< Salmos 77 >
1 Clamei ao Senhor com a minha voz: a Deus levantei a minha voz, e ele inclinou para mim os ouvidos.
En Psalm Assaphs, för Jeduthun, till att föresjunga. Jag ropar med mine röst till Gud; till Gud ropar jag, och han hörer mig.
2 No dia da minha angústia busquei ao Senhor: a minha mão se estendeu de noite, e não cessava; a minha alma recusava ser consolada.
Uti mine nöds tid söker jag Herran; min hand är om nattena uträckt, och håller intet upp; ty min själ vill sig icke trösta låta.
3 Lembrava-me de Deus, e me perturbei: queixava-me, e o meu espírito desfalecia (Selah)
När jag bedröfvad är, så tänker jag uppå Gud; när mitt hjerta i ångest är, så talar jag. (Sela)
4 Sustentaste os meus olhos acordados: estou tão perturbado que não posso falar.
Min ögon håller du, att de vaka. Jag är så vanmägtig, att jag icke tala kan.
5 Considerava os dias da antiguidade, os anos dos tempos antigos.
Jag tänker uppå den gamla tiden, på de förra år.
6 De noite chamei à lembrança o meu cântico: meditei em meu coração, e o meu espírito esquadrinhou.
Jag tänker om nattena på mitt strängaspel, och talar med mino hjerta; min ande ransakar.
7 Rejeitará o Senhor para sempre e não tornará a ser favorável?
Månn då Herren förkasta evinnerliga; och ingen nåd mer bevisa?
8 Cessou para sempre a sua benignidade? acabou-se já a promessa de geração em geração?
Är det så alldeles ute med hans godhet; och hafver tillsägelsen en ända?
9 Esqueceu-se Deus de ter misericórdia? ou encerrou ele as suas misericórdias na sua ira? (Selah)
Hafver då Gud förgätit att vara nådelig; och tillyckt sina barmhertighet för vredes skull? (Sela)
10 E eu disse: A minha enfermidade é esta: mas eu me lembrei dos anos da dextra do altíssimo.
Men dock sade jag: Dermed qväl jag mig sjelf; den Högstas högra hand kan all ting förvandla.
11 Eu me lembrarei das obras do Senhor: certamente que eu me lembrarei das tuas maravilhas da antiguidade.
Derföre tänker jag uppå Herrans gerningar; ja, jag tänker uppå din förra under;
12 Meditarei também em todas as tuas obras, e falarei dos teus feitos.
Och talar om all din verk, och säger om din anslag:
13 O teu caminho, ó Deus, está no santuário. Quem é Deus tão grande como o nosso Deus?
Gud, din väg är helig; hvar är en så mägtig Gud, såsom du, Gud, äst?
14 Tu és o Deus que fazes maravilhas: tu fizeste notória a tua força entre os povos.
Du äst den Gud, som under gör; du hafver bevisat dina magt ibland folken.
15 Com o teu braço remiste o teu povo, os filhos de Jacob e de José (Selah)
Du hafver förlossat ditt folk väldeliga, Jacobs barn och Josephs. (Sela)
16 As águas te viram, ó Deus, as águas te viram, e tremeram; os abismos também se abalaram.
Vattnen sågo dig, Gud, vattnen sågo dig, och ängslades; och djupen stormade.
17 As nuvens lançaram água, os céus deram um som; as tuas flechas correram de uma para outra parte.
De tjocke skyar utgöto vatten; skyarna dundrade, och skotten foro deribland.
18 A voz do teu trovão estava no céu; os relâmpagos alumiaram o mundo; a terra se abalou e tremeu.
Det dundrade i himmelen, ditt ljungande lyste på jordene; jorden rördes och bäfvade deraf.
19 O teu caminho é no mar, e as tuas veredas nas grandes águas, e os teus passos não são conhecidos.
Din väg var i hafvet, och din stig i stort vatten; och man fann dock intet din fotspår.
20 Guiaste o teu povo, como a um rebanho, pela mão de Moisés e de Aarão.
Du förde ditt folk, såsom en fårahjord, genom Mose och Aaron.