< Mark 5 >

1 Jisua le a ruoisingei hah Galilee dîl râl kângkhat tieng, Gerasa ram an hong tunga.
Καὶ ἦλθον εἰς τὸ πέραν τῆς θαλάσσης εἰς τὴν χώραν τῶν Γεργεσηνῶν.
2 Jisua hah rukuong renga a hong jôk harenghan, mahan thânngei renga hong suok mi inkhatin ântôngpuia. Ha mi hah a sûnga ratha saloi dôn ania
καὶ ἐξελθόντος αὐτοῦ ἐκ τοῦ πλοίου εὐθέως ἀπήντησεν αὐτῷ ἐκ τῶν μνημείων ἄνθρωπος ἐν πνεύματι ἀκαθάρτῳ,
3 male thânngeia om ngâi ani. Tutên Zingjirûi lienpa leh luo khit thei mak ngeia;
ὃς τὴν κατοίκησιν εἶχεν ἐν τοῖς μνήμασι, καὶ οὔτε ἁλύσεσιν οὐδεὶς ἠδύνατο αὐτὸν δῆσαι,
4 Vêl tamtak a kutngei le a kengei an lei khita, aniatachu a kengei an khitna Zingjirûingei le thîrkolngei hah a pot sata, a khiek chit ngâia. A rât rai sikin tutên an mene theiloi ani.
διὰ τὸ αὐτὸν πολλάκις πέδαις καὶ ἁλύσεσι δεδέσθαι, καὶ διεσπάσθαι ὑπ᾽ αὐτοῦ τὰς ἁλύσεις καὶ τὰς πέδας συντετρῖφθαι, καὶ οὐδεὶς ἴσχυεν αὐτὸν δαμάσαι·
5 Sûna le jâna, thânngeia le tângngeia han ân ieka, amananâkin lungngei leh an ât ngâi.
καὶ διὰ παντὸς νυκτὸς καὶ ἡμέρας ἐν τοῖς μνήμασι καὶ ἐν τοῖς ὄρεσιν ἦν κράζων καὶ κατακόπτων ἑαυτὸν λίθοις.
6 Alazan renga Jisua a hong mua; masikin a hong tânna, amakunga ânboka,
ἰδὼν δὲ τὸν Ἰησοῦν [ἀπὸ] μακρόθεν ἔδραμε καὶ προσεκύνησεν αὐτόν,
7 male rôl inringtakin ân ieka, “Jisua, Pathien Ânchung Tak Nâipasal, khoimo mi lo rang ni ti? Dûk mi tho tet loi rangin, Pathien rimingin nang ke ngên!” a tia.
καὶ κράξας φωνῇ μεγάλῃ λέγει· τί ἐμοὶ καὶ σοί, Ἰησοῦ, υἱὲ τοῦ Θεοῦ τοῦ ὑψίστου; ὁρκίζω σε τὸν Θεόν, μή με βασανίσῃς.
8 (Mahi a tina abi chu Jisua'n, a kôm, “Ratha saloi amapa sûng renga hih hong jôk roh!” a lei ti zoi sika ani.)
ἔλεγε γὰρ αὐτῷ· ἔξελθε τὸ πνεῦμα τὸ ἀκάθαρτον ἐκ τοῦ ἀνθρώπου.
9 Masikin Jisua'n a kôm, “Imo ni riming!” tiin arkela. A kôm han, “Ki riming chu ‘Mob’ kin tam sabak ani” tiin a thuona.
καὶ ἐπηρώτα αὐτόν· τί ὄνομά σοι; καὶ ἀπεκρίθη λέγων· λεγεὼν ὄνομά μοι, ὅτι πολλοί ἐσμεν.
10 Male ha ram renga hah ratha saloingei a rujûlpai loina rangin Jisua kôm han a ngênrîta.
καὶ παρεκάλει αὐτὸν πολλὰ ἵνα μὴ ἀποστείλῃ αὐτοὺς ἔξω τῆς χώρας.
11 Ma mun kôla muol panga han vok pâl tamtak sâk rok an oma.
ἦν δὲ ἐκεῖ ἀγέλη χοίρων μεγάλη βοσκομένη πρὸς τῷ ὄρει·
12 Masikin ratha saloingei han, “Vokngei kôm son mi tîr inla, male an sûnga mi min lût roh” tiin Jisua kôm an ngêna.
καὶ παρεκάλεσαν αὐτὸν πάντες οἱ δαίμονες λέγοντες· πέμψον ἡμᾶς εἰς τοὺς χοίρους, ἵνα εἰς αὐτοὺς εἰσέλθωμεν.
