Luka 18
1 Askal o Isus phendas e učenikonenđe e usporedba te sikavel len sar uvek trubun te molin pe thaj sar nikada či trubun te odustanin.
Och han framställde för dem en liknelse, för att lära dem att de alltid borde bedja, utan att förtröttas.
2 Thaj phendas: “Ande jek gav sas jek sudija savo či daralas e Devlestar a e themestar či ladžalas.
Han sade: »I en stad fanns en domare som icke fruktade Gud och ej heller hade försyn för någon människa.
3 A ande godova gav sas vi jek udovica savi stalno avelas leste thaj molilas les: ‘Deman pravda angle mungro protivniko.’
I samma stad fanns ock en änka som åter och åter kom till honom och sade: 'Skaffa mig rätt av min motpart.'
4 O sudija varesavi vrjama či marilas pale godova, ali napokon phendas: ‘Vi ako či darav katar o Del thaj či mariv pale manuša,
Till en tid ville han icke. Men omsider sade han vid sig själv: 'Det må nu vara, att jag icke fruktar Gud och ej heller har försyn för någon människa;
5 ali dava pravda akale udovica, kaj, ako či dav lat pravda, dosadila manđe dok či dobil piro pravo, kaj stalno dosadil man!’”
likväl, eftersom denna änka är mig så besvärlig, vill jag ändå skaffa henne rätt, för att hon icke med sina ideliga besök skall alldeles pina ut mig.'»
6 Askal phendas o Gospod Isus: “Dićhen sar ispravno postupisarda o nepravedno sudija.
Och Herren tillade: »Hören vad den orättfärdige domaren här säger.
7 Kaj o Del strpljivo čhola kan ke lenđe molitve thaj pobrinila pe te dobin pravda okola save pripadin lešće thaj vapin lešće o đes thaj e rjat.
Skulle då Gud icke skaffa rätt åt sina utvalda, som ropa till honom dag och natt, och skulle han icke hava tålamod med dem?
8 Phenav tumenđe kaj brzo dela len pravda. Ali kana me, o Čhavo e Manušesko, boldava man pe phuv, dali arakhava kasavo paćipe?”
Jag säger eder: Han skall snart skaffa dem rätt. Men skall väl Människosonen, när han kommer, finna tro här på jorden?»
9 Askal o Isus phendas još akaja usporedba varesavenđe save sas uverime ande piri vlastito pravednost, a averen prezirisarenas:
Ytterligare framställde han denna liknelse för somliga som förtröstade på sig själva och menade sig vara rättfärdiga, under det att de föraktade andra:
10 “Duj manuša đele ando Hramo te molin pe. Jek sas fariseji a aver cariniko.
»Två män gingo upp i helgedomen för att bedja; den ene var en farisé och den andre en publikan.
11 O fariseji ačhelas thaj molilas pe pale peste: ‘Devla, nais tuće kaj naj sem sago aver manuša, grabežljivo, nepravedno, preljubniko, ili sago akava cariniko.
Fariséen trädde fram och bad så för sig själv: 'Jag tackar dig, Gud, för att jag icke är såsom andra människor, rövare, orättrådiga, äktenskapsbrytare, ej heller såsom denne publikan.
12 Me postiv duvar ando kurko; dav deš posto katar sa so si man.’
Jag fastar två gånger i veckan; jag giver tionde av allt vad jag förvärvar.'
13 A o cariniko, ačhelas majdur, thaj či usudilas pe ni pe jakha te vazdel prema o nebo, nego pećelas pe ando kolin te sikavel piri tuga thaj phenelas: ‘Devla av milostivo manđe bezehalešće!’
Men publikanen stod långt borta och ville icke ens lyfta sina ögon upp mot himmelen, utan slog sig för sitt bröst och sade: 'Gud, misskunda dig över mig syndare.' --
14 Phenav tumenđe: vo bolda pe ćhere pravedno anglo Del, a na o fariseji! Kaj svako ko korkoro pes uzvisil, avela ponizime, a ko korkoro pes ponizil, avela uzvisime.”
