< 23 >

1 Respondeu porém Job, e disse:
Job svarade, och sade:
2 Ainda hoje a minha queixa está em amargura: a violência da minha praga mais se agrava do que o meu gemido.
Mitt tal blifver ännu bedröfvadt; min magt är svag för mitt suckandes skull.
3 Ah se eu soubesse que o poderia achar! então me chegaria ao seu tribunal.
Ack! det jag visste, huru jag skulle finna honom, och komma till hans stol;
4 Com boa ordem exporia ante ele a minha causa, e a minha boca encheria de argumentos.
Och sätta min rätt fram för honom, och uppfylla min mun med straff;
5 Saberia as palavras com que ele me responderia, e entenderia o que me dissesse.
Och förfara hvad ord han mig svara ville, och förnimma hvad han mig sägandes vorde!
6 Porventura segundo a grandeza de seu poder contenderia comigo? não; ele só o põe em mim.
Vill han med stora magt träta med mig? Han ställe sig icke så emot mig;
7 Ali o reto pleitearia com ele, e eu me livraria para sempre do meu Juiz.
Utan lägge mig före hvad likt är, så vill jag väl vinna min rätt.
8 Eis que se me adianto, ali não está: se torno para traz, não o percebo.
Men går jag rätt framåt, så är han der intet; går jag tillbaka, så varder jag honom intet varse.
9 Se obra a mão esquerda, não o vejo: se se encobre à mão direita, não o diviso.
Är han på venstra sidone, så fattar jag honom intet; förgömmer han sig på högra sidone, så ser jag honom intet.
10 Porém ele sabe o meu caminho: prove-me, e sairei como o ouro.
Men han känner väl min väg; han försöke mig, så skall jag funnen varda såsom guld;
11 Nas suas pizadas os meus pés se afirmaram: guardei o seu caminho, e não me desviei dele.
Ty jag sätter min fot uppå hans fjät, och håller hans väg, och viker intet deraf;
12 Do preceito de seus lábios nunca me apartei, e as palavras da sua boca guardei mais do que a minha porção.
Och träder intet ifrå hans läppars bud, och bevarar hans muns ord, mer än jag skyldig är.
13 Mas, se ele está contra alguém, quem então o desviará? o que a sua alma quizer isso fará.
Han är enig; ho vill svara honom? Och han gör allt som han vill.
14 Porque cumprirá o que está ordenado a meu respeito, e muitas coisas como estas ainda tem consigo.
Och om han mig än vedergäller hvad jag förtjent hafver, så står ändå för honom mycket tillbaka.
15 Por isso me perturbo perante ele, considero, e temo-me dele.
Derföre är jag förskräckt för honom, och när jag det märker, så fruktar jag mig för honom.
16 Porque Deus macerou o meu coração, e o Todo-poderoso me perturbou.
Gud hafver gjort mitt hjerta blödigt, och den Allsmägtige hafver mig förskräckt;
17 Porquanto não fui desarreigado antes das trevas, e nem encobriu com a escuridão o meu rosto.
Ty mörkret vänder icke åter med mig, och mörker vill för mig intet bortgömdt varda.

< 23 >