Salmos 94

1 Ó Senhor Deus, a quem a vingança pertence, ó Deus, a quem a vingança pertence, mostra-te resplandecente.

Herre Gud, hvilkom hämnden tillhörer; Gud, hvilkom hämnden tillhörer, bete dig.

2 Exalta-te, tu, que és juiz da terra: dá a paga aos soberbos.

Upphöj dig, du verldenes domare; vedergäll dem högfärdigom det de förtjena.

3 Até quando os impios, Senhor, até quando os impios saltarão de prazer?

Herre, huru länge skola de ogudaktige, huru länge skola de ogudaktige pråla;

4 Até quando proferirão, e fallarão coisas duras, e se gloriarão todos os que obram a iniquidade?

Och så högmodeliga tala; och alle ogerningsmän så berömma sig?

5 Reduzem a pedaços o teu povo, e affligem a tua herança.

Herre, de förtrycka ditt folk, och plåga ditt arf.

6 Matam a viuva e o estrangeiro, e ao orphão tiram a vida.

Enkor och främlingar dräpa de, och faderlösa döda de;

7 Comtudo dizem: O Senhor não o verá; nem para isso attenderá o Deus de Jacob.

Och säga: Herren ser det intet; och Jacobs Gud aktar det intet.

8 Attendei, ó brutaes d'entre o povo; e vós, loucos, quando sereis sabios?

Märker dock, I galne ibland folket; och I dårar, när viljen I vise varda?

9 Aquelle que fez o ouvido não ouvirá? e o que formou o olho não verá?

Den der örat planterat hafver, skulle han icke höra? Den der ögat gjort hafver, skulle han icke se?

10 Aquelle que argúe as gentes não castigará? e o que ensina ao homem o conhecimento não saberá?

Den der Hedningarna näpser, skulle han icke straffa? den der menniskorna lärer hvad de veta.

11 O Senhor conhece os pensamentos do homem, que são vaidade.

Men Herren vet menniskornas tankar, att de fåfängelige äro.

12 Bemaventurado é o homem aquem tu castigas, ó Senhor, e a quem ensinas a tua lei;

Säll är den som du, Herre, tuktar, och lärer honom genom din lag;

13 Para lhe dares descanço dos dias maus, até que se abra a cova para o impio.

Att han tålamod hafva må, då illa går; tilldess dem ogudaktiga grafven beredd varder.

14 Pois o Senhor não rejeitará o seu povo, nem desamparará a sua herança.

Ty Herren skall icke förkasta sitt folk, eller öfvergifva sitt arf.

15 Mas o juizo voltará á rectidão, e seguil-o-hão todos os rectos do coração.

Ty rätt måste dock blifva rätt; och thy måste all from hjerta tillfalla.

16 Quem será por mim contra os malfeitores? quem se porá por mim contra os que obram a iniquidade?

Ho står med mig emot de onda? Ho träder till mig emot de ogerningsmän?

17 Se o Senhor não tivera ido em meu auxilio, a minha alma quasi que teria ficado no silencio.

Om Herren icke hulpe mig, så låge min själ fulltnär uti det stilla.

18 Quando eu disse: O meu pé vacilla; a tua benignidade, Senhor, me susteve.

Jag sade: Min fot hafver stapplat; men din nåd, Herre, uppehöll mig.

19 Na multidão dos meus pensamentos dentro de mim, as tuas consolações recrearam a minha alma.

Jag hade mycket bekymmer i mitt hjerta; men din tröst gladde mina själ.

20 Porventura o throno d'iniquidade te acompanha, o qual forja o mal por uma lei?

Du kommer ju aldrig öfverens med dem skadeliga stolenom, som lagen illa uttyder.

21 Elles se ajuntam contra a alma do justo, e condemnam o sangue innocente.

De rusta sig emot dens rättfärdigas själ, och fördöma oskyldigt blod.

22 Mas o Senhor é a minha defeza; e o meu Deus é a rocha do meu refugio.

Men Herren är mitt beskärm, min Gud är mitt hopps tröst.

23 E trará sobre elles a sua propria iniquidade; e os destruirá na sua propria malicia: o Senhor nosso Deus os destruirá.

Och han skall vedergälla dem deras orätt, och skall förgöra dem för deras ondskos skull; Herren, vår Gud, skall förgöra dem.