Salmos 147

1 Louvai ao SENHOR, porque é bom cantar louvores ao nosso Deus; porque agradável e merecido [é] o louvor.

Halleluja! Ja, det är gott att lovsjunga vår Gud, ja, det är ljuvligt; lovsång höves oss.

2 O SENHOR edifica a Jerusalém; [e] ajunta os dispersos de Israel.

HERREN är den som bygger upp Jerusalem, Israels fördrivna samlar han tillhopa.

3 Ele sara aos de coração partido, e os cura de suas dores.

Han helar dem som hava förkrossade hjärtan, och deras sår förbinder han.

4 Ele conta o número das estrelas; chama todas elas pelos seus nomes.

Han bestämmer stjärnornas mängd, han nämner dem alla vid namn.

5 O nosso Senhor é grande e muito poderoso; seu entendimento é incomensurável.

Vår Herre är stor och väldig i kraft, hans förstånd har ingen gräns.

6 O SENHOR levanta aos mansos; [e] abate aos perversos até a terra.

HERREN uppehåller de ödmjuka, men de ogudaktiga slår han till jorden.

7 Cantai ao SENHOR em agradecimento; cantai louvores ao nosso Deus com harpa.

Höjen sång till HERREN med tacksägelse, lovsjungen vår Gud till harpa,

8 Ele que cobre o céu com nuvens, que prepara chuva para a terra, que faz os montes produzirem erva;

honom som betäcker himmelen med moln, honom som bereder regn åt jorden, honom som låter gräs skjuta upp på bergen,

9 Que dá ao gado seu pasto; e [também] aos filhos dos corvos, quando clamam.

honom som giver föda åt djuren, åt korpens ungar som ropa.

10 Ele não se agrada da força do cavalo, nem se contenta com as pernas do homem.

Han har icke sin lust i hästens styrka, hans behag står ej till mannens snabbhet.

11 O SENHOR se agrada dos que o temem, daqueles que esperam por sua bondade.

HERRENS behag står till dem som frukta honom, till dem som hoppas på hans nåd.

12 Louva, Jerusalém, ao SENHOR; celebra ao teu Deus, ó Sião.

Jerusalem, prisa HERREN; Sion, lova din Gud.

13 Porque ele fortifica os ferrolhos de tuas portas; ele abençoa a teus filhos dentro de ti.

Ty han har gjort bommarna för dina portar fasta; han har välsignat dina barn i dig.

14 [Ele é] o que dá paz às tuas fronteiras; e te farta com o melhor trigo;

Han skaffar dina gränser frid, han mättar dig med bästa vete.

15 Que envia sua ordem à terra; sua palavra corre velozmente.

Han låter sitt tal gå ut till jorden, hans ord löper åstad med hast.

16 Que dá a neve como a lã; espalha a geada como a cinza.

Han låter snö falla såsom ull, rimfrost strör han ut såsom aska.

17 Que lança seu gelo [em] pedaços; quem pode subsistir ao seu frio?

Han kastar sitt hagel såsom smulor; vem kan bestå för hans frost?

18 Ele manda sua palavra, e os faz derreter; faz soprar seu vento, [e] escorrem-se as águas.

Åter sänder han sitt ord, då smälter det frusna; sin vind låter han blåsa, då strömmar vatten.

19 Ele declara suas palavras a Jacó; e seus estatutos e seus juízos a Israel.

Han har förkunnat för Jakob sitt ord, för Israel sina stadgar och rätter.

20 Ele não fez assim a nenhuma [outra] nação; [e] não conhecem os juízos [dele]. Louvai ao SENHOR.

Så har han icke gjort för något hednafolk; och hans rätter, dem känna de icke. Halleluja!