13 A min se ngeia, male ratha saloingei hah amapa sûng renga an jôk paia, vokngei sûnga han an va lûta. Vokpâlngei hah anrêngin isângnik dôr an nia, anrêngin rôlsora an tânna, dîla an inchôma, an thi let zoi.
καὶ ἐπέτρεψεν αὐτοῖς εὐθέως ὁ Ἰησοῦς. καὶ ἐξελθόντα τὰ πνεύματα τὰ ἀκάθαρτα εἰσῆλθον εἰς τοὺς χοίρους· καὶ ὥρμησεν ἡ ἀγέλη κατὰ τοῦ κρημνοῦ εἰς τὴν θάλασσαν· ἦσαν δὲ ὡς δισχίλιοι· καὶ ἐπνίγοντο ἐν τῇ θαλάσσῃ.
14 Vok donsûipungei hah an tânna, khopui le vokvâinamun ngeia han ma thurchi hah an va misîra. Mingei han neinun ahongtung ha en rangin an se zoia,
καὶ οἱ βόσκοντες τοὺς χοίρους ἔφυγον καὶ ἀπήγγειλαν εἰς τὴν πόλιν καὶ εἰς τοὺς ἀγρούς· καὶ ἐξῆλθον ἰδεῖν τί ἐστι τὸ γεγονός.
15 male Jisua kôm an tung lehan, ramkhoringei an sûrpu hah puon silin mulungbôk sing vanga insungin an va mua; male anrêngin an chi zoi.
καὶ ἔρχονται πρὸς τὸν Ἰησοῦν, καὶ θεωροῦσι τὸν δαιμονιζόμενον καθήμενον καὶ ἱματισμένον καὶ σωφρονοῦντα, τὸν ἐσχηκότα τὸν λεγεῶνα, καὶ ἐφοβήθησαν.
16 Amupu ngei han ramkhori sûrpa chunga neinun ahongtung le vokngei chungroi ha mingei an lei rila.
καὶ διηγήσαντο αὐτοῖς οἱ ἰδόντες πῶς ἐγένετο τῷ δαιμονιζομένῳ καὶ περὶ τῶν χοίρων.
17 Masikin anni ngei han Jisua hah an ram mâk rangin an ngên zoia.
καὶ ἤρξαντο παρακαλεῖν αὐτὸν ἀπελθεῖν ἀπὸ τῶν ὁρίων αὐτῶν.
18 Jisua rukuonga a chuong rangtôn ramkhoringei sûrpa han Jisua kôm, “No kôm hong rong ba!” tiin a ngêna.
καὶ ἐμβαίνοντος αὐτοῦ εἰς τὸ πλοῖον παρεκάλει αὐτὸν ὁ δαιμονισθεὶς ἵνα μετ᾽ αὐτοῦ ᾖ.
19 Hannirese Jisua'n phal maka. Manêkin, “Ni insûngmingei kôm senla, Pumapa'n sin nang a tho pe tie le idôrmo nang lungkham tie hih va ril ngei roh” a tipea.
καὶ οὐκ ἀφῆκεν αὐτόν, ἀλλὰ λέγει αὐτῷ· ὕπαγε εἰς τὸν οἶκόν σου πρὸς τοὺς σοὺς καὶ ἀνάγγειλον αὐτοῖς ὅσα σοι ὁ Κύριος πεποίηκε καὶ ἠλέησέ σε.
20 Masikin amapa hah a sea, Khopui Sôm ngei han a chaia, Jisua'n ata ranga sin a tho pe ngei hah a misîra, ha a misîr a riet ngei murdi'n kamâmruoi sabak an tia.
καὶ ἀπῆλθε καὶ ἤρξατο κηρύσσειν ἐν τῇ Δεκαπόλει ὅσα ἐποίησεν αὐτῷ ὁ Ἰησοῦς, καὶ πάντες ἐθαύμαζον.
21 Jisua'n rukuong leh dîl râl kângkhat tieng rakânin a se nôka, dîl panga loko tamtak a kôm an hong intûpa.
Καὶ διαπεράσαντος τοῦ Ἰησοῦ ἐν τῷ πλοίῳ πάλιν εἰς τὸ πέραν συνήχθη ὄχλος πολὺς ἐπ᾽ αὐτόν, καὶ ἦν παρὰ τὴν θάλασσαν.
