Salmos 102
1 Senhor, ouve a minha oração, e chegue a ti o meu clamor.
En Bön dens eländas, när han bedröfvad är, och sin klagan för Herranom utgjuter. Herre, hör mina bön, och låt mitt ropande till dig komma.
2 Não escondas de mim o teu rosto no dia da minha angustia, inclina para mim os teus ouvidos; no dia em que eu clamar, ouve-me depressa.
Fördölj icke ditt ansigte för mig; i nödene böj dina öron till mig; när jag åkallar, så bönhör mig snarliga.
3 Porque os meus dias se consomem como o fumo, e os meus ossos ardem como um lar.
Ty mine dagar äro bortgångne såsom en rök, och mine ben äro förbrände såsom en brand.
4 O meu coração está ferido e secco como a herva, pelo que me esqueço de comer o meu pão
Mitt hjerta är slaget, och förtorkadt såsom hö; så att jag ock förgäter äta mitt bröd.
5 Por causa da voz do meu gemido os meus ossos se apegam á minha pelle.
Mine ben låda vid mitt kött, af gråtande och suckande.
6 Sou similhante ao pelicano no deserto: sou como um mocho nas solidões.
Jag är lika som en pelikan i öknene; jag är lika som en stenuggla uti de förstörda städer.
7 Vigio, sou como o pardal solitario no telhado.
Jag vakar, och är såsom en ensam fogel på taket.
8 Os meus inimigos me affrontam todo o dia: os que se enfurecem contra mim teem jurado.
Dagliga försmäda mig mine fiender, och de som mig bespotta, svärja vid mig.
9 Pois tenho comido cinza como pão, e misturado com lagrimas a minha bebida.
Ty jag äter asko såsom bröd, och blandar min dryck med gråt;
10 Por causa da tua ira e da tua indignação, pois tu me levantaste e me arremeçaste.
För ditt hots och vredes skull; att du hafver upphöjt mig, och i grund nederslagit mig.
11 Os meus dias são como a sombra que declina, e como a herva me vou seccando.
Mine dagar äro framgångne såsom en skugge, och jag borttorkas såsom gräs.
12 Mas tu, Senhor, permanecerás para sempre, e a tua memoria de geração em geração.
Men du, Herre, blifver evinnerliga, och din åminnelse ifrå slägte till slägte.
13 Tu te levantarás e terás piedade de Sião; pois o tempo de te compadeceres d'ella, o tempo determinado, já chegou.
Statt upp, och förbarma dig öfver Zion; ty det är tid, att du äst nådelig, och stunden är kommen.
14 Porque os teus servos teem prazer nas suas pedras, e se compadecem do seu pó.
Ty dine tjenare ville gerna, att det skulle bygdt varda, och sågo gerna, att dess sten och kalk tillredd vorde;
15 Então as nações temerão o nome do Senhor, e todos os reis da terra a tua gloria.
Att Hedningarna måtte frukta ditt Namn, Herre, och alle Konungar på jordene dina äro;
16 Quando o Senhor edificar a Sião, apparecerá na sua gloria.
Att Herren bygger Zion, och låter se sig i sin äro.
17 Elle attenderá á oração do desamparado, e não desprezará a sua oração.
Han vänder sig till de öfvergifnas bön, och försmår icke deras bön.
18 Isto se escreverá para a geração futura; e o povo que se crear louvará ao Senhor.
Det varde beskrifvet för de efterkommande; och det folk, som skall skapadt varda, skall lofva Herran.
19 Pois olhou desde o alto do seu sanctuario, desde os céus o Senhor contemplou a terra.
Ty han skådar af sine helga högd, och Herren ser af himmelen på jordena;
20 Para ouvir o gemido dos presos, para soltar os sentenciados á morte;
Att han skall höra dens fångnas suckande, och förlossa dödsens barn;
21 Para annunciarem o nome do Senhor em Sião, e o seu louvor em Jerusalem;
På det de skola i Zion predika Herrans Namn, och hans lof i Jerusalem;
22 Quando os povos se ajuntarem, e os reinos, para servirem ao Senhor.
När folken sammankomma, och Konungariken, till att tjena Herranom.
23 Abateu a minha força no caminho; abreviou os meus dias.
Han tvingar på vägenom mina kraft; han förkortar mina dagar.
24 Dizia eu: Meu Deus, não me leves no meio dos meus dias, os teus annos são por todas as gerações.
Jag säger: Min Gud, tag mig icke bort i mina halfva dagar; dina år vara evinnerliga.
25 Desde a antiguidade fundaste a terra: e os céus são obra das tuas mãos.
Du hafver tillförene grundat jordena, och himlarna äro dina händers verk.
26 Elles perecerão, mas tu permanecerás: todos elles se envelhecerão como um vestido; como roupa os mudarás, e ficarão mudados.
De måste förgås, men du blifver; de skola alle föråldras såsom ett kläde; de skola förvandlade varda såsom en klädnad, när du förvandlar dem.
27 Porém tu és o mesmo, e os teus annos nunca terão fim.
Men du blifver såsom du äst, och dine år taga ingen ända.
28 Os filhos dos teus servos continuarão, e a sua semente ficará firmada perante ti.
Dina tjenares barn varda blifvande, och deras säd skall trifvas för dig.
