Jó 41
1 Poderás tirar com anzol o leviathan? ou ligarás a sua língua com a corda?
Kan du draga upp Leviatan med krok och med en metrev betvinga hans tunga?
2 Podes pôr um junco no seu nariz? ou com um espinho furarás a sua queixada?
Kan du sätta en sävhank i hans nos eller borra en hake genom hans käft?
3 Porventura multiplicará muitas suplicações para contigo? ou brandamente falará?
Menar du att han skall slösa på dig många böner eller tala till dig med mjuka ord?
4 Fará ele concertos contigo? ou o tomarás tu por escravo para sempre?
Att han skall vilja sluta fördrag med dig, så att du finge honom till din träl för alltid?
5 Brincarás com ele, como com um passarinho? ou o atarás para tuas meninas?
Kan du hava honom till leksak såsom en fågel och sätta honom i band åt dina tärnor?
6 Os teus companheiros farão dele um banquete? ou o repartirão entre os negociantes?
Pläga fiskarlag köpslå om honom och stycka ut hans kropp mellan krämare?
7 Encherás a sua pele de ganchos? ou a sua cabeça com arpéos de pescadores?
Kan du skjuta hans hud full med spjut och hans huvud med fiskharpuner?
8 Põe a tua mão sobre ele, lembra-te da peleja, e nunca mais tal intentarás.
Ja, försök att bära hand på honom du skall minnas den striden och skall ej föra så mer.
9 Eis que a sua esperança falhará: porventura também à sua vista será derribado?
Nej, den sådant vågar, hans hopp bliver sviket, han fälles till marken redan vid hans åsyn.
10 Ninguém há tão atrevido, que a desperta-lo se atreva: quem pois é aquele que ousa pôr-se em pé diante de mim
Så oförvägen är ingen, att han törs reta denne. Vem vågar då sätta sig upp mot mig själv?
11 Quem me preveniu, para que eu haja de retribuir-lhe? pois o que está debaixo de todos os céus é meu.
Vem har först givit mig något, som jag alltså bör betala igen? Mitt är ju allt vad som finnes under himmelen.
12 Não calarei os meus membros, nem a relação das suas forças, nem a graça da sua formação.
Jag vill ej höra upp att tala om hans lemmar, om huru väldig han är, och huru härligt han är danad.
13 Quem descobriria a superfície do seu vestido? quem entrará entre as suas queixadas dobradas?
Vem mäktar rycka av honom hans pansar? Vem vågar sig in mellan hans käkars par?
14 Quem abriria as portas do seu rosto? pois em roda dos seus dentes está o terror.
Hans gaps dörrar, vem vill öppna dem? Runtom hans tänder bor ju förskräckelse.
15 As suas fortes escamas são excelentíssimas, cada uma fechada como com selo apertado.
Stolta sitta på honom sköldarnas rader; hopslutna äro de med fast försegling.
16 Uma à outra se chega tão perto, que nem um assopro passa por entre elas.
Tätt fogar sig den ena intill den andra, icke en vindfläkt tränger in mellan dem.
17 Umas às outras se apegam: tanto se travam entre si, que não se podem separar.
Var och en håller ihop med den nästa, de gripa in i varandra och skiljas ej åt.
18 Cada um dos seus espirros faz resplandecer a luz, e os seus olhos são como as pestanas da alva.
När han fnyser, strålar det av ljus; hans blickar äro såsom morgonrodnadens ögonbryn.
19 Da sua boca saem tochas: faiscas de fogo arrebentam dela.
Bloss fara ut ur hans gap, eldgnistor springa fram därur.
20 Dos seus narizes procede fumo, como de uma panela fervente, ou de uma grande caldeira.
Från hans näsborrar utgår rök såsom ur en sjudande panna på bränslet.
21 O seu hálito faria incender os carvões: e da sua boca sai chama.
Hans andedräkt framgnistrar eldkol, och lågor bryta fram ur hans gap.
22 No seu pescoço pousa a força: perante ele até a tristeza salta de prazer.
På hans hals har kraften sin boning, och framför honom stapplar försagdhet.
23 Os músculos da sua carne estão pegados entre si: cada um está firme nele, e nenhum se move.
Själva det veka på hans buk är ett stadigt fogverk, det sitter orubbligt, såsom gjutet på honom.
24 O seu coração é firme como uma pedra e firme como parte da mó de baixo.
Hans hjärta är fast såsom sten, fast såsom bottenstenen i kvarnen.
25 Levantando-se ele, tremem os valentes: em razão dos seus abalos se purificam.
När han reser sig, bäva hjältar, av ångest mista de all sans.
26 Se alguém lhe tocar com a espada, essa não poderá penetrar, nem lança, dardo ou couraça.
Angripes han med ett svärd, så håller det ej stånd, ej heller spjut eller pil eller pansar.
27 Ele reputa o ferro por palha, e o cobre por pau podre.
Han aktar järn såsom halm och koppar såsom murket trä.
28 A seta o não fará fugir: as pedras das fundas se lhe tornam em rastolho.
Bågskott skrämma honom ej bort, slungstenar förvandlas för honom till strå;
29 As pedras atiradas estima como arestas, e ri-se do brandir da lança.
ja, stridsklubbor aktar han såsom strå, han ler åt rasslet av lansar.
30 Debaixo de si tem conchas ponteagudas: estende-se sobre coisas ponteagudas como na lama.
På sin buk bär han skarpa eggar, spår såsom av en tröskvagn ristar han i dyn.
31 As profundezas faz ferver, como uma panela: torna o mar como quando os unguentos fervem.
Han gör djupet sjudande som en gryta, likt en salvokokares kittel förvandlar han vattnet.
32 Após ele alumia o caminho: parece o abismo tornado em brancura de cãs.
Bakom honom strålar vägen av ljus, djupet synes bära silverhår.
33 Na terra não há coisa que se lhe possa comparar, pois foi feito para estar sem pavor.
Ja, på jorden finnes intet som är honom likt, otillgänglig för fruktan skapades han.
34 Todo o alto vê: é rei sobre todos os filhos de animais altivos.
På allt vad högt är ser han med förakt, konung är han över alla stolta vilddjur.
