Mateos 14
1 Leleꞌ naa, mane Herodes toꞌu parendaꞌ sia propinsi Galilea. Ana o rena haraꞌ mataꞌ-mataꞌ soꞌal Yesus.
Vid den tiden fick Herodes, landsfursten, höra ryktet om Jesus.
2 Ana nafadꞌe penggau nara nae, “Yesus ia, neꞌo Yohanis Mana Saraniꞌ fo feꞌesaꞌan au denu nggero rala langgan. Ia na ana nasodꞌa baliꞌ ena, o! Naa de naꞌena koasa fo tao manadadꞌiꞌ naa ra.”
Då sade han till sina tjänare: "Det är Johannes döparen. Han har uppstått från de döda, och därför verka dessa krafter i honom."
3 Mane Herodes olaꞌ taꞌo naa, huu dalahulun ana nadꞌedꞌea no Yohanis, losa ana humu ma tao Yohanis bui rala neu. Dedꞌeat naa dudꞌuin taꞌo ia: mane Herodes sao nala odꞌin Filipus saon, naran Herodias. Tao-tao te Filipus no Herodias nda feꞌe mahelaꞌ sa.
Herodes hade nämligen låtit gripa Johannes och binda honom och sätta honom i fängelse, för Herodias', sin broder Filippus' hustrus, skull.
4 Naeni de Yohanis ai nasafafali nae, “Ama maneꞌ afiꞌ haꞌi mala odꞌi ma saon. Te naa mulena-langga hita hohoro-lalane adat Yahudi na!”
Ty Johannes hade sagt till honom: "Det är icke lovligt för dig att hava henne."
5 Te Herodes nda nau rena e sa, boe ma sao nala Herodias neuꞌ ena. Herodes naeꞌ a doo beꞌ fo tati nisa Yohanis mana Saraniꞌ a. Te ana namatau atahori hetar, huu ramahere rae, Yohanis naa, Lamatualain mana ola-olan. Naa de ana denu atahorin, fo tao Yohanis bui rala neu.
Och han hade velat döda honom, men han fruktade för folket, eftersom de höllo honom för en profet.
6 Te doo-doo ma, Herodes tao fefeta fai bobꞌonggin. Leleꞌ naa, ina mane Herodias ana feton neu lendo mbali fuiꞌ ra. Lelendon malolen seli, de tao Herodes ralan maꞌahee nala seli.
Men så kom Herodes' födelsedag. Då dansade Herodias' dotter inför dem; och hon behagade Herodes så mycket,
7 Lendo basa ma, Herodes noꞌe ana fetoꞌ naa nae, “Mae moꞌe saa sia au, na, mufadꞌe leo! Te dei fo au fee nggo. Au toꞌu uhereꞌ hehelu-fufuli ngga ia. Ma au sumba endiꞌ Lamatualain naran.”
att han med en ed lovade att giva henne vad helst hon begärde.
8 Rena maneꞌ a oꞌolan ma, ana fetoꞌ a inan ira e. Naa de ana neu noꞌe nae, “Amaꞌ! Au oꞌe Yohanis Mana Saraniꞌ a langgan. Tao neu dulan rala, fo mendi fee neu au.”
Hon sade då, såsom hennes moder ingav henne: "Giv mig här på ett fat Johannes döparens huvud."
9 Rena nala ana fetoꞌ a noꞌe taꞌo naa ma, Herodes ralan susa. Te ana nda bisa lea baliꞌ susumban sa, huu basa fuiꞌ ra rena ena na. Naa de ana tunggaꞌ a ana fetoꞌ a hihii-nanaun.
Då blev konungen bekymrad, men för edens och för bordsgästernas skull bjöd han att man skulle giva henne det,
10 Boe ma ana parenda atahori reu nggero rala Yohanis langgan, mia bui rala.
och sände åstad och lät halshugga Johannes i fängelset.
11 Ara nggero rala Yohanis langgan, ma tao neu dulan rala, de reu fee neu ana fetoꞌ a. Ana simbo nala dulan ma, ana oꞌo nendi e fee neu inan.
Och hans huvud blev framburet på ett fat och givet åt flickan; och hon bar det till sin moder.
12 Leleꞌ Yohanis ana mana tungga nara rena oi ara nggero rendi langgan, ma ara reu haꞌi rendi ao sisin, de reu raꞌoi e. Basa de ara reu rafadꞌe Yesus.
