Salmos 88
1 Senhor Deus da minha salvação, diante de ti tenho clamado de dia e de noite.
En Psalmvisa Korah barnas, till att föresjunga, om de eländas svaghet; en undervisning Hemans, dens Esrahitens. Herre Gud, min Frälsare, jag ropar dag och natt inför dig.
2 Chegue a minha oração perante a tua face, inclina os teus ouvidos ao meu clamor;
Låt mina bön komma inför dig; böj din öron till mitt ropande.
3 Porque a minha alma está cheia de angústias, e a minha vida se aproxima da sepultura. (Sheol h7585)
Ty min själ är full med jämmer, och mitt lif är hardt när helvetet. (Sheol h7585)
4 Estou contado com aqueles que descem ao abismo: estou como homem sem forças,
Jag är aktad lik vid dem som i kulona fara; jag är såsom en man, den ingen hjelp hafver.
5 Apartado entre os mortos, como os feridos de morte que jazem na sepultura, dos quais te não lembras mais, e estão cortados da tua mão.
Jag ligger ibland de döda öfvergifven, såsom de slagne, de i grafvene ligga; på hvilka du intet mer tänker, och de ifrå dine hand afskilde äro.
6 puseste-me no abismo mais profundo, em trevas e nas profundezas.
Du hafver lagt mig i gropena neder, uti mörkret och i djupet.
7 Sobre mim pesa o teu furor: tu me afligiste com todas as tuas ondas (Selah)
Din grymhet trycker mig, och tränger mig med allom dinom böljom. (Sela)
8 Alongaste de mim os meus conhecidos, puseste-me em extrema abominação para com eles: estou fechado, e não posso sair.
Mina vänner hafver du låtit komma långt ifrå mig; du hafver gjort mig dem till en styggelse; jag ligger fången, och kan icke utkomma.
9 A minha vista desmaia por causa da aflição: Senhor, tenho clamado a ti todo o dia, tenho estendido para ti as minhas mãos.
Mitt ansigte är jämmerligit för vedermödos skull. Herre, jag åkallar dig dagliga; jag uträcker mina händer till dig.
10 Mostrarás tu maravilhas aos mortos, ou os mortos se levantarão e te louvarão? (Selah)
Månn du då göra under ibland de döda? Eller månn de döda uppstå och tacka dig? (Sela)
11 Será anunciada a tua benignidade na sepultura, ou a tua fidelidade na perdição?
Månn man uti grafvena förtälja dina godhet; och dina trohet uti förderfvet?
12 Saber-se-ão as tuas maravilhas nas trevas, e a tua justiça na terra do esquecimento?
Kunna då dina under uti mörkret kända varda; eller din rättfärdighet i de lande, der all ting förgätas?
13 Eu, porém, Senhor, tenho clamado a ti, e de madrugada te esperará a minha oração.
Men jag ropar till dig, Herre, och min bön kommer bittida för dig.
14 Senhor, porque rejeitas a minha alma? porque escondes de mim a tua face?
Hvi förkastar du, Herre, mina själ; och förskyler ditt ansigte för mig?
15 Estou aflito, e prestes tenho estado a morrer desde a minha mocidade: enquanto sofro os teus terrores, estou distraído.
Jag är elände och vanmägtig, att jag så bortkastad är. Jag lider ditt förskräckande, så att jag fulltnär förtviflar.
16 A tua ardente indignação sobre mim vai passando: os teus terrores me tem retalhado.
Din grymhet går öfver mig, ditt förskräckande trycker mig.
17 Eles me rodeiam todo o dia como água; eles juntos me sitiam.
De omlägga mig dagliga såsom vatten, och omhvärfva mig tillsammans.
18 Desviaste para longe de mim amigos e companheiros, e os meus conhecidos estão em trevas.
Du gör, att mina vänner och näste, och mine kände draga sig långt ifrå mig, för sådana jämmers skull.
