< Salmos 12 >

1 Salva-nos, Senhor, porque faltam os homens bons; porque são poucos os fieis entre os filhos dos homens.
För sångmästaren, till Seminít; en psalm av David.
2 Cada um falla a falsidade ao seu proximo: fallam com labios lisongeiros e coração dobrado.
Fräls, HERRE; ty de fromma äro borta, de trogna äro försvunna ifrån människors barn.
3 O Senhor cortará todos os labios lisongeiros e a lingua que falla soberbamente.
De tala lögn, den ene med den andre; med hala läppar tala de, och med dubbelt hjärta.
4 Pois dizem: Com a nossa lingua prevaleceremos: são nossos os beiços; quem é o Senhor sobre nós?
HERREN utrote alla hala läppar, den tunga som talar stora ord,
5 Pela oppressão dos miseraveis, pelo gemido dos necessitados me levantarei agora, diz o Senhor; porei em salvo aquelle para quem elles assopram.
dem som säga: »Genom vår tunga äro vi starka, våra läppar stå oss bi; vem är herre över oss?»
6 As palavras do Senhor são palavras puras, como prata refinada em fornalha de barro, purificada sete vezes.
»Eftersom de arma lida övervåld och de fattiga klaga, vill jag nu stå upp», säger HERREN; »jag vill skaffa frälsning åt den som längtar därefter.»
7 Tu os guardarás, Senhor; d'esta geração os livrarás para sempre.
HERRENS tal är ett rent tal, likt silver som rinner ned mot jorden, luttrat i degeln, renat sju gånger.
8 Os impios andam cercando, emquanto os mais vis dos filhos dos homens são exaltados.
Du, HERRE, skall bevara dem, du skall beskydda dem för detta släkte evinnerligen. Ty runt omkring dem vandra de ogudaktiga, då nu uselheten är rådande bland människors barn.

< Salmos 12 >