Provérbios 5
1 Filho meu, atende à minha sabedoria: à minha inteligência inclina o teu ouvido;
Min son, akta på min vishet, böj ditt öra till mitt förstånd,
2 Para que conserves os meus avisos e os teus beiços guardem o conhecimento.
så att du bevarar eftertänksamhet och låter dina läppar taga kunskap i akt.
3 Porque os lábios da estranha destilam favos de mel, e o seu paladar é mais macio do que o azeite.
Se, av honung drypa en trolös kvinnas läppar, och halare än olja är hennes mun.
4 Porém o seu fim é amargoso como o absinto, agudo como a espada de dois fios.
Men på sistone bliver hon bitter såsom malört och skarp såsom ett tveeggat svärd.
Hennes fötter styra nedåt mot döden till dödsriket draga hennes steg. (Sheol h7585)
6 Para que não ponderes a vereda da vida, são as suas carreiras variáveis, e não saberás delas.
Livets väg vill hon ej akta på; hennes stigar äro villostigar, fastän hon ej vet det.
7 Agora, pois, filhos, dai-me ouvidos, e não vos desvieis das palavras da minha boca.
Så hören mig nu, I barn, och viken icke ifrån min muns tal.
8 Alonga dela o teu caminho, e não chegues à porta da sua casa;
Låt din väg vara fjärran ifrån henne, och nalkas icke dörren till hennes hus.
9 Para que não dês a outros a tua honra, nem os teus anos a cruéis.
Må du ej åt andra få offra din ära, ej dina år åt en som hämnas grymt;
10 Para que não se fartem os estranhos do teu poder, e todos os teus afadigados trabalhos não entrem na casa do estrangeiro,
må icke främmande få mätta sig av ditt gods och dina mödors frukt komma i en annans hus,
11 E gemas no teu fim, consumindo-se a tua carne e o teu corpo.
så att du själv på sistone måste sucka, när ditt hull och ditt kött är förtärt.
12 E digas: Como aborreci a correção! e desprezou o meu coração a repreensão!
och säga: »Huru kunde jag så hata tuktan, huru kunde mitt hjärta så förakta tillrättavisning!
13 E não escutei a voz dos meus ensinadores, nem a meus mestres inclinei o meu ouvido!
Varför lyssnade jag icke till mina lärares röst, och böjde icke mitt öra till dem som ville undervisa mig?
14 Quase que em todo o mal me achei no meio da congregação e do ajuntamento.
Föga fattas nu att jag har drabbats av allt vad ont är, mitt i församling och menighet.
15 Bebe água da tua cisterna, e das correntes do teu poço.
Drick vatten ur din egen brunn det vatten som rinner ur din egen källa.
16 Derramem-se por de fora as tuas fontes, e pelas ruas os ribeiros de águas.
Icke vill du att dina flöden skola strömma ut på gatan, dina vattenbäckar på torgen?
17 Sejam para ti só, e não para os estranhos contigo.
Nej, dig allena må de tillhöra, och ingen främmande jämte dig.
18 Seja bendito o teu manancial, e alegra-te da mulher da tua mocidade.
Din brunn må vara välsignad, och av din ungdoms hustru må du hämta din glädje;
19 Como serva amorosa, e gazela graciosa, os seus peitos te saciarão em todo o tempo: e pelo seu amor sejas atraído perpetuamente.
hon, den älskliga hinden, den täcka gasellen, hennes barm förnöje dig alltid, i hennes kärlek finne du ständig din lust.
20 E porque, filho meu, andarias atraído pela estranha, e abraçarias o seio da estrangeira?
Min son, icke skall du hava din lust i en främmande kvinna? Icke skall du sluta din nästas hustru i din famn?
21 Porque os caminhos do homem estão perante os olhos do Senhor, e ele pesa todas as suas carreiras.
Se, för HERRENS ögon ligga var människas vägar blottade, och på alla hennes stigar giver han akt.
22 Quanto ao ímpio, as suas iniquidades o prenderão, e com as cordas do seu pecado será detido.
Den ogudaktige fångas av sina egna missgärningar och fastnar i sin egen synds snaror.
23 Ele morrerá, porque sem correção andou, e pelo excesso da sua loucura andará errado.
Han måste dö, därför att han icke lät tukta sig; ja, genom sin stora dårskap kommer han på fall.
