1 Reis 13
1 Eis que um homem de Deus saiu de Judá pela palavra de Javé a Betel; e Jeroboão estava junto ao altar para queimar incenso.
Och si, en Guds man kom af Juda, genom Herrans ord, till BethEl. Och Jerobeam stod vid altaret till att röka.
2 Ele gritou contra o altar pela palavra de Iavé, e disse: “Altar! Altar! Javé diz: “Eis que um filho nascerá na casa de Davi, Josias pelo nome”. Em ti ele sacrificará os sacerdotes dos altos que queimam incenso em ti, e eles queimarão os ossos dos homens em ti””.
Och han ropade emot altaret genom Herrans ord, och sade: Altare, altare, så säger Herren: Si, Davids huse skall varda född en son, benämnd Josia, han skall på dig offra höjdernas Prester, som på dig röka, och uppbränna menniskoben på dig.
3 Ele deu um sinal no mesmo dia, dizendo: “Este é o sinal que Javé falou”: Eis que o altar será dividido, e as cinzas que estão sobre ele serão derramadas”.
Och han gaf på den dagen ett tecken, och sade: Detta är tecknet, att Herren detta talat hafver: si, altaret skall remna, och askan, som derpå är, skall förspillas.
4 Quando o rei ouviu o ditado do homem de Deus, que gritou contra o altar em Betel, Jeroboão estendeu a mão do altar, dizendo: “Prendam-no! Sua mão, que ele estendeu contra ele, secou, para que ele não pudesse atraí-la de volta para si mesmo.
Då nu Konung Jerobeam hörde ordet af den Guds mannen, som emot altaret i BethEl ropade, räckte han ut sin hand vid altaret, och sade: Tager fatt på honom. Och hans hand förtorkades, som han emot honom uträckt hade; och han kunde icke draga henne igen till sig.
5 O altar também foi dividido, e as cinzas derramadas do altar, de acordo com o sinal que o homem de Deus havia dado pela palavra de Javé.
Och altaret remnade, och askan vardt förspilld af altaret, efter tecknet, som Guds mannen genom Herrans ord gifvit hade.
6 O rei respondeu ao homem de Deus: “Agora intercede pelo favor de Javé, teu Deus, e reza por mim, para que minha mão me seja restaurada novamente”. O homem de Deus intercedeu junto a Iavé, e a mão do rei foi restaurada a ele, e tornou-se como antes.
Och Konungen svarade och sade till den Guds mannen: Bed Herrans dins Guds ansigte, och bed för mig, att min hand kommer till mig igen. Då bad Guds mannen Herrans ansigte, och Konungens hand kom till honom igen, och vardt såsom hon tillförene var.
7 O rei disse ao homem de Deus: “Vem para casa comigo e refresca-te, e eu te darei uma recompensa”.
Och Konungen talade med Guds mannenom: Kom hem med mig, och vederqvick dig; jag vill gifva dig en skänk.
8 O homem de Deus disse ao rei: “Mesmo que você me desse metade de sua casa, eu não entraria com você, nem comeria pão nem beberia água neste lugar;
Men Guds mannen sade till Konungen: Om du än gåfve mig halft ditt hus, så ginge jag dock icke med dig; ty jag vill i detta rum intet bröd äta, eller vatten dricka;
9 pois assim me foi ordenado pela palavra de Javé, dizendo: 'Você não comerá pão, não beberá água, e não voltará pelo caminho por onde veio'”.
Ty så är mig genom Herrans ord budet och sagdt: Du skall intet bröd äta, och intet vatten dricka, och icke komma den samma vägen tillbaka igen, som du gångit hafver.
10 Então ele foi por outro caminho, e não voltou pelo caminho que veio para Betel.
Och han gick sina färde en annan väg, och kom icke den vägen tillbaka igen, som han till BethEl kommen var.
11 Agora um velho profeta vivia em Betel, e um de seus filhos veio e lhe contou todas as obras que o homem de Deus havia feito naquele dia em Betel. Eles também contaram a seu pai as palavras que ele havia falado ao rei.
