< Proverbe 14 >

1 Fiecare femeie înțeleaptă își zidește casa, dar nechibzuita o dărâmă cu mâinile ei.
Genom visa qvinnor varder huset bygdt; men en galen bryter det neder med sina åthäfvor.
2 Cel ce umblă în integritatea lui se teme de DOMNUL, dar cel ce este pervers în căile sale îl disprețuiește.
Den som Herran fruktar, han går på rätta vägen; men den honom föraktar, han viker af hans väg.
3 În gura celui nebun este un toiag al mândriei, dar buzele celor înțelepți îi vor păstra.
Dårar tala tyranniskt; men de vise bevara sin mun.
4 Unde nu sunt boi, ieslea este curată; dar mult câștig este prin tăria boului.
Der icke oxar äro, der är krubban ren; men der oxen hafver nog skaffa, der är nog inkommande.
5 Un martor credincios nu minte, dar un martor fals vântură minciuni.
Ett troget vittne ljuger icke; men ett falskt vittne talar dristeliga lögn.
6 Un batjocoritor caută înțelepciunea și nu o găsește, dar cunoașterea este ușoară pentru cel ce înțelege.
Bespottaren söker vishet, och finner henne intet; men dem förståndiga är vishet lätt.
7 Pleacă din prezența unui om prost, când nu găsești în el buzele cunoașterii.
Kommer du till en dåra, der finner du icke ett förnumstigt ord.
8 Înțelepciunea celui chibzuit este să cunoască propria sa cale, dar nechibzuința proștilor este înșelăciune.
Det är dens klokas vishet, att han aktar uppå sin väg; men det är ens dåras galenskap, att det är alltsammans bedrägeri med honom.
9 Nebunii iau în râs păcatul, dar printre drepți este favoare.
De dårar drifva deras gabberi med syndene; men de fromme hafva lust till de fromma.
10 Inima își cunoaște propria ei amărăciune, și un străin nu se amestecă în bucuria ei.
När hjertat sörjandes är, så hjelper ingen utvärtes glädje.
11 Casa celor stricați va fi dărâmată, dar tabernacolul celor integri va înflori.
De ogudaktigas hus varder förgjordt; men de frommas hydda skall grönskas.
12 Este o cale care i se pare dreaptă unui om, dar sfârșitul ei sunt căile morții.
Mångom behagar en väg väl; men på ändalyktene leder han honom till döden.
13 Chiar în râs inima este plină de durere, și sfârșitul acelei veselii este întristare.
Efter löje kommer sorg, och änden på glädjene är ångest.
14 Cel care decade în inimă va fi umplut cu propriile sale căi, și un om bun va fi umplut din el însuși.
Ene lösaktiga mennisko varder gåendes såsom han handlar; men en from man skall vara öfver honom.
15 Cel simplu crede fiecare cuvânt, dar omul chibzuit se uită bine la umblarea lui.
En fåkunnig man tror hvart ord; men en förståndig man aktar på sin gång.
16 Un om înțelept se teme și se depărtează de rău, dar prostul se înfurie și este încrezător.
En vis man hafver fruktan, och flyr det arga; men en dåre söker fram dristeliga.
17 Cel care repede se mânie lucrează nechibzuit, și un bărbat al planurilor stricate este urât de alții.
En otålig menniska gör galen ting; men en försigtig man hatar det.
18 Cei simpli moștenesc nechibzuință, dar cei chibzuiți sunt încoronați cu cunoaștere.
De flåkote handla ovarliga; men det är de förståndigas krona, att de varliga handla.
19 Cei răi se apleacă în fața celor buni, și cei stricați la porțile celui drept.
De onde måste buga för de goda, och de ogudaktige uti dens rättfärdigas portom.
20 Cel sărac este urât chiar de aproapele său, dar cel bogat are mulți prieteni.
En fattigan hatar ock hans näste; men de rike hafva många vänner.
21 Cel ce disprețuiește pe aproapele său păcătuiește, dar cel ce are milă de săraci, fericit este.
Syndaren föraktar sin nästa; men säll är den som förbarmar sig öfver den elända.
22 Nu rătăcesc cei ce plănuiesc răul? Dar milă și adevăr vor fi cu cei ce plănuiesc binele.
De som med illfundighet umgå, dem skall det fela; men der som godt tänka, dem skall trohet och godhet vederfaras.
23 În toată munca este câștig, dar vorbăria buzelor duce numai la lipsă.
Der man arbetar, der är nog; men der man umgår med ordom, der är fattigdom.
24 Coroana celor înțelepți este bogăția lor, dar nechibzuința proștilor este nechibzuință.
Dem visom är deras rikedom en krona; men de dårars galenskap blifver galenskap.
25 Un martor adevărat eliberează suflete, dar un martor înșelător vântură minciuni.
Ett troget vittne friar lifvet; men ett falskt vittne bedrager.
26 În teama de DOMNUL este încredere puternică, și copiii lui vor avea un loc de scăpare.
Den som Herran fruktar, han hafver ett tryggt fäste, och hans barn varda också beskärmad.
27 Teama de DOMNUL este un izvor de viață, ca să depărteze de capcanele morții.
Herrans fruktan är lifsens källa, att man må undfly dödsens snaro.
28 În mulțimea poporului stă onoarea împăratului, dar în lipsa poporului este nimicirea prințului.
Der en Konung mycket folk hafver, det är hans härlighet; men der litet folk är, det gör en herra blödig.
29 Cel încet la furie este omul unei mari înțelegeri, dar cel al unui duh nerăbdător înalță nechibzuință.
Den som tålig är, han är vis; men den som otålig är, han uppenbarar sin galenskap.
30 O inimă sănătoasă este viața cărnii, dar invidia este putregaiul oaselor.
Ett blidt hjerta är kroppsens lif; men afund är var i benen.
31 Cel ce oprimă pe sărac ocărește pe Făcătorul său, dar cel ce îl onorează are milă de sărac.
Den som försmäder den fattiga, han lastar hans skapare; men den som förbarmar sig öfver den fattiga, han ärar Gud.
32 Cel stricat este alungat în stricăciunea lui, dar cel drept are speranță în moartea sa.
Den ogudaktige består icke uti sine olycko; men den rättfärdige är ock i dödenom frimodig.
33 Înțelepciunea se odihnește în inima celui ce are înțelegere, dar ce este în mijlocul proștilor este făcut cunoscut.
Uti dens förståndigas hjerta hvilar visheten, och varder uppenbar ibland dårar.
34 Dreptatea înalță o națiune, dar păcatul este ocară pentru orice popor.
Rättfärdighet upphöjer ett folk; men synd är folkets förderf.
35 Favoarea împăratului este îndreptată spre un servitor înțelept, dar furia lui este împotriva celui ce aduce rușinea.
En klok tjenare behagar Konungenom väl; men en skamlig tjenare lider han icke.

< Proverbe 14 >