< Salmos 81 >
1 Exultai a Deus, nossa fortaleza: jubilai ao Deus de Jacob.
På Gittith, till att föresjunga, Assaphs. Sjunger Gudi gladeliga, den vår starkhet är; fröjdens Jacobs Gudi.
2 Tomai o saltério, e trazei o adufe, a harpa suave e o alaude.
Tager Psalmer, och för hit trummor, lusteliga harpor med psaltare.
3 Tocai a trombeta na lua nova, no tempo apontado da nossa solenidade.
Blåser med basuner i nymånaden, i våra löfhyddohögtid.
4 Porque isto era um estatuto para Israel, e uma ordenança do Deus de Jacob.
Ty detta är en sed i Israel, och en Jacobs Guds rätt.
5 Ordenou-o em José por testemunho, quando saira pela terra do Egito, onde ouvi uma língua que não entendia.
Det hafver han till ett vittnesbörd satt i Joseph, då de utur Egypti land drogo, och främmande tungomål hört hade;
6 Tirei de seus ombros a carga; as suas mãos foram livres das marmitas.
Och jag deras axlar ifrån bördone friade, och deras händer vid krukorna qvitta vordo.
7 Clamaste na angústia, e te livrei; respondi-te no lugar oculto dos trovões; provei-te nas águas de Meribah (Selah)
Då du åkallade mig i nödene, halp jag dig ut, och bönhörde dig, då tordönen öfverföll dig; och försökte dig vid trätovattnet. (Sela)
8 Ouve-me, povo meu, e eu te atestarei: ah, Israel, se me ouvisses!
Hör, mitt folk, jag vill betyga ibland dig; Israel, du skall höra mig;
9 Não haverá entre ti Deus alheio nem te prostrarás ante um Deus estranho.
Att ibland dig ingen annar Gud är, och du ingen främmande Gud tillbeder.
10 Eu sou o Senhor teu Deus, que te tirei da terra do Egito: abre bem a tua boca, e t'a encherei.
Jag är Herren din Gud, som dig utur Egypti land fört hafver. Låt din mun vidt upp, låt mig uppfylla honom.
11 Mas o meu povo não quis ouvir a minha voz, e Israel não me quis.
Men mitt folk hörde intet mina röst, och Israel är intet om mig.
12 Pelo que eu os entreguei aos desejos dos seus próprios corações, e andaram nos seus mesmos conselhos.
Så hafver jag låtit dem uti deras hjertas sinne, att de måga vandra efter sitt råd.
13 Oh! se o meu povo me tivesse ouvido! se Israel andasse nos meus caminhos!
Om mitt folk ville mig hörsamt vara, och Israel på minom vägom gå,
14 Em breve abateria os seus inimigos, e viraria a minha mão contra os seus adversários.
Så ville jag snart nederlägga deras fiendar, och vända mina hand emot deras motståndare.
15 Os que aborrecem ao Senhor ter-se-lhe-iam sujeitado, e o seu tempo seria eterno.
Och de som Herran hata, skulle fela uppå honom; men deras tid skulle evinnerliga vara,
16 E o sustentaria com o trigo mais fino, e te fartaria com o mel saído da pedra.
Och jag skulle spisa dem med bästa hvete, och mätta dem med hannog utu hälleberget.