< Salmos 89 >
1 As benignidades do Senhor cantarei perpetuamente: com a minha bocca manifestarei a tua fidelidade de geração em geração.
En undervisning Ethans, dens Esrahitens. Jag vill sjunga om Herrans nåde evinnerliga, och hans sanning förkunna med minom mun, ifrå slägte till slägte;
2 Pois disse eu: A tua benignidade será edificada para sempre: tu confirmarás a tua fidelidade até nos céus, dizendo:
Och säger alltså, att en evig nåd skall uppgå; och du varder dina sanning i himmelen troliga hållandes.
3 Fiz um concerto com o meu escolhido: jurei ao meu servo David, dizendo:
Jag hafver gjort ett förbund med minom utkorade; minom tjenare David hafver jag svorit:
4 A tua semente estabelecerei para sempre, e edificarei o teu throno de geração em geração (Selah)
Jag skall förskaffa dig en evig säd, och bygga din stol ifrå slägte till slägte. (Sela)
5 E os céus louvarão as tuas maravilhas, ó Senhor, a tua fidelidade tambem na congregação dos sanctos.
Och himlarna, Herre, skola prisa din under, och dina sanning, uti de heligas församling.
6 Pois quem no céu se pode egualar ao Senhor? Quem entre os filhos dos poderosos pode ser similhante ao Senhor?
Ty ho kan i skyn liknas vid Herran; och ibland gudarnas barn Herranom lik vara?
7 Deus é muito formidavel na assembléa dos sanctos, e para ser reverenciado por todos os que o cercam.
Gud är fast mägtig uti de heligas församling, och underlig öfver alla de som omkring honom äro.
8 Ó Senhor, Deus dos Exercitos, quem é forte como tu, Senhor? pois a tua fidelidade está á roda de ti?
Herre Gud Zebaoth, ho är såsom du, en mägtig Herre? Och din sanning är allt omkring dig.
9 Tu dominas o impeto do mar: quando as suas ondas se levantam, tu as fazes aquietar.
Du råder öfver det stormande hafvet; du styrer dess böljor, när de upphäfva sig.
10 Tu quebrantaste a Rahab como se fôra ferida de morte; espalhaste os teus inimigos com o teu braço forte.
Du slår Rahab till döds; du förströr dina fiendar, med dinom starka arm.
11 Teus são os céus, e tua é a terra; o mundo e a sua plenitude tu os fundaste.
Himmel och jord äro din; du hafver grundat jordenes krets, och hvad deruti är.
12 O norte e o sul tu os creaste; Tabor e Hermon jubilam em teu nome.
Norr och söder hafver du skapat; Thabor och Hermon fröjdar sig i ditt Namn.
13 Tu tens um braço poderoso; forte é a tua mão, e alta está a tua dextra.
Du hafver en väldig arm; stark är din hand, och hög är din högra hand.
14 Justiça e juizo são o assento do teu throno, misericordia e verdade irão adiante do teu rosto.
Rättfärdighet och dom är dins stols stadfästelse; nåd och sanning äro för ditt ansigte.
15 Bemaventurado o povo que conhece o som alegre: andará, ó Senhor, na luz da tua face.
Väl är de folke, som fröjdas kan; Herre, de skola vandra i dins ansigtes ljus.
16 Em teu nome se alegrará todo o dia, e na tua justiça se exaltará.
De skola dagliga öfver ditt Namn glade vara, och i dine rättfärdighet härlige vara.
17 Pois tu és a gloria da sua força; e no teu favor será exaltado o nosso poder.
Ty du äst deras starkhets berömmelse, och genom dina nåde skall du upphöja vårt horn.
18 Porque o Senhor é a nossa defeza, e o Sancto d'Israel o nosso Rei.
Ty Herren är vår sköld, och den Helige i Israel är vår Konung.
19 Então fallaste em visão ao teu sancto, e disseste: Puz o soccorro sobre um que é poderoso: exaltei a um eleito do povo.
På den tiden talade du i en syn till dina heliga, och sade: Jag hafver uppväckt en hjelta, den hjelpa skall; jag hafver upphöjt en utkoradan utu folket.
20 Achei a David, meu servo; com sancto oleo o ungi:
Jag hafver funnit min tjenare David; jag hafver smort honom med mina helga oljo.
21 Com o qual a minha mão ficará firme, e o meu braço o fortalecerá.
Min hand uppehåller honom, och min arm skall styrka honom.
22 O inimigo não apertará com elle, nem o filho da perversidade o affligirá.
Fienderna skola icke vara honom öfvermägtige, och de orättfärdige skola icke förtrycka honom;
23 E eu derribarei os seus inimigos perante a sua face, e ferirei aos que o aborrecem.
Utan jag skall slå hans ovänner för honom, och de honom hata, vill jag plåga.
24 E a minha fidelidade e a minha benignidade estarão com elle; e em meu nome será exaltado o seu poder.
Men min sanning och nåd skall när honom vara; och hans horn skall i mitt Namn upphöjdt varda.