Men i BethEl bodde en gammal Prophet; till honom kommo hans söner, och förtäljde honom all verk, som Guds mannen på den dagen gjort hade i BethEl, och de ord, som han till Konungen sagt hade.
12 O pai deles lhes disse: “Para que lado ele foi?” Agora seus filhos tinham visto para que lado foi o homem de Deus, que veio de Judá.
Och deras fader sade till dem: Hvilken vägen hafver han farit? Och hans söner viste honom vägen, som Guds mannen farit hade, den af Juda kommen var.
13 Ele disse a seus filhos: “Sela o burro para mim”. Então eles selaram o jumento para ele; e ele montou sobre ele.
Men han sade till sina söner: Sadler mig åsnan. Och då de hade sadlat honom åsnan, red han deruppå;
14 Ele foi atrás do homem de Deus, e o encontrou sentado debaixo de um carvalho. Ele lhe disse: “Você é o homem de Deus que veio de Judá?”. Ele disse: “Eu sou”.
Och drog efter Guds mannen, och fann honom sittandes under en ek, och sade till honom: Äst du den Guds mannen, som af Juda kommen äst? Han sade: Ja.
15 Então ele lhe disse: “Venha para casa comigo e coma pão”.
Han sade till honom: Kom med mig hem, och ät bröd.
16 Ele disse: “Eu não posso voltar com você, nem entrar com você”. Não comerei pão nem beberei água com você neste lugar”.
Han sade: Jag kan icke vända om med dig, och komma med dig; jag vill ej heller bröd äta, eller vatten dricka med dig, på detta rum.
17 Pois foi-me dito pela palavra de Javé: “Lá não comerás pão nem beberás água, e não voltes a ir pelo caminho por onde vieste””.
Ty med mig är taladt vordet genom Herrans ord: Du skall der hvarken bröd äta, eller vatten dricka; du skall icke gå den vägen tillbaka igen, som du ditgången äst.
18 Ele lhe disse: “Eu também sou um profeta como você é; e um anjo me falou pela palavra de Javé, dizendo: 'Traga-o de volta com você para sua casa, para que ele possa comer pão e beber água'”. Ele mentiu para ele.
Han sade till honom: Jag är ock en Prophet såsom du, och en Ängel hafver talat med mig genom Herrans ord, och sagt: Haf honom hem med dig igen, att han må bröd äta, och vatten dricka. Men han lög för honom.
19 Então ele voltou com ele, comeu pão em sua casa, e bebeu água.
Och han förde honom tillbaka igen, så att han åt bröd, och drack vatten i hans hus.
20 Enquanto estavam sentados à mesa, a palavra de Javé chegou ao profeta que o trouxe de volta;
Och vid de såto till bords, kom Herrans ord till Propheten, som honom hade tillbaka haft;
21 e ele gritou ao homem de Deus que veio de Judá, dizendo: “Javé diz: 'Porque foste desobediente à palavra de Javé, e não guardaste o mandamento que Javé teu Deus te ordenou,
Och han ropade till den Gudsmannen, som af Juda kommen var, och sade: Detta säger Herren: Derföre, att du hafver Herrans mun ohörig varit, och hafver icke hållit det bud, som Herren din Gud dig budit hafver;
22 mas voltaste, e comeste pão e bebeste água no lugar de que ele te disse: “Não comas pão e não bebas água”, teu corpo não virá ao túmulo de teus pais.’”
Och hafver omvändt, ätit bröd, och vatten druckit, på det rum der han dig om sade: Du skall der hvarken bröd äta, eller vatten dricka; skall din lekamen icke komma uti dina faders graf.
23 Depois de ter comido pão e bebido, ele selou o burro para o profeta que ele havia trazido de volta.
Och sedan han bröd ätit, och druckit hade, sadlade man åsnan åt den Propheten, som han igen haft hade.
