Jó 41
1 Poderás tu pescar ao leviatã com anzol, ou abaixar sua língua com uma corda?
Kan du draga Leviathan med en krok, och fatta hans tungo med ett snöre?
2 Podes pôr um anzol em seu nariz, ou com um espinho furar sua queixada?
Kan du sätta honom en ring i näsona, och borra honom hans kindben igenom med en syl?
3 Fará ele súplicas a ti, [ou] falará contigo suavemente?
Menar du, att han skall mycket bedjas före, eller smeka dig?
4 Fará ele pacto contigo, para que tu o tomes por escravo perpétuo?
Menar du, att du kan göra ett förbund med honom, att du må hafva honom till en träl evinnerliga?
5 Brincarás tu com ele como com um passarinho, ou o atarás para tuas meninas?
Kan du spela med honom såsom med en fogel; eller binda honom dinom pigom?
6 Os companheiros farão banquete dele? Repartirão dele entre os mercadores?
Menar du, att sällskapet skola skära honom sönder, att han blifver utdelad ibland köpmännerna?
7 Poderás tu encher sua pele de espetos, ou sua cabeça com arpões de pescadores?
Kan du fylla ena not med hans hud, och någon fiskaryssjo med hans hufvud?
8 Põe tua mão sobre ele; te lembrarás da batalha, e nunca mais voltarás a fazer.
När du kommer dina hand vid honom, så kom ihåg, att det en strid är, den du icke uthålla kan.
9 Eis que a esperança de alguém [de vencê-lo] falhará; pois, apenas ao vê-lo será derrubado.
Si, hans hopp skall fela honom, och han skall uppenbarligen fördrifven varda.
10 Ninguém há [tão] ousado que o desperte; quem pois, [ousa] se opor a mim?
Ingen är så dristig, att han honom uppväcka tör. Ho är då den, som för mig bestå kan?
11 Quem me deu primeiro, para que eu [o] recompense? Tudo o que há debaixo dos céus é meu.
Ho hafver något gifvit mig tillförene, att jag må honom det vedergälla? Mitt är allt det under hela himmelen är.
12 Eu não me calarei a respeito de seus membros, nem de [suas] forças, e da graça de sua estatura.
Jag vill icke förtiga hans kraft; ej heller hans magt, eller huru välskapad han är.
13 Quem descobrirá sua vestimenta superficial? Quem poderá penetrar sua couraça dupla?
Ho kan upptäcka honom hans kläde? Eller ho tör vågat, att fatta honom i tänderna?
14 Quem poderia abrir as portas de seu rosto? Ao redor de seus dentes há espanto.
Ho kan öppna hans anletes kindben? Förskräckeliga stå hans tänder allt omkring.
15 Seus fortes escudos são excelentes; cada um fechado, como um selo apertado.
Hans fjäll äro lika som sköldar, sammanfäste hvar i annan.
16 Um está tão próximo do outro, que vento não pode entrar entre eles.
Det ena hänger in i det andra, så att vädret icke går deremellan;
17 Estão grudados uns aos outros; estão tão travados entre si, que não se podem separar.
Det hänger hvar i annan, och hålla sig tillsammans, så att de icke kunna skiljas åt.
18 Cada um de seus roncos faz resplandecer a luz, e seus olhos são como os cílios do amanhecer.
Hans njusande är såsom ett glimmande ljus; hans ögon äro såsom morgonrodnans ögnahvarf.
19 De sua boca saem tochas, faíscas de fogo saltam dela.
Utaf hans mun fara bloss och eldbrandar.
20 De suas narinas sai fumaça, como de uma panela fervente ou de um caldeirão.
Utaf hans näso går rök, såsom utaf heta grytor och kettlar.
21 Seu fôlego acende carvões, e de sua boca sai chama.
Hans ande är glödande kol, och utu hans mun går låge.
22 A força habita em seu pescoço; diante dele salta-se de medo.
Han hafver en starkan hals, och det är honom lust, då han något förderfvar.
23 As dobras de sua carne estão apegadas [entre si]; cada uma está firme nele, e não podem ser movidas.
Hans kötts ledamot hänga vid hvartannat; de äro faste i honom, att han icke rörd varder.
24 Seu coração é rígido como uma pedra, rígido como a pedra de baixo de um moinho.
Hans hjerta är hårdt såsom sten, och så fast som ett stycke af understenen i qvarnene.
25 Quando ele se levanta, os fortes tremem; por [seus] abalos se recuam.
När han reser sig, förfära sig de starke; och när han får dem fatt, är der ingen nåde.
26 Se alguém lhe tocar com a espada, não poderá prevalecer; nem arremessar dardo, ou lança.
Om man vill till honom med svärd, så rörer han sig intet; eller med spets, skott och harnesk.
27 Ele considera o ferro como palha, e o aço como madeira podre.
Han aktar jern såsom strå, och koppar såsom ruttet trä.
28 A flecha não o faz fugir; as pedras de funda são para ele como sobras de cascas.
Ingen skytte förjagar honom; slungostenar äro honom såsom agnar.
29 Considera toda arma como sobras de cascas, e zomba do mover da lança.
Hammaren aktar han såsom strå; han bespottar de bäfvande spetsar.
30 Por debaixo de si tem conchas pontiagudas; ele esmaga com suas pontas na lama.
Han kan ligga på skarpt grus; han lägger sig uppå det skarpt är, såsom på dyngo.
31 Ele faz ferver as profundezas como a uma panela, e faz do mar como um pote de unguento.
Han gör, att djupa hafvet sjuder såsom en gryta, och rörer det ihop, såsom man blandar ena salvo.
32 Ele faz brilhar o caminho atrás de si; faz parecer ao abismo com cabelos grisalhos.
Efter honom är vägen ljus; djupet aktar han såsom en gamlan gråhårotan.
33 Não há sobre a terra algo que se possa comparar a ele. Ele foi feito para não temer.
På jordene kan ingen liknas honom; han är gjord till att vara utan fruktan.
34 Ele vê tudo que é alto; ele é rei sobre todos os filhos dos animais soberbos.
Han föraktar allt det högt är; han är Konung öfver alla högmodiga.
