< Números 16 >
1 Now Korah, filho de Izhar, filho de Kohath, filho de Levi, com Datã e Abiram, filhos de Eliab, e On, filho de Peleth, filhos de Rúben, levou alguns homens.
Lawiyning ewrisi, Kohatning newrisi, Izharning oghli Korah we Rubenning ewladliridin Éliabning oghulliri Datan bilen Abiram we Peletning oghli On
2 Levantaram-se diante de Moisés, com alguns dos filhos de Israel, duzentos e cinqüenta príncipes da congregação, chamados à assembléia, homens de renome.
Israillar ichidiki jamaet emirliri bolghan, jamaet ichidin saylap chiqilghan mötiwerlerdin ikki yüz ellik kishini bashlap kélip Musagha qarshi chiqti.
3 Eles se reuniram contra Moisés e contra Aarão, e lhes disseram: “Vocês assumem demais, pois toda a congregação é santa, todos eles, e Yahweh está entre eles! Por que vocês se elevam acima da assembléia de Iavé”?
Ular yighilip Musagha qarshi hem Harun’gha qarshi chiqip: — Siler heddinglardin bek ashtinglar, pütkül jamaetning hemmisi pak-muqeddes, Perwerdigarmu ularning arisida, shundaq turughluq siler néme dep özünglerni Perwerdigarning jamaitidin üstün qoyusiler? — dédi.
4 Quando Moisés ouviu isso, caiu de cara.
Musa ularning gépini anglap düm yiqilip, Korah bilen uning guruhidikilerge söz qilip: — Ete etigende Perwerdigar kimlerning Özige mensup ikenlikini, kimlerning pak-muqeddes ikenlikini ayan qilidu; shu kishini Özige yéqinlashturidu; kimni tallighan bolsa, uni Özige yéqinlashturidu.
5 Ele disse a Korah e a toda sua companhia: “Pela manhã, Yahweh mostrará quem é seu, e quem é santo, e o fará aproximar-se dele”. Mesmo aquele que ele escolher, ele fará com que se aproxime dele.
6 Faça isto: faça com que Korah e toda sua companhia tomem censores,
Siler mundaq qilinglar: — Sen Korah we séning guruhingdikiler hemmisi xushbuydanlarni epkélinglar;
7 ponha fogo neles, e coloque incenso neles antes de Yahweh amanhã. Será que o homem que Yahweh escolher, ele será santo. Vocês foram longe demais, seus filhos de Levi”!
ete Perwerdigarning aldida xushbuydanlargha ot yéqip, xushbuyni uning üstige qoyunglar; Perwerdigar kimni tallisa, shu muqeddes-pak bolghan bolsun! Ey siler Lawiylar, heddinglardin bek ashtinglar! — dédi.
8 Moisés disse a Coré: “Ouçam agora, filhos de Levi!
Musa yene Korahqa: — I Lawiylar, gépimge qulaq sélinglar.
9 É uma coisa pequena para vocês que o Deus de Israel os separou da congregação de Israel, para trazê-los para perto de si, para fazer o serviço do tabernáculo de Javé, e para se apresentarem diante da congregação para ministrar a eles;
Israilning Xudasi Perwerdigar silerni Özining chédirining ishlirini qilsun dep hemde jamaetning aldida ularning xizmitide bolsun dep Özige yéqinlashturush üchün silerni Israil jamaitidin ayrip chiqqan — yeni Perwerdigar séni we séning hemme qérindashliring bolghan Lawiyning ewladlirini birdek Özige yéqinlashturghanliqi silerche kichik ishmu? Siler yene téxi kahinliq wezipisini tama qiliwatamsiler?
10 e que ele os aproximou, e a todos os seus irmãos, os filhos de Levi, com vocês? Vocês também buscam o sacerdócio?
11 Portanto, você e toda a sua empresa se reuniram contra Javé! O que é Aarão que você reclama contra ele”?
Shu wejidin sen we séning guruhingdikiler hemmisi yighilip Perwerdigargha qarshi chiqiwétipsiler-de; Harun némidi, siler uning üstidin shunchilik aghrinip ghotuldiship ketküdek? — dédi.
12 Moisés enviou para chamar Dathan e Abiram, os filhos de Eliab; e eles disseram: “Nós não subiremos!
Musa Éliabning oghli Datan bilen Abiramni qichqirip kélishke adem ewetiwidi, ular: — Barmaymiz!
