< Provérbios 11 >
1 Balança enganosa é abominação ao Senhor, mas o peso justo o seu prazer.
Yalghan taraza Perwerdigargha yirginchliktur; Adil jing téshi Uni xursen qilar.
2 Vinda a soberba, virá também a afronta; mas com os humildes está a sabedoria.
Tekebburluq bilen birge shermendichilik egiship kéler; Lékin danaliq kichik péillargha hemrah bolar.
3 A sinceridade dos sinceros os encaminhará, mas a perversidade dos aleives os destruirá.
Toghrilarning semimiyliki özini yétekler; Lékin kazzaplarning egriliki özini weyran qilar.
4 Não aproveitam as riquezas no dia da indignação, mas a justiça livra da morte.
Xudaning ghezep künide mal-dunyaning paydisi bolmas; Lékin heqqaniyet ademni ölümdin qutquzar.
5 A justiça do sincero endireitará o seu caminho, mas o ímpio pela sua impiedade cairá.
Kamil ademning heqqaniyliqi özini tüz yolgha bashlar; Yaman adem öz yamanliqidin yiqilar.
6 A justiça dos virtuosos os livrará, mas na sua perversidade serão apanhados os iníquos.
Durus ademlerning heqqaniyliqi özlirini qutquzar; Lékin kazzaplar öz hiyle-neyringidin tutular.
7 Morrendo o homem ímpio perece a sua expectação, e a esperança dos injustos se perde.
Rezil adem ölse, uning ümidi yoqqa chiqar; Gunahkarning ümidi axiri quruq qalar.
8 O justo é livre da angústia, e o ímpio vem em seu lugar.
Heqqaniy adem qiyinchiliqtin xaliy qilinar; Rezil adem uning ornigha tutular.
9 O hipócrita com a boca destrói ao seu companheiro, mas os justos são livres pelo conhecimento.
Munapiqlar öz aghzi bilen yéqinini buzar; Lékin heqqaniylar bilimi bilen qutquzular.
10 No bem dos justos exulta a cidade; e, perecendo os ímpios, há júbilo.
Heqqaniy adem ronaq tapsa, sheher xush bolar; Rezil adem halak bolsa, xelq tentene qilar.
11 Pela benção dos sinceros se exalta a cidade, mas pela boca dos ímpios se derriba.
Toghrilarning beriket tileshliri bilen sheher gülliner; Lékin rezillerning tili bilen weyran bolar.
12 O que carece de entendimento despreza a seu companheiro, mas o homem bem entendido cala-se.
Öz yéqinini sökidighan kishi — eqilsizdur; Emma yorutulghan adem aghzini yighar.
13 O que anda praguejando descobre o segredo, mas o fiel de espírito encobre o negócio.
Gep toshughuchi mexpiyetlerni ashkarilar; Sadiq adem amanetke xiyanet qilmas.
14 Não havendo sábios conselhos, o povo cai, mas na multidão de conselheiros há segurança.
Yolyoruq kem bolsa, el-yurt yiqilar; Ulugh bir meslihetchi bolsa, el nijat tapar.
15 Decerto sofrerá severamente aquele que fica por fiador do estranho, mas o que aborrece aos que dão as mãos estará seguro.
Yatqa borun bolghan kishi ziyan tartmay qalmas; Qol bériship képil bolushni yaman körgen kishining quliqi tinch bolar.
16 A mulher aprazível guarda a honra, como os violentos guardam as riquezas.
Shapaetlik ayal izzet-hörmetni qoldin bermes; Zorawanlar bayliqni qoldin bermes.
17 O homem benigno faz bem à sua própria alma, mas o cruel perturba a sua própria carne.
Rehimdil öz-özige bext yaritar; Rehimsiz öz ténini aghritar.
18 O ímpio faz obra falsa, mas para o que semeia justiça haverá galardão fiel.
Yaman ademlerning alghan ish heqqi ularni aldar, beriketsiz bolar; Emma heqqaniyet térighuchi adem emeliy in’am alar.
19 Como a justiça encaminha para a vida, assim o que segue o mal vai para a sua morte.
Heqqaniyet ademge hayatliq tapquzar; Yamanliqni közlep yüridighan kishi ölümge yüz tutar.
20 Abominação são ao Senhor os perversos de coração, mas os sinceros de caminho são o seu deleite.
Niyiti buzuq kishi Perwerdigargha yirginchliktur; Emma yoli diyanetlik kishiler uning xursenlikidur.
21 Ainda que o mau junte mão à mão, não será inculpável, mas a semente dos justos escapará.
Qol tutushup birleshsimu, yamanlar jazagha tartilmay qalmas; Lékin heqqaniylarning nesli nijat tapar.
22 Como jóia de ouro na tromba da porca, assim é a mulher formosa, que se aparta da razão.
Chirayliq emma tétiqsiz xotun, Choshqining tumshuqigha altun halqa salghandektur.
23 O desejo dos justos tão somente é o bem, mas a esperança dos ímpios é a indignação.
Heqqaniylarning arzusi peqet yaxshi méwe élip kéler; Yamanlarning kütkini ghezep-neprettur.
24 Alguns há que espalham, e ainda se lhes acrescenta mais, e outros que reteem mais do que é justo, mas é para a sua perda.
Biraw merdlerche tarqatsimu, gülliner; Yene biraw bérishke tégishlikini ayisimu, peqet namratlishar.
25 A alma abençoante engordará, e o que regar, ele também será regado.
Merd adem etliner; Bashqilarni sugharghuchi özimu sughirilar.
26 Ao que retém o trigo o povo amaldiçoa, mas benção haverá sobre a cabeça do vendedor:
Ashliqni satmay bésiwalghan kishi elning lenitige uchraydu; Lékin ashliqni sétip bergüchige beriket tiliner.
27 O que busca cedo o bem busca favor, porém o que procura o mal a esse lhe sobrevirá.
Yaxshiliqni izdep intilgen adem shapaet tapar; Yamanliqni izdigen adem özi yamanliq körer.
28 Aquele que confia nas suas riquezas cairá, mas os justos reverdecerão como a rama.
Öz mal-duniyasigha tayan’ghuchi yiqilar; Heqqaniy kishi yopurmaqtek kökirer.
29 O que perturba a sua casa herdará o vento, e o tolo será servo do entendido de coração.
Öz öyige azarchiliq salghan kishi shamalgha miras bolar; Eqilsiz adem aqilanining quli bolup qalar.
30 O fruto do justo é árvore de vida, e o que ganha almas sábio é.
Heqqaniyning béridighan méwisi «hayatliq derixi»dur; Dana kishi köngüllerni [hayatliqqa] mayil qilar.
31 Eis que o justo é recompensado na terra; quanto mais o será o ímpio e o pecador.
Qaranglar, heqqaniy adem bu dunyada [sewenliki üchün] bedel töligen yerde, Reziller bilen gunahkarlarning aqiwiti qandaq bolar?