24 Quando ele se foi, um leão o encontrou por acaso e o matou. Seu corpo foi jogado no caminho e o burro ficou ao lado dele. O leão também permaneceu ao lado do corpo.
Och då han bort drog, fann honom ett lejon på vägenom, och drap honom; och hans kropp låg kastad på vägen; och åsnan stod jemte honom, och lejonet stod när kroppenom.
25 Eis que os homens passaram e viram o corpo jogado no caminho, e o leão parado ao lado do corpo; e vieram e o contaram na cidade onde o velho profeta vivia.
Och då der gick folk framom, sågo de kroppen på vägen kastad, och lejonet ståndandes när kroppen; och de kommo och sade det i stadenom, der den gamle Propheten uti bodde.
26 Quando o profeta que o trouxe de volta do caminho ouviu falar disso, ele disse: “É o homem de Deus que foi desobediente à palavra de Javé. Portanto, Javé o entregou ao leão, que o maltratou e o matou, segundo a palavra de Javé que ele lhe falou”.
Då Propheten det hörde, som honom igenhaft hade, sade han: Det är den Guds mannen, som Herrans mun ohörig var; derföre hafver Herren gifvit honom lejonena; det hafver sönderkrossat honom och dräpit, efter det ord som Herren honom sagt hade.
27 Ele disse a seus filhos, dizendo: “Sela o burro para mim”, e eles o selaram.
Och sade till sina söner: Sadler mig åsnan. Och de sadlade.
28 Ele foi e encontrou seu corpo jogado no caminho, e o burro e o leão de pé junto ao corpo. O leão não tinha comido o corpo nem maltratado o burro.
Då drog han dit, och fann hans kropp kastad på vägen, och åsnan och lejonet ståndande der jemte kroppen; lejonet hade intet ätit af kroppen, och ej heller rifvit åsnan.
29 O profeta pegou o corpo do homem de Deus, colocou-o sobre o burro e o trouxe de volta. Ele veio à cidade do velho profeta para chorar, e para enterrá-lo.
Då tog Propheten den Guds mansens kropp upp, och lade honom på åsnan, och förde honom tillbaka igen; och kom uti den gamla Prophetens stad, att de måtte begråta honom, och begrafvan.
30 Ele deitou seu corpo em sua própria sepultura; e eles o lamentaram, dizendo: “Ai de mim, meu irmão”!
Och han lade kroppen uti sina graf, och de begreto honom: Ack! min broder.
31 Depois de tê-lo enterrado, ele falou com seus filhos, dizendo: “Quando eu estiver morto, enterrem-me no túmulo onde está enterrado o homem de Deus”. Colocar meus ossos ao lado de seus ossos”.
Och då de hade begrafvit honom, sade han till sina söner: När jag dör, så begrafver mig i de grafvene, som den Guds mannen uti begrafven är, och lägger min ben jemte vid hans ben;
32 Pois o ditado que ele gritou pela palavra de Javé contra o altar em Betel, e contra todas as casas dos altos que estão nas cidades de Samaria, certamente acontecerá”.
Förty det varder skeendes, som han emot altaret i BethEl genom Herrans ord ropat hafver, och emot alla höjders hus, som i Samarie städer äro.
33 Depois disso, Jeroboam não se desviou de seu caminho maléfico, mas novamente fez sacerdotes dos lugares altos entre todo o povo. Quem quisesse, ele o consagrou, para que houvesse sacerdotes dos altos escalões.
Men sedan detta skedt var, vände Jerobeam sig intet ifrå sin onda väg; utan förvände sig, och gjorde Prester till höjderna, utaf de ringesta i folket; hvilken honom täcktes, honom fyllde han handena, och han vardt Prest till höjderna.
34 Esta coisa se tornou pecado para a casa de Jeroboão, mesmo para cortá-lo e destruí-lo da superfície da terra.
Och detta vardt Jerobeams huse till synd, att han skulle förderfvas, och förgöras af jordene.