13 É uma pequena coisa que você nos fez subir de uma terra que flui com leite e mel, para nos matar no deserto, mas você também deve fazer-se um príncipe sobre nós?
Séning bizni süt bilen hesel aqidighan zémindin bashlap chiqip bu chöl-jeziride öltermekchi bolghanliqingning özi kichik ishmu? Sen téxi özüngni padishah hésablap bizning üstimizdin hökümranliq qilmaqchimu?
14 Além disso, você não nos trouxe para uma terra que flui com leite e mel, nem nos deu herança de campos e vinhedos. Você vai apagar os olhos desses homens? Não vamos subir”.
Halbuki, sen bizni süt bilen hesel aqidighan yurtqa bashlap kelmiding, étiz we üzümzarliqlarnimu bizge miras qilip bermiding. Sen bu xeqning közinimu oyuwalmaqchimu? Biz barmaymiz! — dédi.
15 Moisés ficou muito zangado e disse a Javé: “Não respeite a oferta deles”. Eu não tirei um burro deles, nem machuquei um deles”.
Buni anglap Musa qattiq ghezeplinip Perwerdigargha: — Ularning sowghat-hediyesige étibar qilmighaysen; men ularning hetta birer éshikinimu tartiwalmidim, birer adimigimu héch ziyan-zexmet yetküzmidim, — dédi.
16 Moisés disse a Korah: “Você e toda sua empresa vão antes de Yahweh, você, e eles, e Aaron, amanhã.
Musa Korahqa: — Ete sen we séning guruhingdikiler — sen, ular we Harun Perwerdigarning aldigha kélinglar.
17 Cada homem pega seu incensário e põe incenso nele, e cada homem traz diante de Javé seu incensário, duzentos e cinqüenta incensários; você também, e Aarão, cada um com seu incensário”.
Herbiringlar özünglarning xushbuydanliringlarni ekilip uning üstige xushbuyni sélinglar; herbiringlar özünglarning xushbuydanliringlarni, yeni jemiy ikki yüz ellik xushbuydanni élip uni Perwerdigarning huzurida tutup turunglar; senmu, Harunmu herbiringlar öz xushbuydanliringlarni élip kélinglar, — dédi.
18 Cada um pegou seu incensário, colocou fogo, incendiou-o e ficou à porta da Tenda de Encontro com Moisés e Aarão.
Shuning bilen herbir adem özining xushbuydanini élip, otni yéqip, xushbuy sélip, Musa we Harun bilen birlikte jamaet chédirining derwazisi aldida turushti.
19 Korah reuniu toda a congregação em frente à porta da Tenda de Reunião. A glória de Yahweh apareceu a toda a congregação.
Korah Musa bilen Harun’gha hujum qilghili pütün jamaetni yighip jamaet chédirining derwazisi aldigha kéliwidi, Perwerdigarning julasi pütkül jamaetke ayan boldi.
20 Yahweh falou com Moisés e com Arão, dizendo:
Perwerdigar Musa bilen Harun’gha söz qilip: —
21 “Separem-se desta congregação, para que eu possa consumi-los em um momento”.
Siler bu xelqning arisidin néri turunglar, men köz yumup achquche ularni yutuwétimen, — déwidi,
22 Eles caíram de cara, e disseram: “Deus, o Deus dos espíritos de toda a carne, pecará um só homem, e você ficará zangado com toda a congregação”?
Musa bilen Harun düm yiqilip: — I Tengrim, barliq et igilirining rohlirining Xudasi, bir adem gunah qilsa, ghezipingni pütün jamaetke chachamsen? — dédi.
23 Yahweh falou com Moisés, dizendo,
Perwerdigar Musagha söz qilip: —
24 “Fale com a congregação, dizendo, 'Afaste-se da tenda de Corá, Datã e Abirão!
Sen jamaetke: «Siler Korah, Datan we Abiramning turar jayliridin ayrilip ulardin néri kétinglar» — dep buyruq ber, — dédi.
25 Moisés levantou-se e foi para Datã e Abirão; e os anciãos de Israel o seguiram.
Shuning bilen Musa ornidin turup Datan bilen Abiram terepke qarap mangdi; Israil aqsaqallirimu uninggha egiship mangdi.
26 Ele falou à congregação, dizendo: “Parta, por favor, das tendas destes homens maus, e não toque em nada do que é deles, para que não seja consumido em todos os seus pecados”!