Men hans lärjungar kommo och togo hans döda kropp och begrovo honom. Sedan gingo de och omtalade det för Jesus.
13 Leleꞌ Yesus rena nala haraꞌ soꞌal Yohanis, ma Ana no ana mana tungga nara rae lao hela mamanaꞌ naa boe. Ma Ara sae ofaꞌ de rae reu risiꞌ mamana rouꞌ fo hahae ao nara. Te atahori hetar rita Yesus se ofan tungga-tunggaꞌ a dano suun. De ara lao hela kambon nara, ma laoꞌ lai-lai tungga dala madꞌaꞌ ata. Naeni de ara losa mamanaꞌ naa raꞌahuluꞌ Yesus se.
Då Jesus hörde detta, for han i en båt därifrån bort till en öde trakt, där de kunde vara allena. Men när folket fick höra härom, kommo de landvägen efter honom från städerna.
14 Leleꞌ Ana onda mia ofaꞌ, ma Ana nita atahori hetar rahani E. De Ana tudꞌa kasian mbali se. Ma Ana tao nahaiꞌ atahori mamahedꞌiꞌ ra.
Och då han steg i land, fick han se att där var mycket folk; och han ömkade sig över dem och botade deras sjuka.
15 Bobꞌoꞌ neu ma, Ana mana tungga nara reu rafadꞌe rae, “Amaꞌ, e! Malole lenaꞌ Amaꞌ denu basa atahori ia ra, reu hasa nanaat sia kambo-kamboꞌ mana deka-deka ia. Te bobꞌoꞌ ena na! Sia ia nda hambu nanaat saa sa boe.”
Men när det led mot aftonen, trädde hans lärjungar fram till honom och sade: "Trakten är öde, och tiden är redan framskriden. Låt folket skiljas åt, så att de kunna gå bort i byarna och köpa sig mat."
16 Te Yesus nataa nae, “Afiꞌ! Hei mihao se.”
Men Jesus sade till dem: "De behöva icke gå bort; given I dem att äta."
17 Te ara rataa rae, “Awii, Amaꞌ, e! Hai nda miꞌena saa-saa fo mihao neu atahori desi basa ia ra sa. Hai mae tao taꞌo bee? Te akaꞌ roti balaꞌ lima, ma uꞌu ruaꞌ a na!”
De svarade honom: "Vi hava här icke mer än fem bröd och två fiskar."
18 Te Yesus olaꞌ nae, “Naa malole ena. Mendi nema leo!”
Då sade han: "Bären dem hit till mig."
19 Boe ma Ana denu basa atahori ra endoꞌ raꞌabꞌubꞌue reu uru ata. Basa ma, Ana haꞌi nala roti bueꞌ lima, ma uꞌu ka ruaꞌ ra. Boe ma Ana oroꞌa mbali lalai a de noꞌe makasi neu Lamatualain. Basa ma, Ana babꞌanggi roti naa ra, de loo fee neu ana mana tungga nara, fo reu banggi fee neu basa atahori naa ra
Därefter tillsade han folket att lägga sig ned i gräset. Och han tog de fem bröden och de två fiskarna och såg upp till himmelen och välsignade dem. Och han bröt bröden och gav dem åt lärjungarna, och lärjungarna gåvo åt folket.
20 De basa se raa losa raꞌabeta. Raa basa ma, ara kumbu rala nanaa sisaꞌ ra, boa sanahulu rua.
Och de åto alla och blevo mätta Sedan samlade man upp de överblivna styckena, tolv korgar fulla.
21 Basa atahori mana raaꞌ ra, mbei ma touꞌ rifon lima. Nda feꞌe reken inaꞌ ra ro anadꞌikiꞌ ra sa.
Men de som hade ätit voro vid pass fem tusen män, förutom kvinnor och barn.
22 Basa se raa basa ma, Yesus denu ana mana tungga nara reu sae ofaꞌ fo lao raꞌahuluꞌ risiꞌ dano a seri. Te Ana feꞌe nahati sia naa, fo denu basa atahori naa ra baliꞌ.
Strax därefter nödgade han sina lärjungar att stiga i båten och före honom fara över till andra stranden, medan han tillsåg att folket skildes åt.
