Provérbios 7
1 Filho meu, guarda minhas palavras; e deposita em ti meus mandamentos.
Min son, tag vara på mina ord, och göm mina bud inom dig.
2 Guarda meus mandamentos, e vive; e minha lei, como as pupilas de teus olhos.
Håll mina bud, så får du leva, och bevara min undervisning såsom din ögonsten.
3 Ata-os aos teus dedos; escreve-os na tábua do teu coração.
Bind dem vid dina fingrar, skriv dem på ditt hjärtas tavla.
4 Dize à sabedoria: Tu és minha irmã; E à prudência chama de parente.
Säg till visheten: »Du är min syster», och kalla förståndet din förtrogna,
5 Para que te guardem da mulher alheia, da estranha, [que] lisonjeia com suas palavras.
så att de bevara dig för främmande kvinnor, för din nästas hustru, som talar hala ord.
6 Porque da janela de minha casa, pelas minhas grades eu olhei;
Ty ut genom fönstret i mitt hus, fram genom gallret där blickade jag;
7 E vi entre os simples, prestei atenção entre os jovens, um rapaz que tinha falta de juízo;
då såg jag bland de fåkunniga, jag blev varse bland de unga en yngling utan förstånd.
8 Que estava passando pela rua junto a sua esquina, e seguia o caminho da casa dela;
Han gick fram på gatan invid hörnet där hon bodde, på vägen till hennes hus skred han fram,
9 No crepúsculo, ao entardecer do dia, no escurecer da noite e nas trevas.
skymningen, på aftonen av dagen, nattens dunkel, när mörker rådde
10 E eis que uma mulher lhe [saiu] ao encontro, com roupas de prostituta, e astuta de coração.
Se, då kom där en kvinna honom till mötes; hennes dräkt var en skökas, och hennes hjärta illfundigt.
11 Esta era barulhenta e insubordinada; os pés dela não paravam em sua casa.
Yster och lättsinnig var hon, hennes fötter hade ingen ro i hennes hus.
12 De tempos em tempos ela fica fora [de casa], nas ruas, espreitando em todos os cantos.
Än var hon på gatan, än var hon på torgen vid vart gathörn stod hon på lur.
13 Então ela o pegou, e o beijou; e com atrevimento em seu rosto, disse-lhe:
Hon tog nu honom fatt och kysste honom och sade till honom med fräckhet i sin uppsyn:
14 Sacrifícios pacíficos tenho comigo; hoje paguei meus votos.
»Tackoffer har jag haft att frambära; i dag har jag fått infria mina löften.
15 Por isso saí para te encontrar; para buscar apressadamente a tua face, e te achei.
Därför gick jag ut till att möta dig jag ville söka upp dig, och nu ha jag funnit dig.
16 Já preparei minha cama com cobertas; com tecidos de linho fino do Egito.
Jag har bäddat min säng med sköna täcken, med brokigt linne från Egypten.
17 Já perfumei meu leito com mirra, aloés e canela.
Jag har bestänkt min bädd med myrra, med aloe och med kanel.
18 Vem [comigo]; iremos nos embebedar de paixões até a manhã, e nos alegraremos de amores.
Kom, låt oss förnöja oss med kärlek intill morgonen, och förlusta oss med varandra i älskog.
19 Porque [meu] marido não está em casa; ele viajou para longe.
Ty min man är nu icke hemma han har rest en lång väg bort.
20 Ele tomou uma bolsa de dinheiro em sua mão; [e só] volta para casa no dia determinado.
Sin penningpung tog han med sig; först vid fullmånstiden kommer han hem.»
21 Ela o convenceu com suas muitas palavras sedutoras; com a lisonja de seus lábios ela o persuadiu.
Så förleder hon honom med allahanda fagert tal; genom sina läppars halhet förför hon honom.
22 Ele foi logo após ela, como o boi vai ao matadouro; e como o louco ao castigo das prisões.
Han följer efter henne med hast, lik oxen som går för att slaktas, och lik fången som föres bort till straffet för sin dårskap;
23 Até que uma flecha atravesse seu fígado; como a ave que se apressa para a armadilha, e não sabe que está [armada] contra sua vida.
ja, han följer, till dess pilen genomborrar hans lever, lik fågeln som skyndar till snaran, utan att förstå att det gäller dess liv.
24 Agora pois, filhos, escutai-me; e prestai atenção às palavras de minha boca.
Så hören mig nu, I barn, och given akt på min muns tal.
25 Que teu coração não se desvie para os caminhos dela, e não andes perdido pelas veredas dela.
Låt icke ditt hjärta vika av till hennes vägar, och förvilla dig ej in på hennes stigar.
26 Porque ela derrubou muitos feridos; e são muitíssimos os que por ela foram mortos.
Ty många som ligga slagna äro fällda av henne, och stor är hopen av dem hon har dräpt.
