Псалтирь 125

1 Песнь восхождения. Надеющийся на Господа, как гора Сион, не подвигнется: пребывает вовек.

En visa i högre choren. De som hoppas uppå Herran, de skola icke falla, utan evinnerliga blifva, såsom det berget Zion.

2 Горы окрест Иерусалима, а Господь окрест народа Своего отныне и вовек.

Omkring Jerusalem äro berg; och Herren är omkring sitt folk, ifrå nu och i evighet.

3 Ибо не оставит Господь жезла нечестивых над жребием праведных, дабы праведные не простерли рук своих к беззаконию.

Ty de ogudaktigas spira skall icke blifva öfver de rättfärdigas hop; på det de rättfärdige icke skola uträcka sina hand till orättfärdighet.

4 Благотвори, Господи, добрым и правым в сердцах своих;

Herre, gör väl vid dem som gode och fromhjertade äro.

5 а совращающихся на кривые пути свои да оставит Господь ходить с делающими беззаконие. Мир на Израиля!

Men de som afvika uppå deras vrånga vägar, dem skall Herren bortdrifva med de ogerningsmän. Men frid vare öfver Israel.