Jag säger eder: Denne gick hem igen rättfärdig mer an den andre. Ty var och en som upphöjer sig, han skall bliva förödmjukad, men den som ödmjukar sig, han skall bliva upphöjd.»
15 A e Isusešće anenas vi e cikne čhavren te čhol pire vas pe lende te blagoslovil len, a kana godova dikhline e učenikurja braninas lenđe.
Man bar fram till honom också späda barn, för att han skulle röra vid dem; men när hans lärjungar sågo detta, visade de bort dem.
16 A o Isus akharda len thaj phendas: “Mućen e čhavren te aven mande thaj na branin lenđe, kaj kasavenđe pripadil e Devlesko carstvo.”
Då kallade Jesus barnen till sig, i det han sade: »Låten barnen komma till mig, och förmenen dem det icke; ty Guds rike hör sådana till.
17 “Čačes, phenav tumenđe, savo či primil e Devlesko carstvo sago cikno čhavro, či dela ande leste.”
Sannerligen säger jag eder: Den som icke tager emot Guds rike såsom ett barn, han kommer aldrig ditin.»
18 Varesavo židovsko vođa phučlas e Isuse: “Lačhe sikavneja, so trubul te ćerav te dobiv o večno trajo?” (aiōnios g166)
Och en överhetsperson frågade honom och sade: »Gode Mästare, vad skall jag göra för att få evigt liv till arvedel?» (aiōnios g166)
19 A o Isus phendas lešće: “Sostar man akhares lačheja? Khonikal naj lačho, nego li samo o jedino Del.
Jesus sade till honom: »Varför kallar du mig god? Ingen är god utom Gud allena.
20 A e zapovedi andar o Mojsijesko zakon džanes: ‘Na ćer preljub’, ‘Na mudar’, ‘Na čor’, ‘Na svedočisar hohamne’, ‘Poštuisar ćire dades thaj ćire deja.’”
Buden känner du: 'Du skall icke begå äktenskapsbrott', 'Du skall icke dräpa', 'Du skall icke stjäla', 'Du skall icke bära falskt vittnesbörd', 'Hedra din fader och din moder.'»
21 A vo phendas: “Sa gadava ćerav katar mungro ternipe.”
Då svarade han: »Allt detta har jag hållit från min ungdom.»
22 Kana godova ašunda o Isus, phendas lešće: “Još jek ačhilo tut: sa so si tut bićin thaj podelisar e čorenđe thaj avela tu barvalipe ando nebo. A askal av thaj dža pale mande.”
När Jesus hörde detta, sade han till honom: »Ett återstår dig ännu: sälj allt vad du äger och dela ut åt de fattiga; då skall du få en skatt i himmelen. Och kom sedan och följ mig.»
23 Kana vo godova ašundas, ražalostisajlo kaj sas zurale barvalo thaj či kamlas te bićinel sa so sas les.
Men när han hörde detta, blev han djupt bedrövad, ty han var mycket rik.
24 O Isus dikhla pe leste thaj phendas: “Sar si phare e barvalešće te del ande Devlesko carstvo!
Då nu Jesus såg huru det var med honom, sade han: »Huru svårt är det icke för dem som hava penningar att komma in i Guds rike!
25 Majloće si e kamilaće te naćhel kroz e suvjaće kan nego o barvalo te del ande Devlesko carstvo.”
Ja, det är lättare för en kamel att komma in genom ett nålsöga, än för den som är rik att komma in i Guds rike.»
26 Okola save godova ašundine, phendine: “Pa ko askal šaj spasil pe?”
Då sade de som hörde detta: »Vem kan då bliva frälst?»
27 A o Isus phendas: “So si nemoguće e manušenđe, moguće si e Devlešće.”
Men han svarade: »Vad som är omöjligt för människor, det är möjligt för Gud.»
