Salmos 18
1 Para o regente. Do servo do SENHOR, chamado Davi, o qual falou as palavras deste cântico ao SENHOR, no dia em que o SENHOR o livrou das mãos de todos os seus inimigos, e das mãos de Saul. Ele disse: Eu te amarei, SENHOR, [tu és] minha força.
För sångmästaren; av HERRENS tjänare David, som talade till HERREN denna sångs ord, när HERREN hade räddat honom från alla hans fienders hand och ur Sauls våld.
2 O SENHOR é minha rocha, e minha fortaleza, e meu libertador, meu Deus, meu rochedo, em quem confio; [é] meu escudo, e a força da minha salvação, meu alto refúgio.
Han sade: Hjärtligen kär har jag dig, HERRE, min starkhet,
3 Eu clamei ao SENHOR digno de louvor; e fiquei livre de meus inimigos.
HERRE, mitt bergfäste, min borg och min räddare, min Gud, min klippa, till vilken jag tager min tillflykt, min sköld och min frälsnings horn, mitt värn.
4 Cordas de morte me cercaram; e riachos de maldade me encheram de medo.
HERREN, den högtlovade, åkallar jag, och från mina fiender bliver jag frälst.
Dödens band omvärvde mig, och fördärvets strömmar förskräckte mig. (Sheol h7585)
6 Em minha angústia, clamei ao SENHOR, e roguei a meu Deus; desde o seu Templo ele ouviu a minha voz; e o meu clamor diante de seu rosto chegou aos ouvidos dele.
Dödsrikets band omslöto mig, dödens snaror föllo över mig.
7 Então a terra de abalou e tremeu; e os fundamentos dos montes de moveram e foram abalados, porque ele se irritou.
Men jag åkallade HERREN i min nöd och ropade till min Gud. Han hörde från sin himmelska boning min röst, och mitt rop inför honom kom till hans öron.
8 Fumaça subiu de seu nariz, e fogo consumidor saiu de sua boca; carvões foram acesos por ele.
Då skalv jorden och bävade, och bergens grundvalar darrade; de skakades, ty hans vrede var upptänd.
9 Ele moveu os céus, e desceu; e as trevas [estavam] debaixo de seus pés.
Rök steg upp från hans näsa och förtärande eld från hans mun; eldsglöd ljungade från honom.
10 Ele montou sobre um querubim, e fez seu voo; e voou veloz sobre as assas do vento.
Och han sänkte himmelen och for ned, och töcken var under hans fötter.
11 Ele pôs as trevas como seu esconderijo; pôs a sua tenda ao redor dele; trevas das águas, nuvens dos céus.
Han for på keruben och flög, han svävade på vindens vingar.
12 Do brilho de sua presença suas nuvens se espalharam, [e também] a saraiva, e as brasas de fogo.
Han gjorde mörker till sitt täckelse, till en hydda som omslöt honom; mörka vatten, tjocka moln.
13 E o SENHOR trovejou nos céus; e o Altíssimo soltou sua voz; saraiva e brasas de fogo [caíram].
Av glansen framför honom veko molnen undan; hagel föll, och eldsglöd for ned.
14 Ele mandou suas flechas, e os dispersou; e [lançou] muitos raios, e os perturbou.
Och HERREN dundrade i himmelen, den Högste lät höra sin röst; hagel föll, och eldsglöd for ned.
15 E as profundezas das águas foram vistas, e os fundamentos do mundo foram descobertos por tua repreensão, SENHOR, pelo sopro do vento do teu nariz.
Han sköt sina pilar och förskingrade dem, ljungeldar i mängd och förvirrade dem.
16 Desde o alto ele enviou, [e] me tomou; tirou-me de muitas águas.
Vattnens bäddar kommo i dagen, och jordens grundvalar blottades, för din näpst, o HERRE, för din vredes stormvind.
17 Ele me livrou do meu forte inimigo, e daqueles que me odeiam; porque eles eram mais poderosos do que eu.
Han räckte ut sin hand från höjden och fattade mig, han drog mig upp ur de stora vattnen.
18 Eles me confrontaram no dia de minha calamidade; mas o SENHOR ficou junto de mim.
Han räddade mig från min starke fiende och från mina ovänner, ty de voro mig övermäktiga.
19 Ele me tirou para um lugar amplo; ele me libertou, porque se agradou de mim.
De överföllo mig på min olyckas dag, men HERREN blev mitt stöd.
20 O SENHOR me recompensou conforme a minha justiça; conforme a pureza das minhas mãos ele me retribuiu.
Han förde mig ut på rymlig plats; han räddade mig, ty han hade behag till mig.
21 Porque eu guardei os caminhos do SENHOR; nem me [afastei] do meu Deus praticando o mal.
HERREN lönar mig efter min rättfärdighet; efter mina händers renhet vedergäller han mig.
22 Porque todos os juízos dele estavam diante de mim; e não rejeitei seus estatutos para mim.
Ty jag höll mig på HERRENS vägar och avföll icke från min Gud i ogudaktighet;
23 Mas eu fui fiel com ele; e tomei cuidado contra minha maldade.
nej, alla hans rätter hade jag för ögonen, och hans stadgar lät jag icke vika ifrån mig.
24 Assim o SENHOR me recompensou conforme a minha justiça; conforme a pureza de minhas mãos perante seus olhos.
Så var jag ostrafflig inför honom och tog mig till vara för missgärning.
