< Provérbios 13 >
1 O filho sábio ouve a correção do pai; mas o escarnecedor não ouve a repreensão.
En vis son hör på sin faders tuktan, men en bespottare hör icke på någon näpst.
2 Do fruto da boca cada um comerá o bem, mas a alma dos prevaricadores comerá a violência.
Sin muns frukt får envar njuta sig till godo, de trolösa hungra efter våld.
3 O que guarda a sua boca conserva a sua alma, mas o que dilata os seus lábios tem perturbação.
Den som bevakar sin mun, han bevarar sitt liv, men den som är lösmunt kommer i olycka
4 A alma do preguiçoso deseja, e coisa nenhuma alcança, mas a alma dos diligentes se engorda.
Den late är full av lystnad, och han får dock intet, men de idogas hunger varder rikligen mättad.
5 O justo aborrece a palavra de mentira, mas o ímpio se faz vergonha, e se confunde.
Den rättfärdige skyr lögnaktigt tal, men den ogudaktige är förhatlig och skändlig.
6 A justiça guarda ao sincero de caminho, mas a impiedade transtornará o pecador.
Rättfärdighet bevarar den vilkens väg är ostrafflig, men ogudaktighet kommer syndarna på fall.
7 Há alguns que se fazem ricos, e não tem coisa nenhuma, e outros que se fazem pobres e tem muita fazenda.
Den ene vill hållas för rik och har dock alls intet, den andre vill hållas för fattig och har dock stora ägodelar.
8 O resgate da vida de cada um são as suas riquezas, mas o pobre não ouve as ameaças.
Den rike måste giva sin rikedom såsom lösepenning för sitt liv, den fattige hör icke av något
9 A luz dos justos alegra, mas a candeia dos ímpios se apagará.
De rättfärdigas ljus brinner glatt, men de ogudaktigas lampa slocknar ut.
10 Da soberba só provém a contenda, mas com os que se aconselham se acha a sabedoria.
Genom övermod kommer man allenast split åstad, men hos dem som taga emot råd är vishet.
11 A fazenda que procede da vaidade se diminuirá, mas quem a ajunta com a mão a aumentará.
Lättfånget gods försvinner, men den som samlar efter hand får mycket.
12 A esperança deferida enfraquece o coração, mas o desejo chegado é árvore de vida.
Förlängd väntan tär på hjärtat, men en uppfylld önskan är ett livets träd.
13 O que despreza a palavra perecerá, mas o que teme o mandamento será galardoado.
Den som föraktar ordet hemfaller åt dess dom, men den som fruktar budet, han får vedergällning.
14 A doutrina do sábio é uma fonte de vida para se desviar dos laços da morte.
Den vises undervisning är en livets källa; genom den undviker man dödens snaror.
15 O bom entendimento dá graça, mas o caminho dos prevaricadores é áspero.
Ett gott förstånd bereder ynnest, men de trolösas väg är alltid sig lik.
16 Todo o prudente obra com conhecimento, mas o tolo espraia a sua loucura.
Var och en som är klok går till väga med förstånd, men dåren breder ut sitt oförnuft.
17 O ímpio mensageiro cai no mal, mas o embaixador fiel é saúde.
En ogudaktig budbärare störtar i olycka, men ett tillförlitligt sändebud är en läkedom.
18 Pobreza e afronta virão ao que rejeita a correção, mas o que guarda a repreensão será venerado.
Fattigdom och skam får den som ej vill veta av tuktan, men den som tager vara på tillrättavisning, han kommer till ära.
19 O desejo que se cumpre deleita a alma, mas apartar-se do mal é abominável para os loucos.
Uppfylld önskan är ljuvlig för själen, men att fly det onda är en styggelse för dårar.
20 O que anda com os sábios, ficará sábio, mas o companheiro dos tolos sofrerá severamente.
Hav din umgängelse med de visa, så varder du vis; den som giver sig i sällskap med dårar, honom går det illa.
21 O mal perseguirá aos pecadores, mas os justos serão galardoados com bem.
Syndare förföljas av olycka, men de rättfärdiga få till lön vad gott är.
22 O homem de bem deixa uma herança aos filhos de seus filhos, mas a fazenda do pecador se deposita para o justo.
Den gode lämnar arv åt barnbarn, men syndarens gods förvaras åt den rättfärdige.
23 A lavoura dos pobres dá abundância de mantimento, mas alguns há que se consomem por falta de juízo.
De fattigas nyodling giver riklig föda, men mången förgås genom sin orättrådighet.
24 O que retém a sua vara aborrece a seu filho, mas o que o ama madruga a castiga-lo.
Den som spar sitt ris, han hatar sin son, men den som älskar honom agar honom i tid.
25 O justo come até fartar-se a sua alma, mas o ventre dos ímpios terá necessidade.
Den rättfärdige får äta, så att hans hunger bliver mättad, men de ogudaktigas buk måste lida brist.