Salmos 132
1 Lembra-te, Senhor, de David, e de todas as suas afflicções.
En visa i högre choren. Tänk, Herre, uppå David, och uppå allt hans lidande;
2 Como jurou ao Senhor, e fez votos ao poderoso de Jacob, dizendo:
Hvilken Herranom svor, och lofvade dem mägtiga i Jacob:
3 Certamente que não entrarei na tenda de minha casa, nem subirei ao leito da minha cama.
Jag vill icke gå i mins hus hyddo, eller lägga mig på mine sängs lägre;
4 Não darei somno aos meus olhos, nem adormecimento ás minhas pestanas,
Jag vill icke låta mina ögon sofva, eller mina ögnalock sömnoga vara;
5 Emquanto não achar logar para o Senhor, uma morada para o Poderoso de Jacob.
Tilldess jag må finna ett rum för Herranom, till en boning dem mägtiga i Jacob.
6 Eis que ouvimos fallar d'ella em Ephrata, e a achámos no campo do bosque.
Si, vi höre derom i Ephrata; vi hafve funnit det på skogsmarkene.
7 Entraremos nos seus tabernaculos: prostrar-nos-hemos ante o escabello de seus pés.
Vi vilje gå in uti hans boningar, och tillbedja inför hans fotapall.
8 Levanta-te, Senhor, no teu repouso, tu e a arca da tua força.
Herre, statt upp till dina ro, du och din magts ark.
9 Vistam-se os teus sacerdotes de justiça, e alegrem-se os teus sanctos.
Låt dina Prester kläda sig med rättfärdighet, och dina heliga glädja sig.
10 Por amor de David, teu servo, não faças virar o rosto do teu ungido.
Tag icke bort dins smordas regemente, for din tjenare Davids skull.
11 O Senhor jurou na verdade a David: não se apartará d'ella: Do fructo do teu ventre porei sobre o teu throno.
Herren hafver svorit David en sannan ed, der skall han intet ifrå träda: Jag skall sätta dig dins lifs frukt uppå din stol.
12 Se os teus filhos guardarem o meu concerto, e os meus testemunhos, que eu lhes hei de ensinar, tambem os seus filhos se assentarão perpetuamente no teu throno.
Om dina barn hålla mitt förbund, och min vittnesbörd, som jag dem lärandes varder, så skola ock deras barn sitta på dinom stol evinnerliga.
13 Porque o Senhor elegeu a Sião; desejou-a para a sua habitação, dizendo:
Ty Herren hafver utvalt Zion, och hafver lust till att bo der.
14 Este é o meu repouso para sempre: aqui habitarei, pois o desejei.
Detta är min hvila evinnerliga, här vill jag bo; ty här behagar mig väl.
15 Abençoarei abundantemente o seu mantimento; fartarei de pão os seus necessitados.
Jag vill välsigna dess spis, och gifva dess fattigom bröd nog.
16 Vestirei os seus sacerdotes de salvação, e os seus sanctos saltarão de prazer.
Dess Prester vill jag bekläda med salighet, och dess helige skola glädja sig.
17 Ali farei brotar a força de David: preparei uma lampada para o meu ungido.
Dersammastäds skall uppgå Davids horn; jag hafver tillredt minom smorda ena lykto.
18 Vestirei os seus inimigos de confusão; mas sobre elle florescerá a sua corôa.
Hans fiendar vill jag bekläda med skam; men öfver honom skall hans krona blomstras.
