Salmos 88
1 Cântico e Salmo dos filhos de Coré, para o regente, conforme “Maalate Leanote”. Instrução feita por Hemã, o Ezraíta: Ó SENHOR Deus de minha salvação, dia [e] noite clamo diante de ti.
En Psalmvisa Korah barnas, till att föresjunga, om de eländas svaghet; en undervisning Hemans, dens Esrahitens. Herre Gud, min Frälsare, jag ropar dag och natt inför dig.
2 Que minha oração chegue à tua presença; inclina os teus ouvidos ao meu clamor.
Låt mina bön komma inför dig; böj din öron till mitt ropande.
Ty min själ är full med jämmer, och mitt lif är hardt när helvetet. (Sheol h7585)
4 Já estou contado entre os que descem à cova; tornei-me um homem sem forças.
Jag är aktad lik vid dem som i kulona fara; jag är såsom en man, den ingen hjelp hafver.
5 Abandonado entre os mortos, como os feridos de morte que jazem na sepultura, aos quais tu já não te lembra mais, e já estão cortados [para fora do poder] de tua mão.
Jag ligger ibland de döda öfvergifven, såsom de slagne, de i grafvene ligga; på hvilka du intet mer tänker, och de ifrå dine hand afskilde äro.
6 Puseste-me na cova mais profunda, nas trevas [e] nas profundezas.
Du hafver lagt mig i gropena neder, uti mörkret och i djupet.
7 O teu furor pesa sobre mim, e [me] oprimiste com todas as tuas ondas. (Selá)
Din grymhet trycker mig, och tränger mig med allom dinom böljom. (Sela)
8 Afastaste de mim os meus conhecidos, fizeste-me abominável para com eles; estou preso, e não posso sair.
Mina vänner hafver du låtit komma långt ifrå mig; du hafver gjort mig dem till en styggelse; jag ligger fången, och kan icke utkomma.
9 Meus olhos estão fracos por causa da opressão; clamo a ti, SENHOR, o dia todo; a ti estendo minhas mãos.
Mitt ansigte är jämmerligit för vedermödos skull. Herre, jag åkallar dig dagliga; jag uträcker mina händer till dig.
10 Farás tu milagres aos mortos? Ou mortos se levantarão, e louvarão a ti? (Selá)
Månn du då göra under ibland de döda? Eller månn de döda uppstå och tacka dig? (Sela)
11 Tua bondade será contada na sepultura? Tua fidelidade na perdição?
Månn man uti grafvena förtälja dina godhet; och dina trohet uti förderfvet?
12 Serão conhecidas tuas maravilhas nas trevas? E tua justiça na terra do esquecimento?
Kunna då dina under uti mörkret kända varda; eller din rättfärdighet i de lande, der all ting förgätas?
13 Porém eu, SENHOR, clamo a ti; e minha oração vem ao teu encontro de madrugada.
Men jag ropar till dig, Herre, och min bön kommer bittida för dig.
14 Por que tu, SENHOR, rejeitas minha alma, e escondes tua face de mim?
Hvi förkastar du, Herre, mina själ; och förskyler ditt ansigte för mig?
15 Tenho sido afligido e estou perto da morte desde a minha juventude; tenho sofrido teus temores, e estou desesperado.
Jag är elände och vanmägtig, att jag så bortkastad är. Jag lider ditt förskräckande, så att jag fulltnär förtviflar.
16 Os ardores de tua ira têm passado por mim; teus terrores me destroem.
Din grymhet går öfver mig, ditt förskräckande trycker mig.
17 Rodeiam-me como águas o dia todo; cercam-me juntos.
De omlägga mig dagliga såsom vatten, och omhvärfva mig tillsammans.
18 Afastaste de mim meu amigo e meu companheiro; meus conhecidos [estão em] trevas.
Du gör, att mina vänner och näste, och mine kände draga sig långt ifrå mig, för sådana jämmers skull.