Musa jamaetke: — Silerdin ötünimen, bu rezil ademlerning chédirliridin yiraq kétinglar, ularning barliq gunahliri sewebidin ular bilen bille weyran bolmasliqinglar üchün ularning héchnersisige qol tegküzmenglar, — dédi.
27 Então eles se afastaram da tenda de Corá, Datã e Abiram, de todos os lados. Datã e Abirão saíram, e ficaram à porta de suas tendas com suas esposas, seus filhos e seus pequenos.
Shuning bilen jamaet Korah, Datan, Abiramning chédirlirining töt etrapidin néri ketti; Datan bilen Abiram bolsa öz ayallirini, oghul-qizlirini we bowaqlirini élip chiqip öz chédirining ishiki aldida turdi.
28 Moisés disse: “Nisto sabereis que Javé me enviou para fazer todas estas obras; pois não são de minha própria mente.
Musa: — Buningdin siler shuni bilisilerki, bu ishlarning hemmisi méning könglümdin chiqqan emes, belki Perwerdigar méni ularni ada qilishqa ewetken:
29 Se estes homens morrerem a morte comum de todos os homens, ou se experimentarem o que todos os homens experimentam, então Iavé não me enviou.
— eger bu ademlerning ölümi adettiki ademlerning ölümige oxshash bolidighan yaki ularning béshigha chüshidighan qismetler adettiki ademler duchar bolidighan qismetlerge oxshash bolidighan bolsa, Perwerdigar méni ewetmigen bolatti.
30 Mas se Javé faz uma coisa nova, e o chão abre sua boca, e os engole com tudo o que lhes pertence, e eles descem vivos no Sheol, então vocês entenderão que estes homens desprezaram Javé”. (Sheol )
Eger Perwerdigar yéngi bir ishni qilip, yer aghzini échip ularni we ularning pütün nersisini yutup kétishi bilen, ular tirikla tehtisaragha chüshüp ketse, u chaghda siler bu ademlerning Perwerdigarni mensitmigenlikini bilip qalisiler, — dédi. (Sheol )
31 Ao terminar de dizer todas estas palavras, o chão que estava sob elas se dividiu.
Musaning bu gépi axirlishishi bilenla ularning puti astidiki yer yérildi.
32 A terra abriu sua boca e os engoliu com suas casas, todos os homens de Corá e todos os seus bens.
Yer aghzini échip ularni barliq ailisidikiler bilen, shuningdek Korahqa tewe hemme ademlerni qoymay teelluqatliri bilen qoshup yutup ketti.
33 Então eles, e tudo o que lhes pertencia, caíram vivos no Sheol. A terra se fechou sobre eles, e pereceram entre a assembléia. (Sheol )
Shundaq qilip, ular we ularning tewesidikilerning hemmisi tirikla tehtisaragha chüshüp ketti, yer ularning üstide yépildi. Ular shu yol bilen jamaetning arisidin yoqaldi. (Sheol )
34 Todo Israel que estava ao seu redor fugiu ao seu grito; pois disseram: “Que a terra não nos engula”.
Ularning etrapida turghan Israillarning hemmisi ularning nalisini anglap: «Yer biznimu yutup kétermikin!» déyiship qéchishti.
35 O fogo saiu de Javé, e devorou os duzentos e cinqüenta homens que ofereceram o incenso.
Andin Perwerdigarning aldidin bir ot chiqip, xushbuy sunuwatqan héliqi ikki yüz ellik ademnimu yutup ketti.
36 Yahweh falou a Moisés, dizendo:
Perwerdigar Musagha mundaq dédi: —
37 “Fale a Eleazar, filho de Aarão, o sacerdote, que tire os censores da fogueira, e espalhe o fogo para longe do campo; pois eles são santos,
Sen kahin Harunning oghli Eliazargha buyrughin, u xushbuydanlarni ot arisidin tériwélip, choghlirini yiraqlargha chéchiwetsun, chünki u xushbuydanlar Xudagha atalghandur;
38 even os censores daqueles que pecaram contra suas próprias vidas. Que sejam espancados em pratos para uma cobertura do altar, pois eles os ofereceram diante de Javé. Portanto, eles são santos. Eles serão um sinal para os filhos de Israel”.
shunga özining jénigha özi zamin bolghan gunahkarlarning xushbuydanlirini tériwalghin; ular qurban’gahni qaplash üchün soqup népiz tünike qilinsun, chünki bu xushbuydanlar eslide Perwerdigarning huzurigha sunulup uninggha atalip muqeddes qilin’ghan. Shundaq qilip ular kéyin Israillargha ibret bolidighan isharet-belge bolidu.
