< Ibrani 3 >

1 Dadꞌi taꞌo ia, toronoo nggare! Lamatualain pili nala hei ena, ma cap nggi atahori rala meumareꞌ, fo dei fo misodꞌa miꞌibꞌue mo E sia sorga. Huu naa, hei musi duꞌa lutuꞌ-leloꞌ soꞌal Yesus naa. Huu hita tataa ena tae, Eni, Lamatualain Dedꞌenun, ma Eni o hita malangga agama monaen mana sia ataꞌ.
Därför, I helige bröder, I som haven blivit delaktiga av en himmelsk kallelse, skolen I akta på vår bekännelses apostel och överstepräst, Jesus,
2 Leleꞌ Lamatualain denu Yesus, Yesus tao tungga basa Lamatuaꞌ hihii-nanaun. No taꞌo naa, Ana dadꞌi onaꞌ baꞌi Musa. Huu baꞌi Musa o tao tungga Lamatualain hihii-nanaun, leleꞌ ana mete-seꞌu hita bei-baꞌi nara mia fai dalahuluꞌ a.
huru han var trogen mot den som hade insatt honom, likasom Moses var "trogen i hela hans hus".
3 Mae onaꞌ naa o, Yesus manaseliꞌ lenaꞌ baꞌi Musa. Huu Yesus naa, onaꞌ malangga ume-loo. Ma matetun, malangga ume-loo a manaseliꞌ lenaꞌ atahori dedꞌenuꞌ mana sia ume naa rala.
Ty han har blivit aktad värdig så mycket större härlighet än Moses, som uppbyggaren av ett hus åtnjuter större ära än själva huset.
4 Atahori esa-esaꞌ nafefela ume-loon. Te Lamatualain nafefela basa-bꞌasaꞌ e.
Vart och ett hus bygges ju av någon, men Gud är den som har byggt allt.
5 Dadꞌi baꞌi Musa tao tungga Lamatualain hihii-nanaun, leleꞌ ana dadꞌi dedꞌenuꞌ sia Lamatuaꞌ ume isin. Huu leleꞌ naa, Ana nafadꞌe memaꞌ saa fo Lamatualain nae tao.
Och väl var Moses "trogen i hela hans hus", såsom "tjänare", till ett vittnesbörd om vad som framdeles skulle förkunnas;
6 Yesus o tao tungga Lamatualain hihii-nanaun, te Eni nda atahori dedꞌenuꞌ onaꞌ baꞌi Musa sa. Huu Eni ia, Kristus, Lamatualain Anan fo Ana pili nala memaꞌ mia dalahulun, fo nae haitua raefafoꞌ nema. Kristus mete-seꞌu nahine tebꞌe-tebꞌeꞌ Aman ume isi nara. Dadꞌi mete ma hita toꞌu tahereꞌ nemehere tara, ma tamahena takandoo neu Kristus, hita o bisa dadꞌi Eni ume isin boe.
men Kristus var trogen såsom "son", en son satt över hans hus. Och hans hus äro vi, såframt vi intill änden hålla fast vår frimodighet och vår berömmelse i hoppet.
7 Huu naa, hei musi pasa ndiki mara fo rena malolole saa fo Lamatualain Dula-dale Meumaren olaꞌ ena nae, “Faiꞌ ia, mete ma hei rena Lamatualain oꞌolan,
Så säger den helige Ande: "I dag, om I fån höra hans röst,
8 Ama afiꞌ langga fatu, onaꞌ atahori naa ra, mana laoꞌ reu-rema losa too haa nulu sia lenu loaꞌ. Huu ara nda nau taoafiꞌ neu baꞌi Musa sa, losa Lamatualain naeꞌ a nda naꞌatataaꞌ no se sa ena.
mån I icke förhärda edra hjärtan, såsom när de förbittrade mig på frestelsens dag i öknen,
9 Duꞌa neuꞌ ena! Too haa nulu Au tao manadadꞌiꞌ mataꞌ-mataꞌ sia mata nara! Te ara akaꞌ sobꞌa Au rakandooꞌ a. Naa de Au o umunasa se ae, ‘Hei ia ra, talalu! Huu hei misidꞌea hela Au dꞌala ngga, de tunggaꞌ a dꞌala mana sala mara!’
där edra fäder frestade mig och prövade mig, fastän de hade sett mina verk i fyrtio år.
