< Provérbios 30 >

1 Palavras de Agur, filho de Jake, a profecia: disse este varão a Ithiel; a Ithiel e a Ucal:
Detta är Agurs, Jake sons, ord, lära och tal; dens mansens, till Ithiel, ja till Ithiel och Uchal.
2 Na verdade que eu sou mais brutal do que ninguém, não tenho o entendimento do homem.
Ty jag är den aldragalnaste, och menniskors förstånd är icke när mig.
3 Nem aprendi a sabedoria, nem conheci o conhecimento dos santos.
Jag hafver icke lärt vishet; och hvad heligt är, vet jag icke.
4 Quem subiu ao céu e desceu? quem encerrou os ventos nos seus punhos? quem amarrou as águas num pano? quem estabeleceu todas as extremidades da terra? qual é o seu nome? e qual é o nome de seu filho? se é que o sabes?
Hvilken far upp till himmelen, och neder? Ho fattar vädret i sina händer? Ho binder vattnet uti ett kläde? Ho hafver stadfäst alla verldenes ändar? Huru heter han? Och huru heter hans Son? Vetst du det?
5 Toda a palavra de Deus é pura; escudo é para os que confiam nele.
All Guds ord äro genomluttrad, och äro en sköld dem som tro uppå honom.
6 Nada acrescentes às suas palavras, para que não te repreenda e sejas achado mentiroso.
Lägg intet till hans ord, att han icke skall straffa dig, och du varder lögnaktig funnen.
7 Duas coisas te pedi; não mas negues, antes que morra:
Tu ting bedes jag af dig, att du dock icke ville neka mig dem, förr än jag dör:
8 Alonga de mim a vaidade e a palavra mentirosa; não me dês nem a pobreza nem a riqueza: mantem-me do pão da minha porção acostumada.
Afguderi och lögn låt vara långt ifrå mig; fattigdom och rikedom gif mig icke, men låt mig min afskilda del af spis få.
9 Para que porventura de farto te não negue, e diga: Quem é o Senhor? ou que, empobrecendo, não venha a furtar, e lance mão do nome de Deus.
Jag måtte eljest, om jag alltför mätt vorde, neka och säga: Ho är Herren? eller, om jag alltför fattig vorde, måtte stjäla, och förtaga mig på mins Guds Namn.
10 Não calunies o servo diante de seu senhor, para que te não amaldiçoe e fiques culpado.
Förråd icke tjenaren för hans herra, att han icke bannar dig, och du kommer i skuld.
11 Há uma geração que amaldiçoa a seu pai, e que não bendiz a sua mãe
Det är ett slägte, som banna sin fader, och icke välsigna sina moder;
12 Há uma geração que é pura aos seus olhos, e que nunca foi lavada da sua imundícia.
Ett slägte, som sig tycker rent vara, och äro dock icke ifrå sinom träck rene tvagne;
13 Há uma geração cujos olhos são altivos, e as suas pálpebras levantadas para cima.
Ett slägte, som sin ögon högt upphäfva, och sin ögnahvarf högt upphålla;
14 Há uma geração cujos dentes são espadas, e cujos queixais são facas, para consumirem da terra os aflitos, e os necessitados dentre os homens.
Ett slägte, som hafver svärd för tänder, hvilke med sina oxlatänder uppfräta och förtära de elända i landena, och de fattiga ibland menniskorna.
15 A sanguesuga tem duas filhas, a saber: Dá, Dá. Estas três coisas nunca se fartam; e quatro nunca dizem: Basta.
Iglen har två döttrar: Bär hit, Bär hit. Tre ting stå icke till att mätta, och det fjerde säger icke: Det är nog:
16 A sepultura; a madre estéril; a terra que se não farta d'água; e o fogo nunca diz: Basta. (Sheol h7585)
Helvetet, en ofruktsam qvinnos lif; jorden varder icke af vattnet mätt; och elden säger icke: Det är nog. (Sheol h7585)
17 Os olhos que zombam do pai, ou desprezam a obediência da mãe, corvos do ribeiro os arrancarão e os pintãos da águia os comerão.
Ett öga, som bespottar fadren, och försmår att lyda modrene, det måste korparna vid bäcken uthugga, och de unga örnar uppfräta.
18 Estas três coisas me maravilham; e quatro há que não conheço:
Tre ting äro mig förunderlige, och det fjerde vet jag icke:
19 O caminho da águia no céu; o caminho da cobra na penha; o caminho do navio no meio do mar; e o caminho do homem com uma virgem.
Örnens väg i vädret; ormens väg på hälleberget; skeppets väg midt i hafvet; och ens mans väg till ena pigo.
20 Tal é o caminho da mulher adúltera: ela come, e limpa a sua boca, e diz: Não cometi maldade.
Alltså är horkonones väg; hon uppsluker, och stryker sig om munnen, och säger: Jag hafver intet illa gjort.
21 Por três coisas se alvoroça a terra: e por quatro, que não pode suportar:
Ett land varder igenom tre ting oroligit, och det fjerde kan det icke fördiaga:
22 Pelo servo, quando reina; e pelo tolo, quando anda farto de pão:
En tjenare, då han Konung varder; en dåre, då han alltför mätt är;
23 Pela mulher aborrecida, quando se casa; e pela serva, quando ficar herdeira da sua senhora.
En vanartig, då hon gift varder; och en tjenarinna, då hon sina frues artving varder.
24 Estas quatro coisas são das mais pequenas da terra, porém sabias, bem providas de sabedoria:
Fyra äro små ting på jordene, och klokare än de vise:
25 As formigas são um povo impotente; todavia no verão preparam a sua comida:
Myrorna, ett svagt folk, likväl skaffa de om sommaren sin spis;
26 Os coelhos são um povo débil; e contudo põem a sua casa na penha:
Kuniler, ett svagt folk, likväl göra de sitt hus i bergsklippomen;
27 Os gafanhotos não tem rei; e contudo todos saem, e em bandos se repartem:
Gräshoppor hafva ingen Konung, likväl draga de ut med hela hopar;
28 A aranha apanha com as mãos, e está nos paços dos reis.
Spindelen virkar med sina händer, och är i Konungapalats.
29 Estas três tem um bom andar, e quatro que passeiam mui bem:
Tre ting hafva en skön gång, och det fjerde går väl:
30 O leão, o mais forte entre os animais, que por ninguém torna atráz:
Lejonet mägtigt ibland djuren, och vänder icke tillbaka för någrom;
31 O cavalo de guerra, bem cingido pelos lombos; e o bode; e o rei a quem se não pode resistir.
En vedehund med starka länder; och en vädur; och en Konung, dem ingen sig emotsätta tör.
32 Se obraste loucamente, elevando-te, e se imaginaste o mal, põe a mão na boca.
Hafver du varit fåvitsk, och upphäfvit dig, och haft ondt för händer, så lägg handena på munnen.
33 Porque o espremer do leite produz manteiga, e o espremer do nariz produz sangue, e o espremer da ira produz contenda.
Då man mjölk kärnar, gör man der smör utaf; och den der näsona trycker, han tvingar der blod ut; och den der vrede uppväcker, han tvingar der träto ut.

< Provérbios 30 >