Mateos 14
1 Leleꞌ naa, mane Herodes toꞌu parendaꞌ sia propinsi Galilea. Ana o rena haraꞌ mataꞌ-mataꞌ soꞌal Yesus.
I den tiden hörde Herodes Tetrarcha Jesu rykte;
2 Ana nafadꞌe penggau nara nae, “Yesus ia, neꞌo Yohanis Mana Saraniꞌ fo feꞌesaꞌan au denu nggero rala langgan. Ia na ana nasodꞌa baliꞌ ena, o! Naa de naꞌena koasa fo tao manadadꞌiꞌ naa ra.”
Och sade till sina tjenare: Denne är Johannes Döparen; han är uppstånden ifrå de döda, derföre gör han sådana krafter.
3 Mane Herodes olaꞌ taꞌo naa, huu dalahulun ana nadꞌedꞌea no Yohanis, losa ana humu ma tao Yohanis bui rala neu. Dedꞌeat naa dudꞌuin taꞌo ia: mane Herodes sao nala odꞌin Filipus saon, naran Herodias. Tao-tao te Filipus no Herodias nda feꞌe mahelaꞌ sa.
Ty Herodes hade gripit Johannem, bundit och lagt honom i häktelse, för Herodias, sins broders Philippi hustrus, skull.
4 Naeni de Yohanis ai nasafafali nae, “Ama maneꞌ afiꞌ haꞌi mala odꞌi ma saon. Te naa mulena-langga hita hohoro-lalane adat Yahudi na!”
Förty Johannes hade sagt till honom: Dig är icke lofligit hafva henne.
5 Te Herodes nda nau rena e sa, boe ma sao nala Herodias neuꞌ ena. Herodes naeꞌ a doo beꞌ fo tati nisa Yohanis mana Saraniꞌ a. Te ana namatau atahori hetar, huu ramahere rae, Yohanis naa, Lamatualain mana ola-olan. Naa de ana denu atahorin, fo tao Yohanis bui rala neu.
Och han hade gerna dräpit honom; men han räddes för folket; ty de höllo honom för en Prophet.
6 Te doo-doo ma, Herodes tao fefeta fai bobꞌonggin. Leleꞌ naa, ina mane Herodias ana feton neu lendo mbali fuiꞌ ra. Lelendon malolen seli, de tao Herodes ralan maꞌahee nala seli.
När då Herodes begick sin födelsedag, dansade Herodias dotter för dem; och det behagade Herodi.
7 Lendo basa ma, Herodes noꞌe ana fetoꞌ naa nae, “Mae moꞌe saa sia au, na, mufadꞌe leo! Te dei fo au fee nggo. Au toꞌu uhereꞌ hehelu-fufuli ngga ia. Ma au sumba endiꞌ Lamatualain naran.”
Derföre lofvade han henne vid en ed, att han ville gifva henne hvad hon begärade.
8 Rena maneꞌ a oꞌolan ma, ana fetoꞌ a inan ira e. Naa de ana neu noꞌe nae, “Amaꞌ! Au oꞌe Yohanis Mana Saraniꞌ a langgan. Tao neu dulan rala, fo mendi fee neu au.”
Då sade hon, såsom hennes moder hade lärt henne tillförene: Gif mig här på ett fat Johannis Döparens hufvud.
9 Rena nala ana fetoꞌ a noꞌe taꞌo naa ma, Herodes ralan susa. Te ana nda bisa lea baliꞌ susumban sa, huu basa fuiꞌ ra rena ena na. Naa de ana tunggaꞌ a ana fetoꞌ a hihii-nanaun.
Och Konungen blef bedröfvad; dock för edens skull, och för deras skull, som såto öfver bord med honom, böd han att det skulle gifvas henne;
10 Boe ma ana parenda atahori reu nggero rala Yohanis langgan, mia bui rala.
Och sände bort, och lät afhugga Johannis hufvud i häktelset.
11 Ara nggero rala Yohanis langgan, ma tao neu dulan rala, de reu fee neu ana fetoꞌ a. Ana simbo nala dulan ma, ana oꞌo nendi e fee neu inan.
Och hans hufvud vardt framburet på ett fat, och gifvet pigone; och hon bar det till sina moder.
12 Leleꞌ Yohanis ana mana tungga nara rena oi ara nggero rendi langgan, ma ara reu haꞌi rendi ao sisin, de reu raꞌoi e. Basa de ara reu rafadꞌe Yesus.
