Salmos 73
1 Salmo de Asafe: Sim, certamente Deus [é] bom para Israel, para os limpos de coração.
En psalm av Asaf. Sannerligen, Gud är god mot Israel, mot dem som hava rena hjärtan.
2 Eu porém, quase que meus pés se desviaram; quase nada [faltou] para meus passos escorregarem.
Men jag hade så när stapplat med mina fötter, mina steg voro nära att slinta;
3 Porque eu tinha inveja dos arrogantes, quando via a prosperidade dos perversos.
ty jag upptändes av avund mot de övermodiga, när jag såg att det gick dem väl i deras ogudaktighet.
4 Porque não há problemas para eles até sua morte, e o vigor deles continua firme.
Ty fria ifrån vedermödor äro de till sin död, och deras hull är frodigt.
5 Não são tão oprimidos como o homem comum, nem são afligidos como os outros homens;
De komma icke i olycka såsom andra dödliga och varda icke plågade såsom andra människor.
6 Por isso eles são rodeados de arrogância como um colar; estão cobertos de violência como [se fosse] um vestido.
Därför är högmod deras halsprydnad, våld den klädnad som höljer dem.
7 Seus olhos incham de gordura; são excessivos os desejos do coração deles.
Ur fetma skåda deras ögon fram, deras hjärtans inbillningar hava intet mått.
8 Eles são escarnecedores e oprimem falando mal e falando arrogantemente.
De håna och tala förtryck i sin ondska; med höga åthävor tala de.
9 Elevam suas bocas ao céu, e suas línguas andam na terra.
Med sin mun stiga de upp i himmelen, och deras tunga far fram på jorden;
10 Por isso seu povo volta para cá, e as águas lhes são espremidas por completo.
därför vänder sig deras folk till dem och super så in vattnet i fulla drag.
11 E dizem: Como Deus saberia? Será que o Altíssimo tem conhecimento [disto]?
Och de säga: »Huru skulle Gud kunna veta det? Skulle sådan kunskap finnas hos den Högste?»
12 Eis que estes [são] perversos, sempre estão confortáveis e aumentam seus bens.
Ja, så är det med de ogudaktiga; det går dem alltid väl, och de växa i makt.
13 [Cheguei a pensar]: Certamente purifiquei meu coração e lavei minhas mãos na inocência inutilmente,
Sannerligen, förgäves bevarade jag mitt hjärta rent och tvådde mina händer i oskuld;
14 Porque sou afligido o dia todo, e castigado toda manhã.
jag vart dock plågad hela dagen, och var morgon kom tuktan över mig.
15 Se eu tivesse dito [isto], eu falaria dessa maneira; eis que teria decepcionado a geração de teus filhos.
Om jag hade sagt: »Så vill jag lära», då hade jag svikit dina barns släkte.
16 Quando tentei entender, isto me pareceu trabalhoso.
När jag nu tänkte efter för att begripa detta, syntes det mig alltför svårt,
17 Até que entrei nos santuários de Deus, [e] entendi o fim de tais pessoas.
till dess jag trängde in i Guds heliga rådslut och aktade på dess ände.
18 Certamente tu os fazes escorregarem, [e] os lança em assolações.
Sannerligen, på slipprig mark ställer du dem, du störtar dem ned i fördärv.
19 Como eles foram assolados tão repentinamente! Eles se acabaram, [e] se consumiram de medo.
Huru varda de ej till intet i ett ögonblick! De förgås och få en ände med förskräckelse.
20 Como o sonho depois de acordar, ó Senhor, quando tu acordares desprezarás a aparência deles;
Såsom det är med en dröm, när man vaknar, o Herre, så aktar du dem för intet, såsom skuggbilder, när du vaknar.
21 Porque meu coração tem se amargurado, e meus rins têm sentido dolorosas picadas.
När mitt hjärta förbittrades och jag kände styng i mitt inre,
22 Então me comportei como tolo, e nada sabia; tornei-me como um animal para contigo.
då var jag oförnuftig och förstod intet; såsom ett oskäligt djur var jag inför dig.
23 Porém [agora estarei] continuamente contigo; tu tens segurado minha mão direita.
Dock förbliver jag städse hos dig; du håller mig vid min högra hand.
24 Tu me guiarás com teu conselho, e depois me receberás [em] glória.
Du skall leda mig efter ditt råd och sedan upptaga mig med ära.
25 A quem tenho no céu [além de ti]? E [quando estou] contigo, nada há na terra que eu deseje.
Vem har jag i himmelen utom dig! Och när jag har dig, då frågar jag efter intet på jorden.
26 Minha carne e meu coração desfalecem; [porém] Deus [será] a rocha do meu coração e minha porção para sempre.
Om än min kropp och min själ försmäkta, så är dock Gud mitt hjärtas klippa och min del evinnerligen.
27 Porque eis que os que ficaram longe de ti perecerão; tu destróis todo infiel a ti.
Ty se, de som hava vikit bort ifrån dig skola förgås; du förgör var och en som trolöst avfaller från dig.
28 Mas [quanto] a mim, bom me é me aproximar de Deus; ponho minha confiança no Senhor DEUS, para que eu conte todas as tuas obras.
Men jag har min glädje i att hålla mig intill Gud; jag söker min tillflykt hos Herren, HERREN, för att kunna förtälja alla dina gärningar.
