< 12 >

1 Porém Jó respondeu, dizendo:
Då svarade Job, och sade:
2 Verdadeiramente vós sois o povo; e convosco morrerá a sabedoria.
Ja, I ären rätte männerna; med eder blifver visheten död.
3 Também eu tenho entendimento como vós; e não sou inferior a vós; e quem há que não saiba coisas como essas?
Jag hafver så väl ett hjerta som I, och är icke ringare än I; och ho är den som sådana icke vet?
4 Eu sou o motivo de riso de meus amigos, eu que invocava a Deus, e ele me respondia; o justo e íntegro serve de riso.
Den som af sin nästa begabbad varder, han må åkalla Gud, han varder honom hörandes: Den rättfärdige och fromme måste varda begabbad;
5 Na opinião de quem está descansado, a desgraça é desprezada, [como se] estivesse preparada aos que cujos pés escorregam.
Och är dem rikom såsom en lampa, föraktad i deras hjerta, dock tillredd, att de skola deruppå stöta fötterna.
6 As tendas dos ladrões têm descanso, e os que irritam a Deus estão seguros; os que trazem [seu] deus em suas mãos.
Röfvarenas hyddor hafva nog, och de rasa dristeliga emot Gud; ändå att Gud hafver gifvit dem det i deras händer.
7 Verdadeiramente pergunta agora aos animais, que eles te ensinarão; e às aves dos céus, que elas te explicarão;
Fråga dock djuren, de skola lärat dig, och foglarna under himmelen, de skola sägat dig;
8 Ou fala com a terra, que ela te ensinará; até os peixes do mar te contarão.
Eller tala med jordene, och hon skall lärat dig, och fiskarna i hafvet skola förkunnat dig.
9 Quem entre todas estas coisas não entende que a mão do SENHOR faz isto?
Ho är den som allt sådant icke vet, att Herrans hand hafver det gjort;
10 Em sua mão está a alma de tudo quanto vive, e o espírito de toda carne humana.
Att i hans hand är alles dess själ, som lefvandes är, och alla menniskors kötts ande?
11 Por acaso o ouvido não distingue as palavras, e o paladar prova as comidas?
Profvar icke örat talet, och munnen smakar maten?
12 Nos velhos está o conhecimento, e na longa idade o entendimento.
Ja, när fäderna är vishet, och förstånd när de gamla.
13 Com [Deus] está a sabedoria e a força; o conselho e o entendimento lhe pertencem.
När honom är vishet och magt, råd och förstånd.
14 Eis que o que ele derruba não pode ser reconstruído; e ninguém pode libertar o homem a quem ele aprisiona.
Si, när han bryter neder, så hjelper intet bygga; när han någon innelycker, så kan ingen utsläppa.
15 Eis que, [quando] ele detém as águas, elas se secam; [quando] ele as deixa sair, elas transtornam a terra.
Si, när han förhåller vattnet, så torkas allt, och när han släpper det löst, så omstörter det landet.
16 Com ele está a força e a sabedoria; Seu é o que erra, e o que faz errar.
Han är stark, och går det igenom; hans är den som villo far; så ock den som förförer.
17 Ele leva os conselheiros despojados, e faz os juízes enlouquecerem.
Han förer de kloka såsom ett rof, och gör domarena galna.
18 Ele solta a atadura dos reis, e ata um cinto a seus lombos.
Han förlossar utu Konungars tvång, och binder med ett bälte deras länder.
19 Ele leva os sacerdotes despojados, e transtorna os poderosos.
Presterna förer han såsom ett rof, och de fasta låter han fela.
20 Ele tira a fala daqueles a quem os outros confiam, e tira o juízo dos anciãos.
Han bortvänder de sannfärdigas läppar, och de gamlas seder tager han bort.
21 Ele derrama menosprezo sobre os príncipes, e afrouxa o cinto dos fortes.
Han utgjuter föraktelse på Förstarna, och gör de mägtigas förbund löst.
22 Ele revela as profundezas das trevas, e traz a sombra de morte à luz.
Han öppnar de mörka grund, och förer mörkret ut i ljuset.
23 Ele multiplica as nações, e ele as destrói; ele dispersa as nações, e as reúne.
Han gör somliga till stort folk, och gör dem åter till intet; han utsprider ett folk, och fördrifver det åter.
24 Ele tira o entendimento dos líderes do povo da terra, e os faz vaguear pelos desertos, sem caminho.
Han förvänder hjertat i öfverstarna för folket i landena, och låter dem fara ville i vildmarkene, der ingen väg är;
25 Nas trevas andam apalpando, sem terem luz; e os faz cambalear como a bêbados.
Att de famla i mörkret utan ljus, och förvillar dem såsom de druckna.

< 12 >