39 Eleazar o padre levou os censores de bronze que aqueles que foram queimados tinham oferecido; e eles os espancaram para uma cobertura do altar,
Shuning bilen kahin Eliazar otta köydürüwétilgenler sun’ghan mis xushbuydanlarni tériwaldi; ular qurban’gahni qaplitishqa népiz tünike qilip soquldi.
40 to ser um memorial aos filhos de Israel, para que nenhum estranho que não seja da descendência de Aarão, se aproximasse para queimar incenso diante de Javé, para que ele não fosse como Corá e como sua companhia; como Javé lhe falou por Moisés.
Shuning bilen [qurban’gahning bu qaplimisi] Harunning ewladlirigha yat ademlerning xuddi Korah bilen uning guruhidikilerge oxshash qismetke qalmasliqi üchün, Perwerdigarning huzurida xushbuy köydürüshke yéqinlashmasliqigha Israillar üchün bir esletme boldi. Bu Perwerdigarning Musaning wastisi bilen Eliazargha buyrughanliridur.
41 But no dia seguinte toda a congregação das crianças de Israel reclamou contra Moisés e contra Arão, dizendo: “Vocês mataram o povo de Yahweh!
Etisi pütkül Israil jamaiti Musa bilen Harunning yaman gépini qilip: — Siler Perwerdigarning xelqini öltürdünglar, — dep ghotuldashti.
42 When a congregação foi reunida contra Moisés e contra Aaron, eles olharam para a Tenda da Reunião. Eis que a nuvem a cobriu e a glória de Yahweh apareceu.
We shundaq boldiki, jamaet Musa bilen Harun’gha hujum qilishqa yighiliwatqanda, jamaet burulup jamaet chédirigha qariwidi, we mana, bulut chédirni qapliwaldi hem Perwerdigarning julasi ayan boldi.
43 Moses e Aarão veio para a frente da Tenda da Reunião.
Shuning bilen Musa bilen Harun jamaet chédirining aldigha bérip turdi.
44 Yahweh falou a Moisés, dizendo:
Perwerdigar Musagha söz qilip: —
45 “Afaste-se do meio desta congregação, para que eu possa consumi-los em um momento”. Eles caíram de cara.
Men közni yumup achquche ularni yoqitip tashlishim üchün ikkinglar bu jamaettin chiqip néri kétinglar, — dep buyruwidi, ikkiylen yiqilip yerde düm yatti.
46 Moses disse a Aaron: “Pegue seu incensário, ponha fogo no altar, coloque incenso nele, leve-o rapidamente à congregação e faça expiação por eles; pois a ira saiu de Javé! A praga já começou”.
Musa Harun’gha: — Sen xushbuydanni élip uninggha qurban’gahtiki ottin sal, uninggha xushbuy qoyup, ular üchün kafaret keltürüshke tézlikte jamaetning arisigha apar; chünki qehr-ghezep Perwerdigarning aldidin chiqti, waba basqili turdi, — dédi.
47 Aaron fez como Moisés disse, e correu para o meio da assembléia. A peste já havia começado entre o povo. Ele pôs o incenso, e fez expiação pelo povo.
Harun Musaning déginidek qilip, xushbuydanni élip jamaetning arisigha yügürüp kirdi; we mana, waba kishilerning arisida bashlan’ghanidi; u xushbuyni xushbuydan’gha sélip, xelq üchün kafaret keltürdi.
48 He ficou entre os mortos e os vivos; e a peste ficou.
U ölükler bilen tirikler otturisida turuwidi, waba toxtidi.
49 Now os que morreram pela peste eram quatorze mil e setecentos, além dos que morreram por causa da questão de Corá.
Korahning weqesi munasiwiti bilen ölgenlerdin bashqa, waba sewebidin ölgenler on töt ming yette yüz kishi boldi.
50 Aaron voltou para Moisés à porta da Tenda da Reunião, e a peste foi detida.
Harun jamaet chédirining derwazisi yénida turghan Musaning yénigha yénip keldi; waba toxtidi.