28 Askal o Petar phendas: “Ake, amen muklam sa amaro thaj teljardam pale tute te sledis tut.”
Då sade Petrus: »Se, vi hava övergivit allt som var vårt och hava följt dig.»
29 A o Isus phendas lenđe: “Čačes, phenav tumenđe, naj godova savo muklasas piro ćher, ili pire romnja, ili pire phralen, ili pire dade thaj pire deja, ili pire čhavren zbog e Devlesko carstvo,
Han svarade dem: »Sannerligen säger jag eder: Ingen som för Guds rikes skull har övergivit hus, eller hustru, eller bröder, eller föräldrar eller barn,
31 O Isus ćida oko peste e dešuduj apostolen thaj phendas lenđe: “Ake das ando Jerusalim, a okote dogodila pe sa so e prorokurja ramosardine ando Sveto lil, pale mande e Čhave e manušešće.
Och han tog till sig de tolv och sade till dem: »Se, vi gå nu upp till Jerusalem, och allt skall fullbordas, som genom profeterna är skrivet om Människosonen.
32 Von predaina man ande vas e nevernikonenđe, save marena muj mandar, ladžarena man, vređona man,
Ty han skall bliva överlämnad åt hedningarna och bliva begabbad och skymfad och bespottad,
33 bičuina man thaj mudarena man, ali me o trito đes uštava andar e mule.”
och de skola gissla honom och döda honom; men på tredje dagen skall han uppstå igen.»
34 A e učenikurja khanči katar godova so o Isus phendas či haćardine. O značenje godole alavengo sas lendar garado thaj našti haćardine so o Isus phenelas lenđe.
Och de förstodo intet härav; ja, detta som han talade var dem så fördolt, att de icke fattade vad som sades.
35 A kana o Isus avilo paše dži ko gav o Jerihon, varesavo koro manuš bešelas po drom thaj prosilas.
Då han nu nalkades Jeriko, hände sig att en blind man satt vid vägen och tiggde.
36 A kana o koro manuš ašunda kaj naćhel okotar o but o them, phučlas so si godova.
När denne hörde en hop människor gå där fram, frågade han vad det var.
37 Phendine lešće: “Naćhel o Isus andar o Nazaret.”
Och man omtalade för honom att det var Jesus från Nasaret som kom på vägen.
38 A vo pe godova čhuta muj: “Isuse e Davidešće Čhaveja, smiluitu tut manđe!”
Då ropade han och sade: »Jesus, Davids son, förbarma dig över mig.»
39 A okola kaj džanas anglal o Isus ačhavenas e kore manuše te na čhol muj, ali vo još majzurale čholas muj: “E Davidešće Čhaveja, smiluitu manđe!”
Och de som gingo framför tillsade honom strängeligen att han skulle tiga; men han ropade ännu mycket mer: »Davids son, förbarma dig över mig.»
40 Kana o Isus ašunda les ačhilo thaj phendas te anen les leste. Kana e kore manuše andine majpaše o Isus phučla les:
Då stannade Jesus och bjöd att mannen skulle ledas fram till honom. Och när han hade kommit fram, frågade han honom:
41 “So kames te ćerav tuće?” A vo phendas: “Gospode, te šaj dikhav.”
»Vad vill du att jag skall göra dig?» Han svarade: »Herre, låt mig få min syn.»
42 A o Isus phendas lešće: “Akana šaj te dićhes! Ćiro paćipe sastarda tut.”
Jesus sade till honom: »Hav din syn; din tro har hjälpt dig.»
43 E kore manušešće jakha odma putajle thaj počnisarda te dićhel, uputisajlo dromesa palo Isus thaj počnisarda te slavil e Devles. A sa o them savo godova dikhla dija slava e Devlešće.
Och strax fick han sin syn och följde honom och prisade Gud. Och allt folket som såg detta lovade Gud.
