Jó 9
1 Mas Jó respondeu, dizendo:
Därefter tog Job till orda och sade:
2 Na verdade sei que é assim; mas como pode o ser humano ser justo diante de Deus?
Ja, förvisso vet jag att så är; huru skulle en människa kunna hava rätt mot Gud?
3 Ainda se quisesse disputar com ele, não conseguiria lhe responder uma coisa sequer em mil.
Vill han gå till rätta med henne, så kan hon ej svara honom på en sak bland tusen.
4 Ele é sábio de coração, e poderoso em forças. Quem se endureceu contra ele, e teve paz?
Han som är så vis i förstånd och så väldig i kraft, vem kan trotsa honom och dock slippa undan;
5 Ele transporta as montanhas sem que o saibam; e as transtorna em seu furor.
honom som oförtänkt flyttar bort berg och omstörtar dem i sin vrede;
6 Ele remove a terra de seu lugar, e faz suas colunas tremerem.
honom som kommer jorden att vackla från sin plats, och dess pelare bäva därvid;
7 Ele dá ordem ao sol, e ele não brilha; e sela as estrelas.
honom som befaller solen, så går hon icke upp, och som sätter stjärnorna under försegling;
8 Ele é o que sozinho estende os céus, e anda sobre as alturas do mar.
honom som helt allena spänner ut himmelen och skrider fram över havets toppar;
9 Ele é o que fez a Usra, o Órion, as Plêiades, e as constelações do sul.
honom som har gjort Karlavagnen och Orion, Sjustjärnorna och söderns Stjärngemak;
10 Ele é o que faz coisas grandes e incompreensíveis, e inúmeras maravilhas.
honom som gör stora och outrannsakliga ting och under, flera än någon kan räkna?
11 Eis que ele passa diante de mim, sem que eu não o veja; ele passará diante de mim, sem que eu saiba.
Se, han far förbi mig, innan jag hinner att se det, han drager framom mig, förrän jag bliver honom varse.
12 Eis que, quando ele toma, quem pode lhe impedir? Quem poderá lhe dizer: O que estás fazendo?
Se, han griper sitt rov; vem kan hindra honom? Vem kan säga till honom: »Vad gör du?»
13 Deus não reverterá sua ira, e debaixo dele se encurvam os assistentes de Raabe.
Gud, han ryggar icke sin vrede; för honom har Rahabs följe måst böja sig;
14 Como poderia eu lhe responder, e escolher minhas palavras contra ele?
huru skulle jag då våga svara honom, välja ut ord till att tala med honom?
15 A ele, ainda que eu fosse justo, não lhe responderia; a meu juiz pediria misericórdia.
Nej, om jag än hade rätt, tordes jag dock ej svara; jag finge anropa min motpart om misskund.
16 Ainda que eu lhe chamasse, e ele respondesse, mesmo assim não creria que ele tivesse dado ouvidos à minha voz.
Och om han än svarade mig på mitt rop, så kunde jag ej tro att han lyssnade till min röst.
17 Pois ele tem me quebrantado com tempestade, e multiplicado minhas feridas sem causa.
Ty med storm hemsöker han mig och slår mig med sår på sår, utan sak.
18 Ele não me permite respirar; em vez disso, me farta de amarguras.
Han unnar mig icke att hämta andan; nej, med bedrövelser mättar han mig.
19 Quanto às forças, eis que ele é forte; e quanto ao juízo, [ele diria]: Quem me convocará?
Gäller det försteg i kraft: »Välan, jag är redo!», gäller det rätt: »Vem ställer mig till ansvar?»
20 Ainda que eu seja justo, minha boca me condenaria; se eu fosse inocente, então ela me declararia perverso.
Ja, hade jag än rätt, så dömde min mun mig skyldig; vore jag än ostrafflig, så läte han mig synas vrång.
21 Mesmo se eu for inocente, não estimo minha alma; desprezo minha vida.
Men ostrafflig är jag! Jag aktar ej mitt liv, jag frågar icke efter, om jag får leva.
22 É tudo a mesma coisa; por isso digo: ele consome ao inocente e ao perverso.
Det må gå som det vill, nu vare det sagt: han förgör den ostrafflige jämte den ogudaktige.
23 Quando o açoite mata de repente, ele ri do desespero dos inocentes.
Om en landsplåga kommer med plötslig död, så bespottar han de oskyldigas förtvivlan.
24 A terra está entregue nas mãos dos perversos. Ele cobre o rosto de seus juízes. Se não é ele, então quem é?
Jorden är given i de ogudaktigas hand, och täckelse sätter han för dess domares ögon. Är det ej han som gör det, vem är det då?
25 Meus dias foram mais rápidos que um homem que corre; fugiram, e não viram o bem.
Min dagar hasta undan snabbare än någon löpare, de fly bort utan att hava sett någon lycka;
26 Passaram como barcos de papiro, como a águia que se lança à comida.
de ila åstad såsom en farkost av rör, såsom en örn, när han störtar sig ned på sitt byte.
27 Se disser: Esquecerei minha queixa, mudarei o aspecto do meu rosto, e sorrirei,
Om jag än besluter att förgäta mitt bekymmer, att låta min sorgsenhet fara och göra mig glad,
28 [Ainda] teria pavor de todas as minhas dores; [pois] sei que não me terás por inocente.
Så måste jag dock bäva för alla mina kval; jag vet ju att du icke skall döma mig fri.
29 Se eu já estou condenado, então para que eu sofreria em vão?
Nej, såsom skyldig måste jag stå där; varför skulle jag då göra mig fåfäng möda?
30 Ainda que me lave com água de neve, e limpe minhas mãos com sabão,
Om jag än tvår mig i snö och renar mina händer i lutsalt,
31 Então me submergirias no fosso, e minhas próprias vestes me abominariam.
så skall du dock sänka mig ned i pölen, så att mina kläder måste vämjas vid mig.
32 Pois ele não é homem como eu, para que eu lhe responda, e venhamos juntamente a juízo.
Ty han är ej min like, så att jag vågar svara honom, ej en sådan, att vi kunna gå till doms med varandra;
33 Não há entre nós árbitro que ponha sua mão sobre nós ambos,
ingen skiljeman finnes mellan oss, ingen som har myndighet över oss båda.
34 Tire de sobre mim sua vara, e seu terror não me espante.
Må han blott vända av från mig sitt ris, och må fruktan för honom ej förskräcka mig;
35 [Então] eu falaria, e não teria medo dele. Pois não está sendo assim comigo.
då skall jag tala utan att rädas för honom, ty jag vet med min själv att jag icke är en sådan.
