Salmos 90

1 Oração de Moisés, homem de Deus: Senhor, tu tens sido nossa habitação, de geração em geração.

En bön Mose dens Guds mansens. Herre, du äst vår tillflykt, ifrå slägte till slägte.

2 Antes que os montes surgissem, e tu produzisses a terra e o mundo, desde à eternidade até a eternidade tu és Deus.

Förr än bergen vordo, och jorden och verlden skapade blefvo, äst du Gud, af evighet till evighet;

3 Tu fazes o homem voltar ao pó, e dizes: Retornai-vos, filhos dos homens!

Du som låter menniskorna dö, och säger: Kommer igen, I menniskors barn.

4 Porque mil anos aos teus olhos são como o dia de ontem, que passou, e como a vigília da noite.

Ty tusende år äro för dig såsom den dag i går framgick, och såsom en nattväkt.

5 Tu os levas como correntes de águas; são como o sono; de madrugada são como a erva que brota:

Du låter dem gå sin kos såsom en ström; och äro såsom en sömn; likasom gräs, det dock snarliga förvissnar;

6 De madrugada floresce, e brota; à tarde é cortada, e se seca.

Det der bittida blomstras, och snart vissnar; och på aftonen afhugget varder, och förtorkas.

7 Porque perecemos com tua ira, e nos assombramos com teu furor.

Det gör din vrede, att vi så förgås, och din grymhet, att vi så hasteliga hädan måste.

8 Tu pões nossas perversidades perante ti, nosso [pecado] oculto [perante] a luz do teu rosto.

Ty våra missgerningar sätter du för dig, våra okända synder i ljuset för ditt ansigte.

9 Porque todos os nossos dias se vão por causa de tua irritação; acabamos nossos anos como um suspiro.

Derföre gå alle våre dagar sin kos genom dina vrede; vi lykte vår år såsom ett tal.

10 Os dias de nossa vida [chegam até] os setenta anos; e os que são mais fortes, até os oitenta anos; e o melhor deles é canseira e opressão, porque logo é cortado, e saímos voando.

Vårt lif varar sjutio år, åt högsta åttatio år; och då det bäst varit; hafver, så hafver det möda och arbete varit; ty det går snart sin kos, lika som vi flöge bort.

11 Quem conhece a força de tua ira? O teu furor é conforme o temor a ti.

Men ho tror det, att du så svårliga vredgas? Och ho fruktar sig för sådana dine grymhet?

12 Ensina [-nos] a contar nossos dias de tal maneira que alcancemos um coração sábio.

Lär oss betänka, att vi dö måste, på det vi måge förståndige varda.

13 Retorna, SENHOR! Até quando? [Tem] compaixão para com teus servos.

Herre, vänd dig dock till oss igen, och var dinom tjenarom nådelig.

14 Farta-nos de manhã com tua bondade; e nos alegraremos e seremos cheios de alegria por todos os nossos dias.

Uppfyll oss bittida med dine nåd; så vilje vi fröjdas, och glade vara i våra lifsdagar.

15 Alegra-nos conforme os dias [em que] tu nos afligiste, os anos [em que] vimos o mal.

Gläd oss igen, efter det du oss så länge plågat hafver, efter det vi så länge olycko lidit hafve.

16 Que tua obra apareça aos teus servos, e tua glória sobre seus filhos.

Bete dinom tjenarom dina gerningar, och dina äro deras barnom.

17 E que o agrado do SENHOR nosso Deus seja sobre nós; e confirma as obras de nossas mãos sobre nós; sim, a obra de nossas mãos, confirma!

Och Herren, vår Gud, vare oss blid, och främje våra händers verk med oss; ja våra händers verk främje han.