Jó 34
1 Eliú respondeu mais, dizendo:
Och Elihu tog till orda och sade:
2 Ouvi, vós sábios, minhas palavras; e vós, inteligentes, dai-me ouvidos.
Hören, I vise, mina ord; I förståndige, lyssnen till mig.
3 Porque o ouvido prova as palavras, assim como o paladar experimenta a comida.
Örat skall ju pröva orden, och munnen smaken hos det man vill äta.
4 Escolhamos para nós o que é correto, [e] conheçamos entre nós o que é bom.
Må vi nu utvälja åt oss vad rätt är, samfällt söka förstå vad gott är.
5 Pois Jó disse: Eu sou justo, e Deus tem me tirado meu direito.
Se, Job har sagt: »Jag är oskyldig. Gud har förhållit mig min rätt.
6 Por acaso devo eu mentir quanto ao meu direito? Minha ferida é dolorosa mesmo que eu não tenha transgressão.
Fastän jag har rätt, måste jag stå såsom lögnare; dödsskjuten är jag, jag som intet har brutit.»
7 Que homem há como Jó, que bebe o escárnio como água?
Var finnes en man som är såsom Job? Han läskar sig med bespottelse såsom med vatten,
8 E que caminha na companhia dos que praticam maldade, e anda com homens perversos?
han gör sig till ogärningsmäns stallbroder och sällar sig till ogudaktiga människor.
9 Porque disse: De nada aproveita ao homem agradar-se em Deus.
Ty han säger: »Det gagnar en man till intet, om han håller sig väl med Gud.»
10 Portanto vós, homens de bom-senso, escutai-me; longe de Deus esteja a maldade, e do Todo- Poderoso a perversidade!
Hören mig därför, I förståndige män: Bort det, att Gud skulle begå någon orätt, att den Allsmäktige skulle göra vad orättfärdigt är!
11 Porque ele paga ao ser humano [conforme] sua obra, e faz a cada um conforme o seu caminho.
Nej, han vedergäller var människa efter hennes gärningar och lönar envar såsom hans vandel har förtjänat.
12 Certamente Deus não faz injustiça, e o Todo-Poderoso não perverte o direito.
Ty Gud gör i sanning intet som är orätt, den Allsmäktige kan icke kränka rätten.
13 Quem o pôs para administrar a terra? E quem dispôs a todo o mundo?
Vem har bjudit honom att vårda sig om jorden, och vem lade på honom bördan av hela jordens krets?
14 Se ele tomasse a decisão, e recolhesse para si seu espírito e seu fôlego,
Om han ville tänka allenast på sig själv och åter draga till sig sin anda och livsfläkt,
15 Toda carne juntamente expiraria, e o ser humano se tornaria em pó.
då skulle på en gång allt kött förgås, och människorna skulle vända åter till stoft.
16 Se pois há [em ti] entendimento, ouve isto: dá ouvidos ao som de minhas palavras.
Men märk nu väl och hör härpå, lyssna till vad mina ord förkunna.
17 Por acaso quem odeia a justiça poderá governar? E condenarás tu ao Poderoso Justo?
Skulle den förmå regera, som hatade vad rätt är? Eller fördömer du den som är den störste i rättfärdighet?
18 Pode, por acaso, o rei ser chamado de vil, [e] os príncipes de perversos?
Får man då säga till en konung: »Du ogärningsman», eller till en furste: »Du ogudaktige»?
19 [Quanto menos] a aquele que não faz acepção de pessoas de príncipes, nem valoriza mais o rico que o pobre! Pois todos são obras de suas mãos.
Gud har ju ej anseende till någon hövdings person, han aktar den rike ej för mer än den fattige, ty alla äro de hans händers verk.
20 Em um momento morrem; e à meia noite os povos são sacudidos, e passam; e o poderoso será tomado sem ação humana.
I ett ögonblick omkomma de, mitt i natten: folkhopar gripas av bävan och förgås, de väldige ryckas bort, utan människohand.
21 Porque seus olhos estão sobre os caminhos do homem, e ele vê todos os seus passos.
Ty hans ögon vakta på var mans vägar, och alla deras steg, dem ser han.
22 Não há trevas nem sombra de morte em que os que praticam maldade possam se esconder.
Intet mörker finnes och ingen skugga så djup, att ogärningsmän kunna fördölja sig däri.
23 Pois ele não precisa observar tanto ao homem para que este possa entrar em juízo com Deus.
Ty länge behöver Gud ej vakta på en människa, innan hon måste stå till doms inför honom.
24 Ele quebranta aos fortes sem [precisar de] investigação, e põe outros em seu lugar.
Han krossar de väldige utan rannsakning och låter så andra träda fram i deras ställe.
25 Visto que ele conhece suas obras, de noite os trastorna, e ficam destroçados.
Ja, han märker väl vad de göra, han omstörtar dem om natten och låter dem förgås.
26 Ele os espanca à vista pública por serem maus.
Såsom ogudaktiga tuktar han dem öppet, inför människors åsyn,
27 Pois eles se desviaram de segui-lo, e não deram atenção a nenhum de seus caminhos.
eftersom de veko av ifrån honom och ej aktade på alla hans vägar.
28 Assim fizeram com que viesse a ele o clamor do pobre, e ele ouvisse o clamor dos aflitos.
De bragte så den armes rop inför honom, och rop av betryckta fick han höra.
29 E se ele ficar quieto, quem [o] condenará? Se ele esconder o rosto, quem o olhará? [Ele está] quer sobre um povo, quer sobre um único ser humano,
Vem vågar då fördöma, om han stillar larmet? Ja, vem vill väl skåda honom, om han döljer sitt ansikte, för ett folk eller för en enskild man,
30 Para que a pessoa hipócrita não reine, [e] não haja ciladas ao povo.
när han vill rycka makten ifrån gudlösa människor och hindra dem att bliva snaror för folket?
31 Por que [não tão somente] se diz: Suportei [teu castigo] não farei mais o que é errado;
Kan man väl säga till Gud: »Jag måste lida, jag som ändå intet har förbrutit.
32 Ensina-me o que não vejo; se fiz alguma maldade, nunca mais a farei?
Visa mig du vad som går över mitt förstånd; om jag har gjort något orätt, vill jag då ej göra så mer.»
33 Será a recompensa da parte dele como tu queres, para que a recuses? És tu que escolhes, e não eu; o que tu sabes, fala.
Skall då han, för ditt klanders skull, giva vedergällning såsom du vill? Du själv, och icke jag, må döma därom; ja, tala du ut vad du menar.
34 As pessoas de entendimento dirão comigo, e o homem sábio me ouvirá;
Men kloka män skola säga så till mig, visa män, när de få höra mig:
35 Jó não fala com conhecimento, e a suas palavras falta prudência.
»Job talar utan någon insikt, hans ord äro utan förstånd.»
36 Queria eu que Jó fosse provado até o fim, por causa de suas respostas comparáveis a de homens malignos.
Så må nu Job utstå prövningar allt framgent, då han vill försvara sig på ogärningsmäns sätt.
37 Pois ao seu pecado ele acrescentou rebeldia; ele bate as mãos [de forma desrespeitosa] entre nós, e multiplica suas palavras contra Deus.
Till sin synd lägger han ju uppenbar ondska, oss till hån slår han ihop sina händer och talar stora ord mot Gud.