23 Leleꞌ basa se baliꞌ, ma Yesus hene nisiꞌ leteꞌ esa, de hule-oꞌe. Losa temba, te mesaꞌ ne feꞌe sia naa.
Och sedan detta hade skett, gick han upp på berget för att vara allena och bedja. När det så hade blivit afton, var han där ensam.
24 Leleꞌ naa, ana mana tungga nara ofan losa dano a taladꞌan ena. Te ara sefe ritaꞌ mamate nara, huu ofaꞌ labꞌan ani mataꞌ, ma ree monaeꞌ ra mbembesiꞌ se.
Båten var då redan många stadier från land och hårt ansatt av vågorna, ty vinden låg emot.
25 Deka manggarelo ma, Yesus neu tungga se boe. Te Ana laoꞌ sia oeꞌ ata.
Men under fjärde nattväkten kom Jesus till dem, gående fram över sjön.
26 Rita taꞌo naa ma, ana mana tungga nara nggengger. Ara olaꞌ ramatatau rae, “Heꞌe o! Maro sa sini!”
När då lärjungarna fingo se honom gå på sjön, blevo de förfärade och sade: "Det är en vålnad", och ropade av förskräckelse.
27 Te Yesus olaꞌ no se nae, Woe! Ama afiꞌ mimitau! Te Au ia Yesus! Subꞌa-subꞌa leo!”
Men Jesus begynte strax tala till dem och sade: "Varen vid gott mod; det är jag, varen icke förskräckta."
28 Petrus rena taꞌo naa ma nataa nae, “Mete ma tebꞌe-tebꞌeꞌ Yesus, na, denu au laoꞌ sia oeꞌ ata fo naa eti.”
Då svarade Petrus honom och sade: "Herre, är det du, så bjud mig att komma till dig på vattnet."
29 Boe ma Yesus nataa nae, “Neu! Uma leo!” Boe ma Petrus onda mia ofaꞌ de laoꞌ nisiꞌ Yesus tungga oeꞌ ata.
Han sade: "Kom." Då steg Petrus ut ur båten och begynte gå på vattnet och kom till Jesus.
30 Te leleꞌ Pertus medꞌa nae hambu sanggu anin, ma namatau nala seli. Ana naeꞌ a tena ena, ma randu nae, “Aduu, Lamatuaꞌ, e! Tulun fee au usodꞌa dei!”
Men när han såg huru stark vinden var, blev han förskräckt; och då han nu begynte sjunka, ropade han och sade: "Herre, hjälp mig."
31 Boe ma Yesus loo Liman lailai de toꞌu nala e. Ana olaꞌ nae, “Awe, Petrus, e! Taꞌo bee de ralam nabꞌabꞌanggi? Nda mumuhere tebꞌe Au sa do?”
Och strax räckte Jesus ut handen och fattade i honom och sade till honom: "Du klentrogne, varför tvivlade du?"
32 Basa ma, ruꞌa se ofaꞌ rala reu. Boe ma anin o naloeꞌ neuꞌ ena.
När de sedan hade kommit upp i båten, lade sig vinden.
33 Rita taꞌo naa, ma ana mana tungga nara soꞌu kokoa-kikioꞌ neu E rae, “Awii! Amaꞌ ia, memaꞌ tebꞌe-tebꞌeꞌ Lamatualain Anan!”
Men de som voro i båten föllo ned för honom och sade: "Förvisso är du Guds Son."
34 Leleꞌ ara losa dano a seriꞌ ma, ara onda risiꞌ kambo Genesaret dano suun.
När de hade farit över, kommo de till Gennesarets land.
35 Leleꞌ ara onda, ma atahori hetar rahine se neuꞌ ena. De ara rameli rae, “We! Yesus nema ena, o!” Ara relaꞌ reu rafadꞌe ndule kamboꞌ, ma atahori rendi basa atahori mamahedꞌiꞌ ra.
Då nu folket där på orten kände igen honom, sände de ut bud i hela trakten däromkring, och man förde till honom alla som voro sjuka.
36 Ara roꞌe rae sadꞌi sira nggamaꞌ a badꞌun. Huu ara duꞌa rae, “Sadꞌi atahori mamahedꞌiꞌ ra nggama rala Yesus badꞌun suun, neꞌo ara hai reuꞌ ena.” De basa atahori mamahedꞌiꞌ mana nggama badꞌu narun, hai reuꞌ ena.
Och de bådo honom att allenast få röra vid hörntofsen på hans mantel; och alla som rörde vid den blevo hulpna.
