Provérbios 26
1 Assim como a neve no verão, como a chuva na colheita, assim também não convém a honra para o tolo.
Såsom snö icke hör till sommaren och regn icke till skördetiden, så höves det ej heller att dåren får ära.
2 Como um pássaro a vaguear, como a andorinha a voar, assim também a maldição não virá sem causa.
Såsom sparven far sin kos, och såsom svalan flyger bort, så far en oförtjänt förbannelse förbi.
3 Açoite para o cavalo, cabresto para o asno; e vara para as costas dos tolos.
Piskan för hästen, betslet för åsnan och riset för dårarnas rygg!
4 Não respondas ao tolo conforme sua loucura; para que não te faças semelhante a ele.
Svara icke dåren efter hans oförnuft, så att du icke själv bliver honom lik.
5 Responde ao tolo conforme sua loucura, para que ele não seja sábio aos seus próprios olhos.
Svara dåren efter hans oförnuft, för att han icke må tycka sig vara vis.
6 Quem manda mensagens pelas mãos do tolo é como quem corta os pés e bebe violência.
Den som sänder bud med en dåre, han hugger själv av sig fötterna, och får olycka till dryck.
7 [Assim] como não funcionam as pernas do aleijado, assim também é o provérbio na boca dos tolos.
Lika den lames ben, som hänga kraftlösa ned, äro ordspråk i dårars mun.
8 Dar honra ao tolo é como amarrar uma pedra numa funda.
Såsom att binda slungstenen fast vid slungan, så är det att giva ära åt en dåre.
9 Como espinho na mão do bêbado, assim é o provérbio na boca dos tolos.
Såsom när en törntagg kommer i en drucken mans hand, så är det med ordspråk i dårars mun.
10 [Como] um flecheiro que atira para todo lado, [assim] é aquele que contrata um tolo [ou] que contrata alguém que vai passando.
En mästare gör själv allt, men dåren lejer, och lejer vem som kommer.
11 Como um cão que volta a seu vômito, [assim] é o tolo que repete sua loucura.
Lik en hund som vänder åter till i sina spyor dåre som på nytt begynner sitt oförnuft.
12 Viste algum homem sábio aos seus próprios olhos? Mais esperança há para o tolo do que para ele.
Ser du en man som tycker sig själv vara vis, det är mer hopp om en dåre än om honom.
13 O preguiçoso diz: Há uma fera no caminho; há um leão nas ruas.
Den late säger: »Ett vilddjur är på vägen, ja, ett lejon är på gatorna.
14 [Como] a porta se vira em torno de suas dobradiças, [assim] o preguiçoso [se vira] em sua cama.
Dörren vänder sig på sitt gångjärn, och den late vänder sig i sin säng.
15 O preguiçoso põe sua mão no prato, e acha cansativo demais trazê-la de volta a sua boca.
Den late sticker sin hand i fatet, men finner det mödosamt att föra den åter till munnen.
16 O preguiçoso se acha mais sábio aos próprios olhos do que sete que respondem com prudência.
Den late tycker sig vara vis, mer än sju som giva förståndiga svar.
17 Aquele que, enquanto está passando, [se envolve] em briga que não é sua, é [como] o que pega um cão pelas orelhas.
Lik en som griper en hund i öronen är den som förivrar sig vid andras kiv, där han går fram.
18 Como o louco que lança faíscas, flechas e coisas mortíferas,
Lik en rasande, som slungar ut brandpilar och skjuter och dödar,
19 Assim é o homem que engana a seu próximo, e diz: Não estava eu [só] brincando?
är en man som bedrager sin nästa och sedan säger: »Jag gjorde det ju på skämt.»
20 Sem lenha, o fogo se apaga; e sem fofoqueiro, a briga termina.
När veden tager slut, slocknar elden. och när örontasslaren är borta, stillas trätan.
21 O carvão é para as brasas, e a lenha para o fogo; e o homem difamador para acender brigas.
Såsom glöd kommer av kol, och eld av ved, så upptändes kiv av en trätgirig man.
22 As palavras do fofoqueiro são como alimentos deliciosos, que descem ao interior do ventre.
Örontasslarens ord äro såsom läckerbitar och tränga ned till hjärtats innandömen.
23 Como um vaso de fundição coberto de restos de prata, [assim] são os lábios inflamados e o coração maligno.
Såsom silverglasering på ett söndrigt lerkärl äro kärleksglödande läppar, där hjärtat är ondskefullt.
24 Aquele que odeia dissimula em seus lábios, mas seu interior abriga o engano;
En fiende förställer sig i sitt tal, men i sitt hjärta bär han på svek.
25 Quando ele [te] falar agradavelmente com sua voz, não acredites nele; porque há sete abominações em seu coração;
Om han gör sin röst ljuvlig, så tro honom dock icke, ty sjufaldig styggelse är i hans hjärta.
26 Cujo ódio está encoberto pelo engano; sua maldade será descoberta na congregação.
Hatet brukar list att fördölja sig med, men den hatfulles ondska varder dock uppenbar i församlingen.
27 Quem cava uma cova, nela cairá; e quem rola uma pedra, esta voltará sobre ele.
Den som gräver en grop, han faller själv däri, och den som vältrar upp en sten, på honom rullar den tillbaka.
28 A língua falsa odeia aos que ela atormenta; e a boca lisonjeira opera ruína.
En lögnaktig tunga hatar dem hon har krossat, och en hal mun kommer fall åstad.
