< 8 >

1 Então respondeu Bildad o suhita, e disse:
Därefter tog Bildad från Sua till orda och sade:
2 Até quando falarás tais coisas, e as razões da tua boca serão como um vento impetuoso?
Huru länge vill du hålla på med sådant tal och låta din muns ord komma såsom en väldig storm?
3 Porventura perverteria Deus o direito? e perverteria o Todo-poderoso a justiça?
Skulle väl Gud kunna kränka rätten? Kan den Allsmäktige kränka rättfärdigheten?
4 Se teus filhos pecaram contra ele, também ele os lançou na mão da sua transgressão.
Om dina barn hava syndat mot honom och han gav dem i sina överträdelsers våld,
5 Mas, se tu de madrugada buscares a Deus, e ao Todo-poderoso pedires misericórdia,
så vet, att om du själv söker Gud och beder till den Allsmäktige om misskund,
6 Se fores puro e reto, certamente logo despertará por ti, e restaurará a morada da tua justiça.
då, om du är ren och rättsinnig, ja, då skall han vakna upp till din räddning och upprätta din boning, så att du bor där i rättfärdighet;
7 O teu princípio, na verdade, terá sido pequeno, porém o teu último estado crescerá em extremo.
och så skall din första tid synas ringa, då nu din sista tid har blivit så stor.
8 Porque, pergunta agora às gerações passadas: e prepara-te para a inquirição de seus pais
Ty fråga framfarna släkten, och akta på vad fäderna hava utrönt
9 Porque nós somos de ontem, e nada sabemos; porquanto nossos dias sobre a terra são como a sombra.
-- vi själva äro ju från i går och veta intet, en skugga äro våra dagar på jorden;
10 Porventura não te ensinarão eles, e não te falarão, e do seu coração não tirarão razões?
men de skola undervisa dig och säga dig det, ur sina hjärtan skola de hämta fram svar:
11 Porventura sobe o junco sem lodo? ou cresce a espadana sem água?
»Icke kan röret växa högt, där marken ej är sank, eller vassen skjuta i höjden, där vatten ej finnes?
12 Estando ainda na sua verdura, ainda que a não cortem, todavia antes de qualquer outra erva se seca.
Nej, bäst den står grön, ej mogen för skörd, måste den då vissna, före allt annat gräs.
13 Assim são as veredas de todos quantos se esquecem de Deus: e a esperança do hipócrita perecerá.
Så går det alla som förgäta Gud; den gudlöses hopp måste varda om intet.
14 Cuja esperança fica frustrada: e a sua confiança será como a teia de aranha.
Ty hans tillförsikt visar sig bräcklig och hans förtröstan lik spindelns väv.
15 Encostar-se-á à sua casa, mas não se terá firme: apegar-se-á a ela, mas não ficará em pé.
Han förlitar sig på sitt hus, men det har intet bestånd; han tryggar sig därvid, men det äger ingen fasthet.
16 Está sumarento antes que venha o sol, e os seus renovos saem sobre o seu jardim;
Lik en frodig planta växer han i solens sken, ut över lustgården sträcka sig hans skott;
17 As suas raízes se entrelaçam junto à fonte, para o pedregal atenta.
kring stenröset slingra sig hans rötter, mellan stenarna bryter han sig fram.
18 Absorvendo-o ele do seu lugar, nega-lo-á este, dizendo: Nunca te vi?
Men när så Gud rycker bort honom från hans plats, då förnekar den honom: 'Aldrig har jag sett dig.'
19 Eis que este é alegria do seu caminho, e outros brotarão do pó.
Ja, så går det med hans levnads fröjd, och ur mullen få andra växa upp.»
20 Eis que Deus não rejeitará ao reto; nem toma pela mão aos malfeitores:
Se, Gud föraktar icke den som är ostrafflig, han håller ej heller de onda vid handen.
21 Até que de riso te encha a boca, e os teus lábios de jubilação.
Så bida då, till dess han fyller din mun med löje och dina läppar med jubel.
22 Teus aborrecedores se vestirão de confusão, e a tenda dos ímpios não existirá mais.
De som hata dig varda då höljda med skam, och de ogudaktigas hyddor skola ej mer vara till.

< 8 >