1 Coríntios 10

1 Ora, irmãos, não quero que ignoreis que nossos pais estiveram todos debaixo da nuvem, e todos passaram pelo mar.

Käre bröder, jag vill icke dölja för eder, att våre fäder voro alle under skyn, alle gingo de genom hafvet;

2 E todos foram batizados por Moisés na nuvem e no mar,

Och alle vordo de under Mose döpte, i skynom, och i hafvet.

3 E todos comeram dum mesmo manjar espiritual,

Och hafva alle enahanda andelig mat ätit;

4 E todos beberam de uma mesma bebida espiritual, porque bebiam da pedra espiritual que os seguia; e a pedra era Cristo.

Och alle enahanda andelig dryck druckit; ty de drucko af den andeliga klippan, som dem medföljde; hvilken klippa var Christus.

5 Mas Deus não se agradou da maior parte deles, pelo que foram prostrados no deserto.

Men månge af dem voro icke Gudi behagelige; ty de vordo nederslagne i öknene.

6 E estas coisas foram-nos feitas em figuras, para que não cobicemos as coisas más, como eles cobiçaram.

Men detta är oss skedt till exempel; att vi icke skole hafva begärelse till det ondt är, såsom de begärelse hade.

7 Não vos façais pois idólatras, como alguns deles, conforme está escrito: O povo assentou-se a comer e a beber, e levantou-se para folgar.

Varer icke heller afgudadyrkare, såsom somliga af dem, som skrifvet är: Folket satte sig ned att äta och dricka, och stodo upp till att leka.

8 E não forniquemos, como alguns deles fornicaram; e cairam mortos num dia vinte e três mil.

Låter oss icke heller drifva horeri, såsom somlige af dem besmittade sig med horeri; och föllo på en dag tre och tjugu tusend.

9 E não tentemos a Cristo, como alguns deles também tentaram, e pereceram pelas serpentes.

Låter oss ock icke fresta Christum, såsom somlige af dem frestade honom; och vordo dräpne af ormar.

10 E não murmureis, como também alguns deles murmuraram, e pereceram pelo destruidor.

Knorrer ock icke, såsom somlige af dem knorrade; och vordo dräpne af förderfvarenom.

11 Ora todas estas coisas lhes sobrevieram em figuras, e estão escritas para aviso nosso, para quem já são chegados os fins dos séculos. (aiōn g165)

Allt sådant verderfors dem till ett exempel; men det är oss skrifvet till en förvarning, på hvilka verldenes ände kommen är. (aiōn g165)

12 Aquele pois que cuida estar em pé, olhe não caia.

Derföre, den som låter sig tycka han står, han se till, att han icke faller.

13 Não vos tomou tentação, senão humana; porém fiel é Deus, que vos não deixará tentar acima do que podeis, antes com a tentação dará também saída, para que a possais suportar.

Eder hafver ingen frestelse ännu påkommit, utan den mennisklig är; men Gud är trofast, som icke låter eder frestas öfver edra förmågo; utan gör med frestelsen en utgång, så att I kunnen dragat.

14 Portanto, meus amados, fugi da idolatria.

Derföre, mine käreste, flyr ifrån afgudadyrkan.

15 Falo como a entendidos, julgai vós mesmos o que digo.

Jag talar såsom med förståndigom; betrakter I hvad jag säger:

16 Porventura o cálice de benção, que benzemos, não é a comunhão do sangue de Cristo? O pão que partimos não é porventura a comunhão do corpo de Cristo?

Välsignelsens kalk, den vi välsigne, är icke han Christi blods delaktighet? Det brödet, som vi bryte, är icke det Christi lekamens delaktighet?

17 Porque nós, sendo muitos, somos um só pão e um só corpo: porque todos participamos do mesmo pão

Ty det är ett bröd; så äre vi månge en lekamen, efter vi alle af eno bröde delaktige äre.

18 Vede a Israel segundo a carne: os que comem os sacrifícios não são porventura participantes do altar?

Ser på Israel efter köttet; de som äta offren, äro de icke delaktige af altaret?

19 Mas que digo? Que o ídolo é alguma coisa? Ou que o sacrificado ao ídolo é alguma coisa?

Hvad skall jag då säga: Är afguden något? Eller är det något, som afgudom offras? Nej.

20 Antes digo que as coisas que os gentios sacrificam, as sacrificam aos demônios, e não a Deus. E não quero que sejais participantes com os demônios.

Men det säger jag, att hvad Hedningarna offra, det offra de djeflom, och icke Gudi. Nu vill jag icke, att I skolen delaktige varda med djeflomen.

21 Não podeis beber o cálice do Senhor e o cálice dos demônios: não podeis ser participantes da mesa do Senhor e da mesa dos demônios.

I kunnen icke dricka Herrans kalk, och djeflarnas kalk. I kunnen icke delaktige vara af Herrans bord, och djeflarnas bord.

22 Ou irritaremos ao Senhor? Somos nós mais fortes do que ele?

Eller vilje vi reta Herran? Månn vi vara starkare än han?

23 Todas as coisas me são licitas, mas nem todas as coisas convém: todas as coisas me são licitas, mas nem todas as coisas edificam.

Jag hafver magt till allt, men det kommer icke allt till förbättring.

24 Ninguém busque o proveito próprio, antes cada um o que é de outrem.

Ingen söke sitt, utan annars bästa.

25 Comei de tudo quanto se vende no açougue, sem perguntar nada, por causa da consciência.

Allt det falt är i köttboden, det äter, och fråger intet derefter för samvetets skull;

26 Porque a terra é do Senhor, e toda a sua plenitude.

Ty jorden är Herrans, och allt det derpå är.

27 E, se algum dos infieis vos convidar, e quizerdes ir, comei de tudo o que se puser diante de vós, sem perguntar nada por causa da consciência.

När nu en otrogen bjuder eder till gäst, och I viljen gå till honom, så äter allt det eder förelägges, och fråger intet derefter för samvetets skull.

28 Mas, se alguém vos disser: Isto foi sacrificado aos ídolos, não comais, por causa daquele que vos advertiu e por causa da consciência; porque a terra é do Senhor, e toda a sua plenitude.

Men om då någor säger till eder: Detta är offradt afgudom, så äter icke, för hans skull som det underviste, och för samvetets skull; ty jorden är Herrans, och allt det derpå är.

29 Digo, porém, a consciência, não a tua, mas a do outro. Pois porque há de a minha liberdade ser julgada pela consciência de outrem?

Samvetet, säger jag; icke ditt, utan dens andras; ty hvarföre skulle jag låta döma mina frihet af ens annars samvet?

30 E, se eu com graça participo, porque sou blasfemado naquilo por que dou graças?

Ty om jag äter deraf med tacksägelse, hvi skulle jag då lastad varda för det jag tackar före?

31 De sorte que, quer comais quer bebais, ou façais outra qualquer coisa, fazei tudo para glória de Deus.

Hvad I nu äten eller dricken, eller hvad I gören, så gören allt Gudi till äro.

32 Portai-vos de modo que não deis escândalo nem aos judeus, nem aos gregos, nem à igreja de Deus.

Varer sådane, att I ingen förargen, hvarken Juda, eller Grek, eller Guds församling;

33 Como também eu em tudo agrado a todos, não buscando o meu próprio proveito, mas o de muitos, para que assim se possam salvar.

Såsom ock jag i all ting är allom till vilja, icke sökandes min, utan mångs mans nytto, att de måga varda salige.