Romanos 2

1 Portanto, és inexcusavel quando julgas, ó homem, quem quer que sejas, porque te condemnas a ti mesmo n'aquillo em que julgas o outro; pois tu, que julgas, fazes as mesmas coisas.

Derföre äst du utan ursäkt, o menniska, eho du äst som dömer. Ty med det samma du dömer en annan, fördömer du dig sjelf, efter du gör det samma som du dömer.

2 E bem sabemos que o juizo de Deus é segundo a verdade sobre os que taes coisas fazem.

Ty vi vete, att Guds dom är rätt öfver dem som sådana göra.

3 E tu, ó homem, que julgas os que fazem taes coisas, cuidas que, fazendo-as tu, escaparás ao juizo de Deus?

Eller menar du, o menniska, som dömer dem som sådana göra, och gör detsamma, att du skall kunna undfly Guds dom?

4 Ou desprezas tu as riquezas da sua benignidade, e paciencia e longanimidade, ignorando que a benignidade de Deus te leva ao arrependimento?

Eller föraktar du hans godhets, tålsamhets och långmodighets rikedom, icke förståndandes, att Guds mildhet lockar dig till bättring?

5 Mas, segundo a tua dureza e teu coração impenitente, enthesouras ira para o dia da ira e da manifestação do juizo de Deus;

Utan efter dina hårdhet och obotfärdiga hjerta samkar du dig sjelfvom vrede, på vredenes dag, när Guds rättvisa dom blifver uppenbar;

6 O qual recompensará cada um segundo as suas obras;

Hvilken gifva skall hvarjom och enom efter hans gerningar;

7 A saber: a vida eterna aos que, com perseverança em fazer bem, procuram gloria, e honra e incorrupção; (aiōnios g166)

Nämliga pris och äro, och oförgängeligit väsende dem, som med tålamod, uti goda gerningar, fara efter evigt lif. (aiōnios g166)

8 Mas a indignação e a ira aos que são contenciosos, e desobedientes á verdade e obedientes á injustiça.

Men dem som enträtne äro, och icke vilja lyda sanningene, utan lyda orätthetene, ogunst och vrede;

9 Tribulação e angustia sobre toda a alma do homem que obra o mal; primeiramente do judeo e tambem do grego:

Bedröfvelse och ångest öfver hvar och en menniskos själ, som illa gör; först Judarnas, Grekernas också.

10 Gloria, porém, e honra e paz a qualquer que obra o bem; primeiramente ao judeo e tambem ao grego;

Men heder, och ära, och frid hvarjom och enom som väl gör; först Judomen, Grekomen också.

11 Porque, para com Deus, não ha accepção de pessoas.

Ty Gud ser icke efter personen.

12 Porque todos os que sem lei peccaram sem lei tambem perecerão; e todos os que sob a lei peccaram pela lei serão julgados.

Alle de som utan lag syndat hafva, de varda ock utan lag förtappade; och alle som uti lagen hafva syndat, de varda med lagen dömde;

13 Porque os que ouvem a lei não são justos diante de Deus: mas os que praticam a lei hão de ser justificados.

Ty de äro icke rättfärdige för Gudi, som höra lagen; utan de som göra efter lagen, de varda rättfärdige hållne.

14 Porque, quando os gentios, que não teem lei, fazem naturalmente as coisas que são da lei, não tendo estes lei, para si mesmos são lei

Derföre, om Hedningarna, som icke hafva lagen, göra dock af naturen det lagen innehåller; desamme, ändock de icke hafva lagen, äro de likväl sig sjelfvom lag;

15 Os quaes mostram a obra da lei escripta em seus corações, testificando juntamente a sua consciencia, e seus pensamentos, ora accusando-se, ora defendendo-se;

Hvilke bevisa lagsens verk vara skrifvet i deras hjertan, der deras samvet bär dem vittne, och deras tankar, som sig inbördes anklaga eller ock ursaka;

16 No dia em que Deus ha de julgar os segredos dos homens, por Jesus Christo, segundo o meu evangelho.

På den dagen, när Gud menniskornas lönligheter döma skall, genom Jesum Christum, efter mitt Evangelium.

17 Eis que tu que tens por sobrenome judeo, e repousas na lei, e te glorias em Deus;

Si, du kallas en Jude, och förlåter dig på lagen, och berömmer dig af Gudi;

18 E sabes a sua vontade e approvas as coisas excellentes, sendo instruido por lei;

Och vetst hans vilja; och efter du äst undervister i lagen, profvar du hvad bäst är;

19 E confias que és guia dos cegos, luz dos que estão em trevas,

Och betröster dig vara en ledare dem som blinde äro, och dem ett ljus som i mörkret äro;

20 Instruidor dos nescios, mestre de creanças, que tens a forma da sciencia e da verdade na lei;

Dem en tuktomästare, som dåraktige äro; dem en lärare, som enfaldige äro; och hafver formen till det som vetandes och rätt är i lagen.

21 Tu, pois, que ensinas a outro, não te ensinas a ti mesmo? Tu, que prégas que não se deve furtar, furtas?

Nu lärer du andra, och lärer dig intet sjelf. Du predikar: Man skall intet stjäla; och du stjäl.

22 Tu, que dizes que não se deve adulterar, adulteras? Tu, que abominas os idolos, commettes sacrilegio?

Du säger: Man skall icke göra hor; och du bedrifver hor. Du stygges vid afguderi; och du beröfvar Gudi det honom tillhörer.

23 Tu, que te glorias na lei, deshonras a Deus pela transgressão da lei?

Du berömmer dig af lagen, och vanhedrar Gud med lagsens öfverträdning;

24 Porque, como está escripto, o nome de Deus é blasphemado entre os gentios por causa de vós.

Ty för edra skull varder Guds Namn försmädadt ibland Hedningarna, såsom skrifvet är.

25 Porque a circumcisão é, na verdade, proveitosa, se tu guardares a lei; porém, se tu és transgressor da lei, a tua circumcisão se torna em incircumcisão.

Omskärelsen doger, om du håller lagen; men håller du icke lagen, så är din omskärelse vorden en förhud.

26 Pois, se a incircumcisão guarda os preceitos da lei, porventura a sua incircumcisão não será reputada como circumcisão?

Om nu förhuden håller lagsens rättfärdighet, månn icke hans förhud blifva räknad för omskärelse?

27 E, a que por natureza é incircumcisão, se cumpre a lei, não te julgará porventura a ti, que pela letra e circumcisão és transgressor da lei?

Och dermed sker då, att det som af naturen är förhud, och fullkomnar lagen, skall döma dig, som under bokstafven och omskärelsen bryter lagen.

28 Porque não é judeo o que o é exteriormente, nem é circumcisão a que o é exteriormente na carne

Ty det är icke Jude, som utvärtes är Jude; ej heller det omskärelse, som utvärtes sker på köttet;

29 Mas é judeo o que o é no interior, e circumcisão é a do coração, no espirito, não na letra: cujo louvor não provém dos homens, mas de Deus.

Utan det är Jude, som invärtes dolder är; och hjertans omskärelse är omskärelse, den som sker i andanom, och icke efter bokstafven; hvilkens pris icke är af menniskom, utan af Gudi.