, mal,’ nang huong mu-ung. Ikhomnirse asûna duli loa sintho ranga no jôt ani.

Då svarade han en av dem och sade: 'Min vän, jag gör dig ingen orätt. Kom du icke överens med mig om den dagspenningen?

14 Atûn na rathaman lâk inla, ni ina se roh. Nangma nang ke pêk dôr hih hi anûktaka a hon lopu khom hih pêk ku nuom ani.

Tag vad dig tillkommer och gå. Men åt denne siste vill jag giva lika mycket som åt dig.

15 Ka sum chu ki ti lamtaka mang rangin rachamneina dôn mu-ung mo? Aninônchu ka mannarloi sikin na narsa mini?” a tipea.

Har jag icke lov att göra såsom jag vill med det som är mitt? Eller skall du med onda ögon se på att jag är så god?' --

16 Hanchu Jisua'n, “Masikin anûktak ngei hah amotontak la nîng an ta, amotontak ngei hah anûktak la nîng an tih,” tiin chongkhârnân a tia.

Så skola de sista bliva de första, och de första bliva de sista."

17 Jisua Jerusalem tena se lâihan, ruoisingei sômleinik hah an theiin a tuong ngeia, lampuia an lôn pumin inrûkten an kôm,

Då nu Jesus ville gå upp till Jerusalem, tog han till sig de tolv, så att de voro allena; och under vägen sade han till dem:

18 “Rangâi ta u, Jerusalema ei se rang ania, mahan Miriem Nâipasal hi Ochaisingei le Balam minchupungei kuta minsûrin om a tih. Thi rangin theiloimintum an ta,

"Se, vi gå nu upp till Jerusalem, och Människosonen skall bliva överlämnad åt översteprästerna och de skriftlärde, och de skola döma honom till döden

19 hanchu Jentailngei kuta pêk an ta, anni han munui inzanân mang an ta, vîk an ta, khrosa jêmdel an tih; hannirese sûnthum suole chu aringin kaithoiin om a tih,” a tia.

och överlämna honom åt hedningarna till att begabbas och gisslas och korsfästas; men på tredje dagen skall han uppstå igen."

20 Hanchu Jebedee lômnu hah a nâipasal inik ngei leh Jisua kôm an honga, amakunga khûkinbilin, a lungkhamna a zonga.

Då trädde Sebedeus' söners moder fram till honom med sina söner och föll ned för honom och ville begära något av honom.

21 Jisua'n a kôm, “Imo nu nuom?” tiin amanu hah a rekela. Amanu han, “Hi ka nâipasal inik ngei hih Rêng nini tika na chang tieng inkhat no voitieng inkhat min sung rangin chong mênkhâm pe roh,” tiin a thuona.

Han frågade henne: "Vad vill du?" Hon svarade honom: "Säg att i ditt rike den ene av dessa mina två söner skall få sitta på din högra sida, och den andre på din vänstra."

22 Jisua'n, nâipasalngei kôm han, “Nin zong hih nin riet loi ani, Tuongna kilât ki nêk rang hih nin nêk thei rang mo?” a tia. “Thei kin tih,” tiin an thuona.

Men Jesus svarade och sade: "I veten icke vad I begären. Kunnen I dricka den kalk som jag skall dricka?" De svarade honom: "Det kunna vi."

23 Jisua'n an kôm, “Ki kilât chu nêk tatak nan ta,” hannirese, “tumo ka chang tieng le ko voi tienga ânsung rang chu keiman zen rangin racham dôn mu-ung. Hi munngei hih chu ka Pa'n a mintuo pe ngei ta rang kêng ani,” a tia.

Då sade han till dem: "Ja, väl skolen I få dricka min kalk, men platsen på min högra sida och platsen på min vänstra tillkommer det icke mig att bortgiva, utan de skola tillfalla dem för vilka så är bestämt av min Fader."

24 Ruoisi dang sômngei han ma chong hah an rietin chu, lâibung inik ngei chunga an ningathik zoia.

När de tio andra hörde detta, blevo de misslynta på de två bröderna.

25 Masikin Jisua'n an rêngin a koitûp ngeia, an kôm, “Jentailngei chunga roijêkpua an phunngei chu an chunga an inlaltatak ngâia, an ruoipungei khom an chunga rachamneina an dôn ok ngâi iti nin riet.

Då kallade Jesus dem till sig och sade: "I veten att furstarna uppträda mot sina folk såsom herrar, och att de mäktige låta folken känna sin myndighet.

26 Nikhomrese, nin lâia chu ma anghin ani rang nimak. Tukhomin alien a nuomin chu, nin tîrlâm ani bak ngêt rang ani;

Så är det icke bland eder; utan den som vill bliva störst bland eder, han vare de andras tjänare,

27 Mapêna, nin lâia tukhomin amotontak ani nuomin chu nin tîrlâm a chang bak ngêt rang ani.

och den som vill vara främst bland eder, han vare de andras dräng,

28 Miriem Nâipasal luo mana min a sin an tho pe rangin juong maka, mi sin tho pe rang le mi tamtak rattan ranga a ringna pêk rangin kêng a juong ani,” a tia.

likasom Människosonen har kommit, icke för att låta tjäna sig, utan för att tjäna och giva sitt liv till lösen för många."

29 Jisua le a ruoisingei Jericho hah an mâkin chu, mipui tamtakin an jûia.

När de sedan gingo ut ifrån Jeriko, följde honom mycket folk.

30 Mitcho inik lampui kôla insungin Jisua a hongvun iti an rietin chu, “David Nâipasal! Kin chunga inrieng mi mu roh, Pu!” tiin an in-ieka.

Och se, två blinda sutto där vid vägen. När dessa hörde att det var Jesus som gick där fram, ropade de och sade: "Herre, förbarma dig över oss, du Davids son."

31 Mipui ngei han dâirek rangin an ngo ngeia. Aniatachu anni han, “David Nâipasal! Kin chunga inrieng mimu roh, Pu!” tiin an iniek minring uola.

Och folket tillsade dem strängeligen att de skulle tiga; men de ropade dess mer och sade: "Herre, förbarma dig över oss, du Davids son."

32 Jisua ânngama a koi ngeia, “Imo nangni rangin ni min tho nin nuom?” tiin a rekel ngeia.

Då stannade Jesus och kallade dem till sig och sade: "Vad viljen I att jag skall göra eder?"

33 “Pu, mitvârna mi ni pêk rang hih kin nuom ani!” tiin an thuona.

De svarade honom: "Herre, låt våra ögon bliva öppnade."

34 Jisua'n an chunga inriengmuna a dôna, an mitngei hah a tôn pe ngeia, voikhatrengin an hong mu thei kelena, a nûk an jûi zoi ani.

Då förbarmade sig Jesus över dem och rörde vid deras ögon, och strax fingo de sin syn och följde honom.

Go to > Bookmark / Concordance / Maps / Report Issue

The world's first Holy Bible un-translation!