Jó 34
1 Eliú respondeu mais, dizendo:
Och Elihu svarade, och sade:
2 Ouvi, vós sábios, minhas palavras; e vós, inteligentes, dai-me ouvidos.
Hörer, I vise, mitt tal, och I förståndige, akter på mig;
3 Porque o ouvido prova as palavras, assim como o paladar experimenta a comida.
Ty örat pröfvar talet, och munnen smakar maten.
4 Escolhamos para nós o que é correto, [e] conheçamos entre nós o que é bom.
Låt oss utvälja en dom, att vi måge emellan oss känna hvad godt är.
5 Pois Jó disse: Eu sou justo, e Deus tem me tirado meu direito.
Ty Job hafver sagt: Jag är rättfärdig, och Gud hafver förvägrat mig min rätt.
6 Por acaso devo eu mentir quanto ao meu direito? Minha ferida é dolorosa mesmo que eu não tenha transgressão.
Jag måste ljuga, om jag än rätt hade; jag varder plågad af min skott, om jag än det intet förskyllat hade.
7 Que homem há como Jó, que bebe o escárnio como água?
Ho är en sådana, som Job; som gabberi dricker såsom vatten,
8 E que caminha na companhia dos que praticam maldade, e anda com homens perversos?
Och går på vägenom med illgerningsmän, så att han vandrar med ogudaktiga män?
9 Porque disse: De nada aproveita ao homem agradar-se em Deus.
Ty han hafver sagt: Om än någor rätt färdig vore, så gäller han dock intet när Gudi.
10 Portanto vós, homens de bom-senso, escutai-me; longe de Deus esteja a maldade, e do Todo- Poderoso a perversidade!
Hörer mig, I vise män: Bort det, att Gud skulle vara ogudaktig, och den Allsmägtige orättvis;
11 Porque ele paga ao ser humano [conforme] sua obra, e faz a cada um conforme o seu caminho.
Utan han lönar menniskone, efter som hon hafver förtjent; och drabbar uppå hvar och en efter hans gerningar.
12 Certamente Deus não faz injustiça, e o Todo-Poderoso não perverte o direito.
Utan tvifvel, Gud fördömer ingen med orätt, och den Allsmägtige böjer icke rätten.
13 Quem o pôs para administrar a terra? E quem dispôs a todo o mundo?
Ho hafver skickat det uppå jordene är, och ho hafver satt hela jordenes krets?
14 Se ele tomasse a decisão, e recolhesse para si seu espírito e seu fôlego,
Om han det toge sig före, kunde han allas anda och lif till sig samla;
15 Toda carne juntamente expiraria, e o ser humano se tornaria em pó.
Allt kött vorde tillhopa förgåendes, och menniskan vorde åter till asko igen.
16 Se pois há [em ti] entendimento, ouve isto: dá ouvidos ao som de minhas palavras.
Hafver du förstånd, så hör detta, och gif akt på mins tals röst.
17 Por acaso quem odeia a justiça poderá governar? E condenarás tu ao Poderoso Justo?
Skulle någon fördenskull tvinga rätten, att han hatar honom? Och derföre att du stolt äst, skulle du fördenskull fördöma den rättfärdiga?
18 Pode, por acaso, o rei ser chamado de vil, [e] os príncipes de perversos?
Skulle någor säga till Konungen: Du Belial? och till Förstarna: I ogudaktige?
19 [Quanto menos] a aquele que não faz acepção de pessoas de príncipes, nem valoriza mais o rico que o pobre! Pois todos são obras de suas mãos.
Den dock icke ser på Förstarnas person, och känner icke mer den härliga än den fattiga; förty de äro alle hans handaverk.
20 Em um momento morrem; e à meia noite os povos são sacudidos, e passam; e o poderoso será tomado sem ação humana.
Med hast måste menniskorna dö, och om midnattstid förskräckas och förgås; de mägtige varda kraftlöse borttagne.
21 Porque seus olhos estão sobre os caminhos do homem, e ele vê todos os seus passos.
Ty hans ögon se uppå hvars och ens vägar, och han skådar alla deras gånger.
22 Não há trevas nem sombra de morte em que os que praticam maldade possam se esconder.
Intet mörker eller skygd är, att ogerningsmän måga sig der fördölja;
23 Pois ele não precisa observar tanto ao homem para que este possa entrar em juízo com Deus.
Ty det varder ingom tillstadt, att han kommer med Gud till rätta.
24 Ele quebranta aos fortes sem [precisar de] investigação, e põe outros em seu lugar.
Han förgör många stolta, som icke stå till att räkna; och sätter andra i deras stad;
25 Visto que ele conhece suas obras, de noite os trastorna, e ficam destroçados.
Derföre, att han känner deras gerningar; och omstörter dem om nattena, att de skola sönderkrossade varda.
26 Ele os espanca à vista pública por serem maus.
Han kastar de ogudaktiga uti en hop, der man gerna ser det;
27 Pois eles se desviaram de segui-lo, e não deram atenção a nenhum de seus caminhos.
Derföre, att de icke hafva följt honom efter, och förstodo ingen af hans vägar;
28 Assim fizeram com que viesse a ele o clamor do pobre, e ele ouvisse o clamor dos aflitos.
Att de fattigas rop skulle komma inför honom, och han dens eländas rop höra måtte.
29 E se ele ficar quieto, quem [o] condenará? Se ele esconder o rosto, quem o olhará? [Ele está] quer sobre um povo, quer sobre um único ser humano,
Om han frid gifver, ho vill fördöma? Och om han förskyler anletet, ho vill se uppå honom ibland folken och menniskorna?
30 Para que a pessoa hipócrita não reine, [e] não haja ciladas ao povo.
Så låter han nu en skrymtare regera, till att plåga folket.
31 Por que [não tão somente] se diz: Suportei [teu castigo] não farei mais o que é errado;
För Guds skull vill jag lida talet, och icke förmenat.
32 Ensina-me o que não vejo; se fiz alguma maldade, nunca mais a farei?
Hafver jag icke drabbat rätt, lär du mig bättre; hafver jag orätt handlat, vill jag icke göra så mer.
33 Será a recompensa da parte dele como tu queres, para que a recuses? És tu que escolhes, e não eu; o que tu sabes, fala.
Man vänter nu svar af dig; ty du förkastar all ting, och du hafver begynt det, och icke jag. Vetst du nu något, så tala.
34 As pessoas de entendimento dirão comigo, e o homem sábio me ouvirá;
Visa män låter jag väl tala, och en vis man hörer mig.
35 Jó não fala com conhecimento, e a suas palavras falta prudência.
Men Job talar ovisliga, och hans ord äro icke vis.
36 Queria eu que Jó fosse provado até o fim, por causa de suas respostas comparáveis a de homens malignos.
Min Fader, låt Job försökt varda allt intill ändan, derföre att han vänder sig till orättfärdiga menniskor.
37 Pois ao seu pecado ele acrescentou rebeldia; ele bate as mãos [de forma desrespeitosa] entre nós, e multiplica suas palavras contra Deus.
Han hafver utöfver sina synd ännu dertill hädat; derföre låt honom inför oss slagen varda; och träte sedan med sinom ordom inför Gud.
