< Salmos 38 >
1 A Senhor, não me reprehendas na tua ira, nem me castigues em teu furor.
En Psalm Davids, till åminnelse. Herre, straffa mig icke i dine vrede, och näps mig icke i dine grymhet.
2 Porque as tuas frechas se cravaram em mim, e a tua mão sobre mim desceu.
Ty din skott äro fastnad i mig, och din hand trycker mig.
3 Não ha coisa sã na minha carne, por causa da tua colera; nem ha paz em meus ossos, por causa do meu peccado.
Det är intet helbregda på min kropp, för ditt hots skull; och ingen frid är i minom benom, för mina synders skull.
4 Pois já as minhas iniquidades sobrepassam a minha cabeça: como carga pesada são de mais para as minhas forças.
Ty mina synder gå öfver mitt hufvud; såsom en tung börda äro de mig för svåra vordna.
5 As minhas chagas cheiram mal e estão corruptas, por causa da minha loucura.
Min sår lukta och ruttna, för min galenskaps skull.
6 Estou encurvado, estou muito abatido, ando lamentando todo o dia.
Jag går krokot och mycket luto; hela dagen går jag sorgse.
7 Porque as minhas ilhargas estão cheias de ardor, e não ha coisa sã na minha carne.
Ty mina länder borttorkas med allo, och intet helbregda är på minom kropp.
8 Estou fraco e mui quebrantado; tenho rugido pela inquietação do meu coração.
Jag är allt för mycket förkrossad och sönderslagen; jag ryter för mins hjertas oros skull.
9 Senhor, diante de ti está todo o meu desejo, e o meu gemido não te é occulto.
Herre, för dig är allt mitt begär; och min suckan är dig intet fördold.
10 O meu coração dá voltas, a minha força me falta; emquanto á luz dos meus olhos, ella me deixou.
Mitt hjerta bäfvar; min kraft hafver mig förlåtit, och mins ögons ljus är icke när mig.
11 Os meus amigos e os meus propinquos estão ao longe da minha chaga; e os meus parentes se pôem em distancia.
Mine vänner och fränder stå gent mot mig, och se mina plågo, och mine näste träda fast fjerran.
12 Tambem os que buscam a minha vida me armam laços, e os que procuram o meu mal fallam coisas que damnificam, e imaginam astucias todo o dia.
Och de der efter mina själ stå, de gildra för mig; och de som mig ondt vilja, rådslå huru de skada göra måga, och gå om med all list.
13 Mas eu, como surdo, não ouvia, e era como mudo que não abre a bocca.
Men jag måste vara såsom en döfver, och höra intet; och såsom en dumbe, den sin mun intet upplåter;
14 Assim eu sou como homem que não ouve, e em cuja bocca não ha reprovação.
Och måste vara såsom en den der intet hörer, och den der ingen gensvar i sinom mun hafver.
15 Porque em ti, Senhor, espero; tu, Senhor meu Deus, me ouvirás.
Men jag bidar, Herre, efter dig; du, Herre min Gud, varder mig hörandes.
16 Porque dizia eu: Ouve-me, para que se não alegrem de mim: quando escorrega o meu pé, elles se engrandecem contra mim.
Ty jag tänker, att de ju icke skola glädjas öfver mig; om min fot stapplade, skulle de högeligen berömma sig öfver mig.
17 Porque estou prestes a coxear; a minha dôr está constantemente perante mim.
Ty jag är gjord till att lida, och min värk är alltid för mig.
18 Porque eu declararei a minha iniquidade; affligir-me-hei por causa do meu peccado.
Ty jag gör mina missgerning kunnoga, och sörjer för mina synd.
19 Mas os meus inimigos estão vivos e são fortes, e os que sem causa me odeiam se engrandecem.
Men mine fiender lefva, och äro mägtige; de mig utan skuld hata, äro store.
20 Os que dão mal pelo bem são meus adversarios, porquanto eu sigo o que é bom.
Och de mig ondt göra för godt, sätta sig emot mig; derföre, att jag far efter det godt är.
21 Não me desampares, Senhor, meu Deus, não te alongues de mim.
Förlåt mig icke, Herre; min Gud, var icke långt ifrå mig.
22 Apressa-te em meu auxilio, Senhor, minha salvação.
Skynda dig till att göra mig bistånd, Herre, min hjelp.