22 Synagog taka ulienpu a riming Jairus a hongtunga, male Jisua a mu lehan, Jisua ke kunga ânboka, a kôm,
Καὶ ἔρχεται εἷς τῶν ἀρχισυναγώγων, ὀνόματι Ἰάειρος, καὶ ἰδὼν αὐτὸν πίπτει πρὸς τοὺς πόδας αὐτοῦ
23 male “Ka nâinupangte hih ana sabaka. Masikin rangâihoitakin juong inla, a hong dam nôka a ring theina rangin a chunga nu kutngei ni juong minngam pe roh!” tiin a ngênrîta.
καὶ παρεκάλει αὐτὸν πολλά, λέγων ὅτι τὸ θυγάτριόν μου ἐσχάτως ἔχει, ἵνα ἐλθὼν ἐπιθῇς αὐτῇ τὰς χεῖρας, ὅπως σωθῇ καὶ ζήσεται.
24 Hanchu Jisua hah ama lehan an sea. Loko tamtakin an jûia, an ep rai sikin an innengin an innenga.
καὶ ἀπῆλθε μετ᾽ αὐτοῦ· καὶ ἠκολούθει αὐτῷ ὄχλος πολύς, καὶ συνέθλιβον αὐτόν.
25 Mahan nuvengte inkhat kum sômleinik thisuoka damloi a oma,
Καὶ γυνή τις οὖσα ἐν ῥύσει αἵματος ἔτη δώδεκα,
26 doctorngei tamtakin an donsûi suonûk khomin la dam thei maka. A sum dôn murdi a heklet zoia, hannirese dam nêkin inrikin ânrik pe uola.
καὶ πολλὰ παθοῦσα ὑπὸ πολλῶν ἰατρῶν καὶ δαπανήσασα τὰ παρ᾽ ἑαυτῆς πάντα, καὶ μηδὲν ὠφεληθεῖσα, ἀλλὰ μᾶλλον εἰς τὸ χεῖρον ἐλθοῦσα,
27 Hanu han Jisua chungroi a rieta, masikin lokongei kâra Jisua nûka a honga,
ἀκούσασα περὶ τοῦ Ἰησοῦ, ἐλθοῦσα ἐν τῷ ὄχλῳ ὄπισθεν ἥψατο τοῦ ἱματίου αὐτοῦ·
28 a mulungrîlin, “A puonngei luo khom tôn inlang, dam kelen ki tih” a tia.
ἔλεγε γὰρ ἐν ἑαυτῇ ὅτι ἐὰν ἅψωμαι κἂν τῶν ἱματίων αὐτοῦ, σωθήσομαι.
29 Amanu han a puonmor a tôna, male a thisuok ha harenghan among pita; a natna hah mindam ani zoi tiin, ânriet kelen zoia.
καὶ εὐθέως ἐξηράνθη ἡ πηγὴ τοῦ αἵματος αὐτῆς, καὶ ἔγνω τῷ σώματι ὅτι ἴαται ἀπὸ τῆς μάστιγος.
30 Jisua'n a sûng renga sinthotheina ajôk ti a riet kelena, masikin lokongei tieng a hônheia, an kôm, “Tumo ku puonngei a tôn?” Tiin a rekel ngeia.
καὶ εὐθέως ὁ Ἰησοῦς ἐπιγνοὺς ἐν ἑαυτῷ τὴν ἐξ αὐτοῦ δύναμιν ἐξελθοῦσαν, ἐπιστραφεὶς ἐν τῷ ὄχλῳ ἔλεγε· τίς μου ἥψατο τῶν ἱματίων;
31 A ruoisingeiin a kôm, “Lokongeiin madôr nang an neng hih nu mu nimak mo; itho mo tumo ku puon a tôn ni ti hih?” an tipea.
καὶ ἔλεγον αὐτῷ οἱ μαθηταὶ αὐτοῦ· βλέπεις τὸν ὄχλον συνθλίβοντά σε, καὶ λέγεις τίς μου ἥψατο;
32 Hannirese Jisua'n chu a puon tônpu mu rangin a en titira.
καὶ περιεβλέπετο ἰδεῖν τὴν τοῦτο ποιήσασαν.
33 nuvengtenu han a chunga neinun ahongtung hah ânrietin chu, chi leh innîk pumin a honga, a ke kunga khûkinbilin, male a thurchi hah adiktakin a ril leta.
ἡ δὲ γυνὴ φοβηθεῖσα καὶ τρέμουσα, εἰδυῖα ὃ γέγονεν ἐπ᾽ αὐτῇ, ἦλθε καὶ προσέπεσεν αὐτῷ καὶ εἶπεν αὐτῷ πᾶσαν τὴν ἀλήθειαν.
