Jó 12
1 Porém Jó respondeu, dizendo:
Därefter tog Job till orda och sade:
2 Verdadeiramente vós sois o povo; e convosco morrerá a sabedoria.
Ja, visst ären I det rätta folket, och med eder kommer visheten att dö ut!
3 Também eu tenho entendimento como vós; e não sou inferior a vós; e quem há que não saiba coisas como essas?
Dock, jämväl jag har förstånd så gott som I, icke står jag tillbaka för eder; ty vem är den som ej begriper slikt?
4 Eu sou o motivo de riso de meus amigos, eu que invocava a Deus, e ele me respondia; o justo e íntegro serve de riso.
Så måste jag då vara ett åtlöje för min vän, jag som fick svar, så snart jag ropade till Gud; man ler åt en som är rättfärdig och ostrafflig!
5 Na opinião de quem está descansado, a desgraça é desprezada, [como se] estivesse preparada aos que cujos pés escorregam.
Ja, med förakt ses olyckan av den som står säker; förakt väntar dem vilkas fötter vackla.
6 As tendas dos ladrões têm descanso, e os que irritam a Deus estão seguros; os que trazem [seu] deus em suas mãos.
Men förhärjares hyddor åtnjuta frid, och trygghet få sådana som trotsa Gud, de som hava sin gud i sin hand.
7 Verdadeiramente pergunta agora aos animais, que eles te ensinarão; e às aves dos céus, que elas te explicarão;
Men fråga du boskapen, den må undervisa dig, och fåglarna under himmelen, de må upplysa dig;
8 Ou fala com a terra, que ela te ensinará; até os peixes do mar te contarão.
eller tala till jorden, hon må undervisa dig, fiskarna i havet må giva dig besked.
9 Quem entre todas estas coisas não entende que a mão do SENHOR faz isto?
Vem kan icke lära genom allt detta att det är HERRENS hand som har gjort det?
10 Em sua mão está a alma de tudo quanto vive, e o espírito de toda carne humana.
I hans han är ju allt levandes själ och alla mänskliga varelsers anda.
11 Por acaso o ouvido não distingue as palavras, e o paladar prova as comidas?
Skall icke öra pröva orden, likasom munnen prövar matens smak?
12 Nos velhos está o conhecimento, e na longa idade o entendimento.
Vishet tillkommer ju de gamle och förstånd dem som länge hava levat.
13 Com [Deus] está a sabedoria e a força; o conselho e o entendimento lhe pertencem.
Hos Honom finnes vishet och makt, hos honom råd och förstånd.
14 Eis que o que ele derruba não pode ser reconstruído; e ninguém pode libertar o homem a quem ele aprisiona.
Se, vad han river ned, det bygges ej upp; för den han spärrar inne kan ingen upplåta.
15 Eis que, [quando] ele detém as águas, elas se secam; [quando] ele as deixa sair, elas transtornam a terra.
Han håller vattnen tillbaka -- se, se då bliver där torrt, han släpper dem lösa, då fördärva de landet.
16 Com ele está a força e a sabedoria; Seu é o que erra, e o que faz errar.
Hos honom är kraft och klokhet, den förvillade och förvillaren äro båda i hans hand.
17 Ele leva os conselheiros despojados, e faz os juízes enlouquecerem.
Rådsherrar utblottar han, han för dem i landsflykt, och domare gör han till dårar.
18 Ele solta a atadura dos reis, e ata um cinto a seus lombos.
Han upplöser konungars välde och sätter fångbälte om deras höfter.
19 Ele leva os sacerdotes despojados, e transtorna os poderosos.
Präster utblottar han, han för dem i landsflykt, och de säkrast rotade kommer han på fall.
20 Ele tira a fala daqueles a quem os outros confiam, e tira o juízo dos anciãos.
Välbetrodda män berövar han målet och avhänder de äldste deras insikt.
21 Ele derrama menosprezo sobre os príncipes, e afrouxa o cinto dos fortes.
Han utgjuter förakt över furstar och lossar de starkes gördel.
22 Ele revela as profundezas das trevas, e traz a sombra de morte à luz.
Han blottar djupen, så att de ej höljas av mörker, dödsskuggan drager han fram i ljuset.
23 Ele multiplica as nações, e ele as destrói; ele dispersa as nações, e as reúne.
Han låter folkslag växa till -- och förgör dem; han utvidgar deras gränser, men för dem sedan bort.
24 Ele tira o entendimento dos líderes do povo da terra, e os faz vaguear pelos desertos, sem caminho.
Stamhövdingar i landet berövar han förståndet, han leder dem vilse i väglösa ödemarker.
25 Nas trevas andam apalpando, sem terem luz; e os faz cambalear como a bêbados.
De famla i mörkret och hava intet ljus, han kommer dem att ragla såsom druckna.