25 Com o bondoso tu te mostras bondoso; [e] com o homem fiel tu te mostras fiel.
Därför vedergällde mig HERREN efter min rättfärdighet, efter mina händers renhet inför hans ögon.
26 Com o puro tu te mostras puro; mas com o perverso tu te mostras agressivo.
Mot den fromme bevisar du dig from, mot en ostrafflig man bevisar du dig ostrafflig.
27 Porque tu livras ao povo aflito, e humilhas aos olhos que se exaltam.
Mot den rene bevisar du dig ren, men mot den vrånge bevisar du dig avog.
28 Porque tu acendes minha lâmpada; o SENHOR meu Deus ilumina as minhas trevas.
Ty du frälsar ett betryckt folk, men stolta ögon ödmjukar du.
29 Porque contigo eu marcho [contra] um exército; e com meu Deus eu salto um muro.
Ja, du låter min lampa brinna klart; HERREN, min Gud, gör mitt mörker ljuset.
30 O caminho de Deus é perfeito; a palavra do SENHOR é refinada; ele [é] escudo para todos os que nele confiam.
Ja, med dig kan jag nedslå härskaror, och med min Gud stormar jag murar.
31 Porque quem é Deus, a não ser o SENHOR? E quem é rocha, a não ser o nosso Deus?
Guds väg är ostrafflig; HERRENS tal är luttrat. En sköld är han för alla som taga sin tillflykt till honom.
32 Deus [é] o que me veste de força; e o que dá perfeição ao meu caminho.
Ty vem är Gud förutom HERREN, och vem är en klippa utom vår Gud?
33 Ele faz meus pés como o das cervas; e me põe em meus lugares altos.
Gud, du som omgjordade mig med kraft och lät min väg vara lyckosam,
34 Ele ensina minhas mãos para a guerra, [de modo que] um arco de bronze se quebra em meus braços.
du som gjorde mina fötter såsom hindens och ställde mig på mina höjder,
35 Também tu me deste o escudo de tua salvação, e tua mão direita me sustentou; e tua mansidão me engrandeceu.
du som lärde mina händer att strida och mina armar att spänna kopparbågen!
36 Tu alargaste os meus passos abaixo de mim; e meus pés não vacilaram.
Du gav mig din frälsnings sköld, och din högra hand stödde mig, och ditt saktmod gjorde mig stor;
37 Persegui a meus inimigos, e eu os alcancei; e não voltei até os exterminá-los.
du skaffade rum för mina steg, där jag gick, och mina fötter vacklade icke.
38 Eu os perfurei, que não puderam mais se levantar; caíram debaixo dos meus pés.
Jag förföljde mina fiender och hann upp dem; jag vände icke tillbaka, förrän jag hade gjort ände på dem.
39 Porque tu me preparaste com força para a batalha; fizeste se curvarem abaixo de mim aqueles que contra mim tinham se levantado.
Jag slog dem, så att de icke mer kunde resa sig; de föllo under mina fötter.
40 E tu me deste a nuca de meus inimigos; destruí aos que me odiavam.
Du omgjordade mig med kraft till striden, du böjde mina motståndare under mig.
41 Eles clamaram, mas não havia quem os livrasse; [clamaram até] ao SENHOR, mas ele não lhes respondeu.
Mina fiender drev du på flykten för mig, och dem som hatade mig förgjorde jag.
42 Então eu os reduzi a pó, como a poeira ao vento; eu os joguei fora como a lama das ruas.
De ropade, men det fanns ingen som frälste; till HERREN, men han svarade dem icke.
43 Tu me livraste das brigas do povo; tu me puseste como cabeça das nações; o povo que eu não conhecia me serviu.
Och jag stötte dem sönder till stoft för vinden, jag kastade ut dem såsom orenlighet på gatan.
44 Ao [me] ouvirem, [logo] me obedeceram; estrangeiros se sujeitaram a mim.
Du räddade mig ur folkets strider, du satte mig till ett huvud över hedningar; folkslag som jag ej kände blevo mina tjänare.
45 Estrangeiros se enfraqueceram; e tremeram de medo desde suas extremidades.
Vid blotta ryktet hörsammade de mig; främlingar visade mig underdånighet.
46 O SENHOR vive, e bendito [seja] minha rocha; e exaltado [seja] o Deus de minha salvação;
Ja, främlingarnas mod vissnade bort; med bävan övergåvo de sina borgar.
47 O Deus que dá minha vingança, e sujeita aos povos debaixo de mim;
HERREN lever! Lovad vare min klippa, och upphöjd vare min frälsnings Gud!
48 Aquele que me livra dos meus inimigos; tu também me exaltas sobre aqueles que se levantam contra mim; tu me livras do homem violento.
Gud, som har givit mig hämnd och tvingat folken under mig;
49 Por isso, SENHOR, eu te louvarei entre as nações, e cantarei ao teu Nome;
du som har befriat mig från mina fiender och upphöjt mig över mina motståndare, räddat mig från våldets man!
50 Que faz grandes as salvações de seu Rei, e pratica a bondade para com o seu ungido, com Davi, e sua semente, para sempre.
Fördenskull vill jag tacka dig bland hedningarna, HERRE, och lovsjunga ditt namn. Ty du giver din konung stor seger och gör nåd mot din smorde, mot David och hans säd till evig tid.