Och hans Lärjungar kommo, och togo hans lekamen, och begrofvo honom; och gingo sedan bort, och förkunnade det Jesu.
13 Leleꞌ Yesus rena nala haraꞌ soꞌal Yohanis, ma Ana no ana mana tungga nara rae lao hela mamanaꞌ naa boe. Ma Ara sae ofaꞌ de rae reu risiꞌ mamana rouꞌ fo hahae ao nara. Te atahori hetar rita Yesus se ofan tungga-tunggaꞌ a dano suun. De ara lao hela kambon nara, ma laoꞌ lai-lai tungga dala madꞌaꞌ ata. Naeni de ara losa mamanaꞌ naa raꞌahuluꞌ Yesus se.
När Jesus det hörde, for han dädan med skepp afsides bort uti en ödemark. När folket det hörde, kommo de efter honom till fot ifrå städerna.
14 Leleꞌ Ana onda mia ofaꞌ, ma Ana nita atahori hetar rahani E. De Ana tudꞌa kasian mbali se. Ma Ana tao nahaiꞌ atahori mamahedꞌiꞌ ra.
Och Jesus gick ut, och såg det myckna folket, och varkunnade sig öfver dem, och gjorde deras kranka helbregda.
15 Bobꞌoꞌ neu ma, Ana mana tungga nara reu rafadꞌe rae, “Amaꞌ, e! Malole lenaꞌ Amaꞌ denu basa atahori ia ra, reu hasa nanaat sia kambo-kamboꞌ mana deka-deka ia. Te bobꞌoꞌ ena na! Sia ia nda hambu nanaat saa sa boe.”
Och när det led åt aftonen, gingo hans Lärjungar till honom, och sade: Här är en ödemark, och tiden är förliden; låt folket gå ifrå dig, att de må gå bort i byarna, och köpa sig mat.
16 Te Yesus nataa nae, “Afiꞌ! Hei mihao se.”
Då sade Jesus till dem: Det görs icke behof att de bortgå; gifver I dem äta.
17 Te ara rataa rae, “Awii, Amaꞌ, e! Hai nda miꞌena saa-saa fo mihao neu atahori desi basa ia ra sa. Hai mae tao taꞌo bee? Te akaꞌ roti balaꞌ lima, ma uꞌu ruaꞌ a na!”
Då sade de till honom: Vi hafve här icke mer än fem bröd och två fiskar.
18 Te Yesus olaꞌ nae, “Naa malole ena. Mendi nema leo!”
Sade han: Tager mig dem hit.
19 Boe ma Ana denu basa atahori ra endoꞌ raꞌabꞌubꞌue reu uru ata. Basa ma, Ana haꞌi nala roti bueꞌ lima, ma uꞌu ka ruaꞌ ra. Boe ma Ana oroꞌa mbali lalai a de noꞌe makasi neu Lamatualain. Basa ma, Ana babꞌanggi roti naa ra, de loo fee neu ana mana tungga nara, fo reu banggi fee neu basa atahori naa ra
Och han böd folket sätta sig ned på gräset; och tog de fem bröd och de två fiskar, såg upp i himmelen, och tackade; bröt det, och gaf Lärjungomen bröden, och Lärjungarna gåfvo så folken.
20 De basa se raa losa raꞌabeta. Raa basa ma, ara kumbu rala nanaa sisaꞌ ra, boa sanahulu rua.
Och de åto alle, och vordo mätte. Och de togo upp det öfver var i styckom, tolf korgar fulla.
21 Basa atahori mana raaꞌ ra, mbei ma touꞌ rifon lima. Nda feꞌe reken inaꞌ ra ro anadꞌikiꞌ ra sa.
Och de som ätit hade voro vid femtusend män, förutan qvinnor och barn.
22 Basa se raa basa ma, Yesus denu ana mana tungga nara reu sae ofaꞌ fo lao raꞌahuluꞌ risiꞌ dano a seri. Te Ana feꞌe nahati sia naa, fo denu basa atahori naa ra baliꞌ.
Och straxt dref Jesus sina Lärjungar, att de skulle stiga i skeppet, och fara framföre utöfver, så länge han skiljde folket ifrå sig.
23 Leleꞌ basa se baliꞌ, ma Yesus hene nisiꞌ leteꞌ esa, de hule-oꞌe. Losa temba, te mesaꞌ ne feꞌe sia naa.
Och när han hade skiljt folket ifrå sig, gick han upp på ett berg allena, till att bedja; och när aftonen kom, var han der allena.