Därför blev jag förtörnad på det släktet och sade: 'Alltid fara de vilse med sina hjärtan.' Men de ville icke veta av mina vägar.
11 Au nda uꞌutataaꞌ mete hei deꞌulaka mara onaꞌ naa sa ena. Naeni de Au sumba-ndoon nggi ae, ‘Hei nda bole misiꞌ rala mi sa, fo hahae ao mara miꞌibꞌue mo Au.’”
Så svor jag då i min vrede: De skola icke komma in i min vila."
12 Dadꞌi toronoo nggara e! Besa-bꞌesa fo afiꞌ losa hambu mia hei mana tao deꞌulakaꞌ, losa nda namahere sa ena, boe ma misidꞌea hela Lamatualain mana nasodꞌa nakandooꞌ a.
Sen därför till, mina bröder, att icke hos någon bland eder finnes ett ont otroshjärta, så att han avfaller från den levande Guden,
13 Malole lenaꞌ, tungga fai hei esa tao manggatee esa rala nara. Esa afiꞌ nahati esa fai! Huu hei nene peko-lelekoꞌ noꞌ a mudꞌaꞌ fo tao salaꞌ, losa hei dadꞌi langga fatu, ma nda taoafiꞌ neu Lamatualain sa.
utan förmanen varandra alla dagar, så länge det heter "i dag", på det att ingen av eder må bliva förhärdad genom syndens makt att bedraga.
14 Hita o bisa eiꞌ esa to Yesus Kristus, sadꞌi hita tamahena takandoo neu E, onaꞌ leleꞌ hita feꞌe na tamahere neu E.
Ty vi hava blivit delaktiga av Kristus, såframt vi eljest intill änden hålla fast vår första tillförsikt.
15 Te Lamatuaꞌ Dula-dale Meumaren o olaꞌ taꞌo naa nae, “Faiꞌ ia, mete ma ama rena Lamatualain oꞌolan, ama afiꞌ langga fatu, onaꞌ atahori naa ra, mana laoꞌ reu-rema losa too haa nulu sia lenu loaꞌ, huu ara labꞌan Musa.”
När det nu säges: "I dag, om I fån höra hans röst, mån I icke förhärda edra hjärtan, såsom när de förbittrade mig",
16 De ia na au ae utane taꞌo ia: atahori mana rena baꞌi Musa, boe ma rasadꞌea hela e, naa ra seka? Seka fai, sira hita bei-baꞌi nara fo Musa mesaꞌ ne no se lao hela rae Masir. Ara rita manadꞌadꞌiꞌ mataꞌ-mataꞌ te feꞌe langga fatu.
vilka voro då de som förbittrade honom, fastän de hade hört hans ord? Var det icke alla de som under Moses hade dragit ut ur Egypten?
17 Boe ma, atahori mana tao Lamatualain namanasa losa too haa nulu na, seka? Se fai, mete ma nda hita bei-baꞌi tara sa. Huu masodꞌa nara raseli-salaꞌ sia lenu-loaꞌ, losa ara mate, de neꞌoi se sia naa.
Och vilka voro de som han var förtörnad på i fyrtio år? Var det icke de som hade syndat, de "vilkas kroppar föllo i öknen"?
18 Boe ma, atahori mana hambu sumba-ndoon mia Lamatualain losa nda bole masoꞌ risiꞌ rae naa sa, fo hahae ao nara ro E, naa ra seka? Se fai, mete ma nda hita bei-baꞌi tara sa. Huu ara nda nau rena Lamatualain sa.”
Och vilka gällde den ed som han svor, att de "icke skulle komma in i hans vila", vilka, om icke dem som hade varit ohörsamma?
19 Dadꞌi ndaa ena, to! Hita bei-baꞌi nara nda losa rae naa sa, fo hahae ao nara ro Lamatualain, huu ara nda ramahere neu E sa.
Så se vi då att det var för otros skull som de icke kunde komma ditin.

< Ibrani 3 >