34 Jisua'n a kôm, “Ka nâinupang, na taksônnân nang amindam zoi, rathânngamtakin senla, na natna renga hong damriem ta roh,” a tipea.
ὁ δὲ εἶπεν αὐτῇ· θύγατερ, ἡ πίστις σου σέσωκέ σε· ὕπαγε εἰς εἰρήνην, καὶ ἴσθι ὑγιὴς ἀπὸ τῆς μάστιγός σου.
35 Jisua ala chonglâitakin, thangtheipungei senkhat Jairus in renga an honga, Jairus kôm, “Na nâinupang chu athi suo zoi, ithomo Minchupu na la minjêl banga?” an tia.
Ἔτι αὐτοῦ λαλοῦντος ἔρχονται ἀπὸ τοῦ ἀρχισυναγώγου λέγοντες ὅτι ἡ θυγάτηρ σου ἀπέθανε· τί ἔτι σκύλλεις τὸν διδάσκαλον;
36 Jisua'n chu an chong hah lunghâng tho maka, Jairus kôm han, “Chi nônla, iem ngit roh” a tipea.
ὁ δὲ Ἰησοῦς εὐθέως ἀκούσας τὸν λόγον λαλούμενον λέγει τῷ ἀρχισυναγώγῳ· μὴ φοβοῦ, μόνον πίστευε.
37 Hanchu Peter, Jacob le a nâipa John telloin chu tute ama jûi rangin phal maka.
καὶ οὐκ ἀφῆκεν αὑτῷ οὐδένα συνακολουθῆσαι εἰ μὴ Πέτρον καὶ Ἰάκωβον καὶ Ἰωάννην τὸν ἀδελφὸν Ἰακώβου.
38 Jairus ina an va tungin chu, Jisua'n rahang râttaka chap ngei le an ieka, ânrum ngei hah a va mu ngeia.
καὶ ἔρχεται εἰς τὸν οἶκον τοῦ ἀρχισυναγώγου, καὶ θεωρεῖ θόρυβον, [καὶ] κλαίοντας καὶ ἀλαλάζοντας πολλά,
39 In sûnga a lûta, an kôm, “Itho mo nin chapa? Ithomo nin inngûia? Hi nupangte hi athi nimaka a in kêng ani!” a tia.
καὶ εἰσελθὼν λέγει αὐτοῖς· τί θορυβεῖσθε καὶ κλαίετε; τὸ παιδίον οὐκ ἀπέθανεν, ἀλλὰ καθεύδει. καὶ κατεγέλων αὐτοῦ.
40 Anni han ama an munuisana, masikin an rêngin a nottuor ngei leta, nupangte a nû le a pa male a ruoisi inthum ngei leh nupangte jâlna khâltana han an lûta.
ὁ δὲ ἐκβαλὼν πάντας παραλαμβάνει τὸν πατέρα τοῦ παιδίου καὶ τὴν μητέρα καὶ τοὺς μετ᾽ αὐτοῦ, καὶ εἰσπορεύεται ὅπου ἦν τὸ παιδίον ἀνακείμενον,
41 Nupangte kut hah a sûra male a kôm, “Talitha koum” a tia, maha, “Nupangte, inthoi roh nang ki ti!” tina ani.
καὶ κρατήσας τῆς χειρὸς τοῦ παιδίου λέγει αὐτῇ· ταλιθά, κοῦμι· ὅ ἐστι μεθερμηνευόμενον, τὸ κοράσιον, σοὶ λέγω, ἔγειρε.
42 Hanchu, ha nupangte hah harenghan a hong inthoia, a lôn thei kelen zoia. (Amanu hah kum sômleinik nupangte ani.) Ha anghan ahongni lehan, an kamâm sabaka.
καὶ εὐθέως ἀνέστη τὸ κοράσιον καὶ περιεπάτει· ἦν γὰρ ἐτῶν δώδεκα. καὶ ἐξέστησαν ἐκστάσει μεγάλῃ.
43 Aniatachu Jisua'n tute ril tet loi rangin chongpêk inngartak a pêk ngeia, male “An kôm han a sâk rang imakhat pêk roi,” a tia.
καὶ διεστείλατο αὐτοῖς πολλὰ ἵνα μηδεὶς γνῷ τοῦτο· καὶ εἶπε δοθῆναι αὐτῇ φαγεῖν.

< Mark 5 >