24 Leleꞌ naa, ana mana tungga nara ofan losa dano a taladꞌan ena. Te ara sefe ritaꞌ mamate nara, huu ofaꞌ labꞌan ani mataꞌ, ma ree monaeꞌ ra mbembesiꞌ se.
Men skeppet var då allaredo midt på hafvet, och led plats i vågene; förty vädret var emot.
25 Deka manggarelo ma, Yesus neu tungga se boe. Te Ana laoꞌ sia oeꞌ ata.
Men i den fjerde väktene om natten kom Jesus till dem, gångandes på hafvet.
26 Rita taꞌo naa ma, ana mana tungga nara nggengger. Ara olaꞌ ramatatau rae, “Heꞌe o! Maro sa sini!”
Och när Lärjungarna sågo honom gå på hafvet, vordo de förfärade och sade: Det är ett spökelse; och ropade af räddhåga.
27 Te Yesus olaꞌ no se nae, Woe! Ama afiꞌ mimitau! Te Au ia Yesus! Subꞌa-subꞌa leo!”
Men Jesus talade dem straxt till, och sade: Varer vid ett godt mod; det är jag, varer icke förfärade.
28 Petrus rena taꞌo naa ma nataa nae, “Mete ma tebꞌe-tebꞌeꞌ Yesus, na, denu au laoꞌ sia oeꞌ ata fo naa eti.”
Då svarade honom Petrus, och sade: Herre, äret du, så bjud mig komma till dig uppå vattnet.
29 Boe ma Yesus nataa nae, “Neu! Uma leo!” Boe ma Petrus onda mia ofaꞌ de laoꞌ nisiꞌ Yesus tungga oeꞌ ata.
Då sade han: Kom. När Petrus då steg utaf skeppet, begynte han gå på vattnet, att han skulle komma till Jesum.
30 Te leleꞌ Pertus medꞌa nae hambu sanggu anin, ma namatau nala seli. Ana naeꞌ a tena ena, ma randu nae, “Aduu, Lamatuaꞌ, e! Tulun fee au usodꞌa dei!”
Men när han såg att vädret var starkt, vardt han förfärad; och som han begynte sjunka, ropade han, och sade: Herre, hjelp mig.
31 Boe ma Yesus loo Liman lailai de toꞌu nala e. Ana olaꞌ nae, “Awe, Petrus, e! Taꞌo bee de ralam nabꞌabꞌanggi? Nda mumuhere tebꞌe Au sa do?”
Och straxt räckte Jesus ut handena, och fattade uti honom, och sade till honom: O du klentrogne, hvi tviflade du?
32 Basa ma, ruꞌa se ofaꞌ rala reu. Boe ma anin o naloeꞌ neuꞌ ena.
Och när de voro inkomne i skeppet, stillade vädret sig.
33 Rita taꞌo naa, ma ana mana tungga nara soꞌu kokoa-kikioꞌ neu E rae, “Awii! Amaꞌ ia, memaꞌ tebꞌe-tebꞌeꞌ Lamatualain Anan!”
Men de som voro i skeppet gingo fram, och tillbådo honom, och sade: Visserliga äst du Guds Son.
34 Leleꞌ ara losa dano a seriꞌ ma, ara onda risiꞌ kambo Genesaret dano suun.
Och när de voro öfverfarne, kommo de uti det landet Genesaret.
35 Leleꞌ ara onda, ma atahori hetar rahine se neuꞌ ena. De ara rameli rae, “We! Yesus nema ena, o!” Ara relaꞌ reu rafadꞌe ndule kamboꞌ, ma atahori rendi basa atahori mamahedꞌiꞌ ra.
Och när folket dersammastäds förnummo honom, sände de båd i hela landet deromkring, och hade alla sjuka till honom;
36 Ara roꞌe rae sadꞌi sira nggamaꞌ a badꞌun. Huu ara duꞌa rae, “Sadꞌi atahori mamahedꞌiꞌ ra nggama rala Yesus badꞌun suun, neꞌo ara hai reuꞌ ena.” De basa atahori mamahedꞌiꞌ mana nggama badꞌu narun, hai reuꞌ ena.
Och bådo honom, att de måtte allenast taga på hans klädafåll; och de, som togo deruppå, blefvo alle helbregda.
