< Iov 41 >

1 Poți trage afară leviatanul cu un cârlig, sau limba lui cu o frânghie ce o lași jos?
Kan du draga upp Leviatan med krok och med en metrev betvinga hans tunga?
2 Poți pune un cârlig în nasul lui, sau să găurești falca lui cu o țeapă?
Kan du sätta en sävhank i hans nos eller borra en hake genom hans käft?
3 Își va înmulți el multe cereri către tine, îți va vorbi blând?
Menar du att han skall slösa på dig många böner eller tala till dig med mjuka ord?
4 Va face el un legământ cu tine? Îl vei lua ca servitor pentru totdeauna?
Att han skall vilja sluta fördrag med dig, så att du finge honom till din träl för alltid?
5 Te vei juca cu el precum cu o pasăre? Sau îl vei lega pentru servitoarele tale?
Kan du hava honom till leksak såsom en fågel och sätta honom i band åt dina tärnor?
6 Vor face însoțitorii un banchet din el? Îl vor împărți printre comercianți?
Pläga fiskarlag köpslå om honom och stycka ut hans kropp mellan krämare?
7 Îi poți umple pielea cu țepușe de fier? Sau capul lui cu harpoane?
Kan du skjuta hans hud full med spjut och hans huvud med fiskharpuner?
8 Așază-ți mâna peste el, amintește-ți bătălia, nu fă mai mult.
Ja, försök att bära hand på honom du skall minnas den striden och skall ej föra så mer.
9 Iată, speranța referitoare la el este zadarnică, nu va fi cineva trântit doar la vederea lui?
Nej, den sådant vågar, hans hopp bliver sviket, han fälles till marken redan vid hans åsyn.
10 Nimeni nu este așa de înverșunat încât să îndrăznească să îl stârnească; cine este atunci în stare să stea în picioare înaintea mea?
Så oförvägen är ingen, att han törs reta denne. Vem vågar då sätta sig upp mot mig själv?
11 Cine m-a întâmpinat, ca să îi răsplătesc? Tot de sub întregul cer este al meu.
Vem har först givit mig något, som jag alltså bör betala igen? Mitt är ju allt vad som finnes under himmelen.
12 Nu îi voi ascunde părțile, nici puterea lui, nici frumusețea rânduirii lui.
Jag vill ej höra upp att tala om hans lemmar, om huru väldig han är, och huru härligt han är danad.
13 Cine poate descoperi fața veșmântului său, sau cine poate veni la el cu frâul său dublu?
Vem mäktar rycka av honom hans pansar? Vem vågar sig in mellan hans käkars par?
14 Cine poate deschide ușile feței lui? Dinții lui sunt grozavi de jur împrejur.
Hans gaps dörrar, vem vill öppna dem? Runtom hans tänder bor ju förskräckelse.
15 Solzii îi sunt mândria, închiși împreună asemenea unui sigiliu strâns.
Stolta sitta på honom sköldarnas rader; hopslutna äro de med fast försegling.
16 Atât de aproape unul de celălalt, încât aerul nu poate intra printre ei.
Tätt fogar sig den ena intill den andra, icke en vindfläkt tränger in mellan dem.
17 Ei sunt alăturați, strâns unul de celălalt, se lipesc împreună, încât nu pot fi separați.
Var och en håller ihop med den nästa, de gripa in i varandra och skiljas ej åt.
18 Prin strănuturile lui o lumină strălucește și ochii lui sunt asemenea pleoapelor dimineții.
När han fnyser, strålar det av ljus; hans blickar äro såsom morgonrodnadens ögonbryn.
19 Din gura lui ies lămpi arzătoare și scântei de foc sar afară.
Bloss fara ut ur hans gap, eldgnistor springa fram därur.
20 Din nările lui iese fum, ca dintr-o oală sau căldare ce fierbe.
Från hans näsborrar utgår rök såsom ur en sjudande panna på bränslet.
21 Suflarea lui aprinde cărbuni și o flacără iese din gura lui.
Hans andedräkt framgnistrar eldkol, och lågor bryta fram ur hans gap.
22 În gâtul lui rămâne tărie și întristarea se preface în bucurie înaintea lui.
På hans hals har kraften sin boning, och framför honom stapplar försagdhet.
23 Straturile cărnii sale sunt alipite împreună, ele sunt ferme în ele însele; nu pot fi mișcate.
Själva det veka på hans buk är ett stadigt fogverk, det sitter orubbligt, såsom gjutet på honom.
24 Inima lui este la fel de fermă ca o piatră; da, așa de tare ca o bucată din piatra de jos a morii.
Hans hjärta är fast såsom sten, fast såsom bottenstenen i kvarnen.
25 Când se ridică, cei puternici se tem, ei se purifică din cauza distrugerii.
När han reser sig, bäva hjältar, av ångest mista de all sans.
26 Sabia celui ce îl lovește nu ține, nici sulița, nici lancea, nici tunica de zale.
Angripes han med ett svärd, så håller det ej stånd, ej heller spjut eller pil eller pansar.
27 El consideră fierul ca paiul și arama ca lemnul putred.
Han aktar järn såsom halm och koppar såsom murket trä.
28 Săgeata nu îl pune pe fugă; pietrele de praștie sunt prefăcute de el în miriște.
Bågskott skrämma honom ej bort, slungstenar förvandlas för honom till strå;
29 Lăncile sunt socotite ca miriște, el râde la scuturarea suliței.
ja, stridsklubbor aktar han såsom strå, han ler åt rasslet av lansar.
30 Pietre ascuțite sunt sub el; el împrăștie lucruri ascuțite peste mlaștină.
På sin buk bär han skarpa eggar, spår såsom av en tröskvagn ristar han i dyn.
31 El face adâncul să fiarbă ca o oală; el face marea asemenea unui vas de unsoare.
Han gör djupet sjudande som en gryta, likt en salvokokares kittel förvandlar han vattnet.
32 El face după el să strălucească o cărare; cineva ar gândi că adâncul este cărunt.
Bakom honom strålar vägen av ljus, djupet synes bära silverhår.
33 Pe pământ nu este nimic asemenea lui, făcut să nu aibă frică.
Ja, på jorden finnes intet som är honom likt, otillgänglig för fruktan skapades han.
34 El privește toate lucrurile înalte; este împărat peste toți copiii mândriei.
På allt vad högt är ser han med förakt, konung är han över alla stolta vilddjur.

< Iov 41 >