Jó 27
1 E proseguiu Job em proferir o seu dito, e disse:
Åter hov Job upp sin röst och kvad:
2 Vive Deus, que desviou a minha causa, e o Todo-poderoso, que amargurou a minha alma.
Så sant Gud lever, han som har förhållit mig min rätt, den Allsmäktige, som har vållat min själs bedrövelse:
3 Que, enquanto em mim houver alento, e o sopro de Deus nos meus narizes,
aldrig, så länge ännu min ande är i mig och Guds livsfläkt är kvar i min näsa,
4 Não falarão os meus lábios iniquidade, nem a minha língua pronunciará engano.
aldrig skola mina läppar tala vad orättfärdigt är, och min tunga bära fram oärligt tal.
5 Longe de mim que eu vos justifique: até que eu expire, nunca apartarei de mim a minha sinceridade.
Bort det, att jag skulle giva eder rätt! Intill min död låter jag min ostrafflighet ej tagas ifrån mig.
6 A minha justiça me apegarei e não a largarei: não me remorderá o meu coração em toda a minha vida.
Vid min rättfärdighet håller jag fast och släpper den icke, mitt hjärta förebrår mig ej för någon av mina dagar.
7 Seja como o ímpio o meu inimigo, e o que se levantar contra mim como o perverso.
Nej, såsom ogudaktig må min fiende stå där och min motståndare såsom orättfärdig.
8 Porque qual será a esperança do hipócrita, havendo sido ávaro, quando Deus lhe arrancar a sua alma?
Ty vad hopp har den gudlöse när hans liv avskäres, när hans själ ryckes bort av Gud?
9 Porventura Deus ouvirá o seu clamor, sobrevindo-lhe a tribulação?
Månne Gud skall höra hans rop, när nöden kommer över honom?
10 Ou deleitar-se-á no Todo-poderoso? ou invocará a Deus em todo o tempo?
Eller kan en sådan hava sin lust i den Allsmäktige, kan han åkalla Gud alltid?
11 Ensinar-vos-ei acerca da mão de Deus, e não vos encobrirei o que está com o Todo-poderoso.
Jag vill undervisa eder om huru Gud går till väga; huru den Allsmäktige tänker, vill jag icke fördölja.
12 Eis que todos vós já o vistes: porque pois vos desvaneceis na vossa vaidade?
Dock, I haven ju själva allasammans skådat det; huru kunnen I då hängiva eder åt så fåfängliga tankar?
13 Esta pois é a porção do homem ímpio para com Deus, e a herança, que os tiranos receberão do Todo-poderoso.
Hören vad den ogudaktiges lott bliver hos Gud, vilken arvedel våldsverkaren får av den Allsmäktige:
14 Se os seus filhos se multiplicarem, será para a espada, e os seus renovos se não fartarão de pão.
Om hans barn bliva många, så är vinningen svärdets; hans avkomlingar få ej bröd att mätta sig med.
15 Os que ficarem dele na morte serão enterrados, e as suas viúvas não chorarão.
De som slippa undan läggas i graven genom pest, och hans änkor kunna icke hålla sin klagogråt.
16 Se amontoar prata como pó, e aparelhar vestidos como lodo;
Om han ock hopar silver såsom stoft och lägger kläder på hög såsom lera,
17 Ele os aparelhará, porém o justo os vestirá, e o inocente repartirá a prata.
så är det den rättfärdige som får kläda sig i vad han lägger på hög, och den skuldlöse kommer att utskifta silvret.
18 E edificará a sua casa como a traça, e como o guarda que faz a cabana.
Det hus han bygger bliver så förgängligt som malen, det skall likna skjulet som vaktaren gör sig.
19 Rico se deita, e não será recolhido: seus olhos abre, e ele não será.
Rik lägger han sig och menar att intet skall tagas bort; men när han öppnar sina ögon, är ingenting kvar.
20 Pavores se apoderam dele como águas: de noite o arrebatará a tempestade.
Såsom vattenfloder taga förskräckelser honom fatt, om natten rövas han bort av stormen.
21 O vento oriental o levará, e ir-se-á, e o tempestuoso o arrebatará do seu lugar.
Östanvinden griper honom, så att han far sin kos, den rycker honom undan från hans plats.
22 E Deus lançará isto sobre ele, e não lhe poupará; irá fugindo da sua mão.
Utan förskoning skjuter Gud sina pilar mot honom; för hans hand måste han flykta med hast.
23 Cada um baterá contra ele as palmas das mãos, e do seu lugar o assobiará.
Då slår man ihop händerna, honom till hån; man visslar åt honom på platsen där han var.