25 Porei tambem a sua mão no mar, e a sua direita nos rios.
Jag skall sätta hans hand uti hafvet, och hans högra hand uti älfverna.
26 Elle me chamará, dizendo: Tu és meu pae, meu Deus, e a rocha da minha salvação.
Han skall kalla mig alltså: Du äst min fader, min Gud och tröst, den mig hjelper.
27 Tambem o farei meu primogenito, mais elevado do que os reis da terra.
Och jag skall göra honom till första sonen, den aldrahögsta ibland Konungarna på jordene.
28 A minha benignidade lhe conservarei eu para sempre, e o meu concerto lhe será firme.
Jag vill behålla honom mina nåd evinnerliga, och mitt förbund skall honom fast blifva.
29 E conservarei para sempre a sua semente, e o seu throno como os dias do céu.
Jag skall gifva honom en evig säd, och hans stol uppehålla, så länge himmelen varar.
30 Se os seus filhos deixarem a minha lei, e não andarem nos meus juizos,
Men om hans barn min lag öfvergifva, och i minom rättom icke vandra;
31 Se profanarem os meus preceitos, e não guardarem os meus mandamentos,
Om de mina stadgar ohelga, och min bud icke hålla;
32 Então visitarei a sua transgressão com a vara, e a sua iniquidade com açoites.
Så vill jag hemsöka deras synd med ris, och deras missgerningar med plågor.
33 Porém não retirarei totalmente d'elle a minha benignidade, nem faltarei á minha fidelidade.
Men mina nåd vill jag icke vända ifrå honom, och icke låta mina sanning fela.
34 Não quebrarei o meu concerto, não alterarei o que saiu dos meus labios.
Jag vill icke ohelga mitt förbund, och icke ogildt göra hvad af minom mun utgånget är.
35 Uma vez jurei pela minha sanctidade que não mentirei a David.
Jag hafver en gång svorit vid mina helighet: Jag vill icke ljuga for David;
36 A sua semente durará para sempre, e o seu throno, como o sol diante de mim,
Hans säd skall evig vara, och hans stol för mig såsom solen.
37 Será estabelecido para sempre como a lua, e como uma testemunha fiel no céu (Selah)
Såsom månen skall han evinnerliga vid magt hållen varda, och såsom de vittne i skyn viss vara. (Sela)
38 Porém tu rejeitaste e aborreceste; tu te indignaste contra o teu ungido.
Men nu bortdrifver du och förkastar, och vredgas med dinom smorda.
39 Abominaste o concerto do teu servo: profanaste a sua corôa, lançando-a por terra.
Du bryter dins tjenares förbund, och trampar hans krono neder på jordena.
40 Derribaste todos os seus vallados; arruinaste as suas fortificações.
Du nederrifver alla hans murar, och låter hans fäste afbrytas.
41 Todos os que passam pelo caminho o despojam; é um opprobrio para os seus visinhos.
Honom beröfva alle de der framom gå; han är sinom grannom ett gabberi vorden.
42 Exaltaste a dextra dos seus adversarios; fizeste com que todos os seus inimigos se regozijassem.
Du upphöjer hans ovänners högra hand, och gläder alla hans fiendar.
43 Tambem embotaste os fios da sua espada, e não o sustentaste na peleja.
Ock hafver du hans svärds kraft borttagit, och låter honom ingen seger vinna i stridene.
44 Fizeste cessar a sua gloria, e deitaste por terra o seu throno.
Du förstörer hans renhet, och kastar hans stol till jordena.
45 Abreviaste os dias da sua mocidade; cobriste-o de vergonha (Selah)
Du förkortar hans ungdoms tid, och betäcker honom med blygd. (Sela)
46 Até quando, Senhor? Acaso te esconderás para sempre? arderá a tua ira como fogo?
Herre, huru länge vill du dig så allstinges fördölja; och låta dina grymhet brinna såsom en eld?
47 Lembra-te de quão breves são os meus dias; pelo que debalde creaste todos os filhos dos homens.
Tänk huru stackot mitt lif är; hvi vill du alla menniskor fåfängt skapat hafva?
48 Que homem ha, que viva, e não veja a morte? Livrará elle a sua alma do poder da sepultura? (Selah) (Sheol )
Hvilken är den der lefver, och intet ser döden; den sina själ friar utu helvetes hand? (Sela) (Sheol )
49 Senhor, onde estão as tuas antigas benignidades, que juraste a David pela tua verdade?
Herre, hvar är den förra din nåd, den du David i dine sanning svorit hafver?
50 Lembra-te, Senhor, do opprobrio dos teus servos; como eu trago no meu peito o opprobrio de todos os povos poderosos:
Tänk, Herre, på dina tjenares försmädelse, den jag bär i mitt sköt, af allom så mångom folkom;
51 Com o qual, Senhor, os teus inimigos teem diffamado, com o qual teem diffamado as pisadas do teu ungido.
Dermed, Herre, dine fiender dig försmäda; der de med försmäda, och med fötterna trampa på din smorda.
52 Bemdito seja o Senhor para sempre. Amen, e Amen.
Lofvad vare Herren evinnerliga. Amen, Amen.