Romanos 12

1 Rogo-vos pois, irmãos, pela compaixão de Deus, que apresenteis os vossos corpos em sacrificio vivo, sancto e agradavel a Deus, que é o vosso culto racional.

Så förmanar jag nu eder, käre bröder, vid Guds barmhertighet, att I utgifven edor lekamen till ett offer, som är lefvande, heligt och Gudi behageligit, edra skäliga Gudstjenst.

2 E não vos conformeis com este mundo, mas transformae-vos pela renovação do vosso entendimento, para que experimenteis qual seja a boa, agradavel, e perfeita vontade de Deus. (aiōn g165)

Och håller eder icke efter denna verldena; utan förvandler eder med edars sinnes förnyelse, att I mågen förfara hvad Guds gode, behaglige och fullkomlige vilje är. (aiōn g165)

3 Porque pela graça, que me é dada, digo a cada um d'entre vós que não saiba mais do que convem saber, mas que saiba com temperança, conforme a medida da fé que Deus repartiu a cada um.

Ty jag säger, igenom den nåd som mig gifven är, hvarjom och enom af eder, att ingen hålle mer af sig, än honom bör hålla; utan hålle sig så, att der är måtta med, efter som Gud hafver utdelat hvarjom och enom trones mått.

4 Porque assim como em um corpo temos muitos membros, e nem todos os membros teem a mesma operação,

Ty såsom vi uti en lekamen hafve många lemmar, men alle lemmar hafva icke allt samma ämbete;

5 Assim nós, que somos muitos, somos um só corpo em Christo, mas membros uns dos outros.

Så äre vi nu månge en lekamen i Christo, men inbördes äre vi hvarsannars lemmar;

6 De modo que, tendo differentes dons, segundo a graça que nos é dada, ou seja prophecia, seja ella segundo a medida da fé;

Och hafve åtskilliga gåfvor, efter den nåd som oss gifven är. Hafver någor Prophetiam, så vare hon ens med trone.

7 Ou seja ministerio, seja em ministrar; ou o que ensina em ensinar;

Hafver någor ett ämbete, så akte han derpå; lärer någor, så akte han på lärona.

8 Ou o que exhorta, em exhortar; o que reparte, em simplicidade; o que preside, com cuidado; o que exercita misericordia, com alegria.

Förmanar någor, så akte han på förmaningen; gifver någor, så gifve uti enfaldighet; regerar någor, så regere med omsorg; gör någor barmhertighet, så göre det med fröjd.

9 O amor seja não fingido. Aborrecei o mal e apegae-vos ao bem.

Kärleken vare utan skrymtan; hater det onda, blifvandes vid det godt är.

10 Amae-vos cordealmente uns aos outros com amor fraternal, preferindo-vos em honra uns aos outros.

Varer hvar med annan vänlige, uti broderlig kärlek; den ene förekomme den andra med inbördes heder.

11 Não sejaes vagarosos no cuidado: sêde fervorosos no espirito, servindo ao Senhor;

Varer icke tröge uti det I hafven för händer; varer brinnande i Andanom; skicker eder efter tiden.

12 Alegrae-vos na esperança, sêde pacientes na tribulação, perseverae na oração;

Varer glade i hoppet; tålige i bedröfvelse; håller på bedja.

13 Communicae com os sanctos nas suas necessidades, segui a hospitalidade;

Deler edart till de heligas nödtorft; herberger gerna.

14 Abençoae aos que vos perseguem, abençoae, e não amaldiçoeis:

Taler väl om dem som gå efter edart argasta; taler väl, och önsker dem icke ondt.

15 Alegrae-vos com os que se alegram; e chorae com os que choram;

Glädjens med dem som glade äro; och gråter med dem som gråta.

16 Sêde unanimes entre vós; não ambicioneis coisas altivas, mas accommodae-vos ás humildes; não sejaes sabios em vós mesmos;

Ens till sinnes med hvarannan; håller icke mycket af eder sjelfva; utan håller eder lika vid dem som ringa äro; håller eder icke sjelfva för kloka,

17 A ninguem torneis mal por mal; procurae as coisas honestas, perante todos os homens.

Görer ingom ondt för ondt; vinnlägger eder om det som ärligit är, inför hvar man.

18 Se fôr possivel, quanto estiver em vós, tende paz com todos os homens.

Om möjeligit är, så mycket som till eder står, så hafver frid med alla menniskor.

19 Não vos vingueis a vós mesmos, amados, mas dae logar á ira, porque está escripto: Minha é a vingança; eu recompensarei, diz o Senhor.

Hämnens eder icke sjelfve, käre vänner; utan låter ( Guds ) vrede hafva rum; ty det är skrifvet: Min är hämnden, jag skall vedergällat, säger Herren.

20 Portanto, se o teu inimigo tiver fome, dá-lhe de comer: se tiver sêde, dá-lhe de beber; porque, fazendo isto, amontoarás brazas de fogo sobre a sua cabeça.

Om nu din ovän hungrar, så gif honom mat; törster han, så gif honom dricka; när du det gör, så församlar du glödande kol på hans hufvud.

21 Não te deixes vencer do mal, mas vence o mal com o bem.

Låt dig icke öfvervunnen varda af det onda; utan öfvervinn det onda med det goda.