Provérbios 7
1 Filho meu, guarda as minhas palavras, e esconde dentro de ti os meus mandamentos.
Min son, tag vara på mina ord, och göm mina bud inom dig.
2 Guarda os meus mandamentos, e vive; e a minha lei, como as meninas dos teus olhos.
Håll mina bud, så får du leva, och bevara min undervisning såsom din ögonsten.
3 Ata-os aos teus dedos, escreve-os na taboa do teu coração.
Bind dem vid dina fingrar, skriv dem på ditt hjärtas tavla.
4 Dize á sabedoria, Tu és minha irmã; e á prudencia chama parenta.
Säg till visheten: »Du är min syster», och kalla förståndet din förtrogna,
5 Para te guardarem da mulher alheia, da estrangeira, que lisongeia com as suas palavras.
så att de bevara dig för främmande kvinnor, för din nästas hustru, som talar hala ord.
6 Porque da janella da minha casa, por minhas grades olhando eu,
Ty ut genom fönstret i mitt hus, fram genom gallret där blickade jag;
7 Vi entre os simplices, descobri entre os moços, um mancebo falto de juizo,
då såg jag bland de fåkunniga, jag blev varse bland de unga en yngling utan förstånd.
8 Que passava pela rua junto á sua esquina, e seguia o caminho da sua casa;
Han gick fram på gatan invid hörnet där hon bodde, på vägen till hennes hus skred han fram,
9 No crepusculo, á tarde do dia, na tenebrosa noite e na escuridão;
skymningen, på aftonen av dagen, nattens dunkel, när mörker rådde
10 E eis que uma mulher lhe saiu ao encontro, com enfeites de prostituta, e astuta de coração:
Se, då kom där en kvinna honom till mötes; hennes dräkt var en skökas, och hennes hjärta illfundigt.
11 Esta era alvoroçadora, e contenciosa; não paravam em sua casa os seus pés;
Yster och lättsinnig var hon, hennes fötter hade ingen ro i hennes hus.
12 Agora por fóra, depois pelas ruas, e espreitando por todos os cantos:
Än var hon på gatan, än var hon på torgen vid vart gathörn stod hon på lur.
13 E pegou d'elle, e o beijou; esforçou o seu rosto, e disse-lhe:
Hon tog nu honom fatt och kysste honom och sade till honom med fräckhet i sin uppsyn:
14 Sacrificios pacificos tenho comigo; hoje paguei os meus votos.
»Tackoffer har jag haft att frambära; i dag har jag fått infria mina löften.
15 Por isto sahi ao encontro a buscar diligentemente a tua face, e te achei.
Därför gick jag ut till att möta dig jag ville söka upp dig, och nu ha jag funnit dig.
16 Já cobri a minha cama com cobertas de tapeçaria, com obras lavradas com linho fino do Egypto.
Jag har bäddat min säng med sköna täcken, med brokigt linne från Egypten.
17 Já perfumei o meu leito com myrrha, aloes, e canella.
Jag har bestänkt min bädd med myrra, med aloe och med kanel.
18 Vem, saciemo-nos de amores até pela manhã: alegremo-nos com amores.
Kom, låt oss förnöja oss med kärlek intill morgonen, och förlusta oss med varandra i älskog.
19 Porque já o marido não está em sua casa: foi fazer uma jornada ao longe:
Ty min man är nu icke hemma han har rest en lång väg bort.
20 Um saquitel de dinheiro levou na sua mão: ao dia apontado virá a sua casa.
Sin penningpung tog han med sig; först vid fullmånstiden kommer han hem.»
21 Seduziu-o com a multidão das suas palavras, com as lisonjas dos seus labios o persuadiu.
Så förleder hon honom med allahanda fagert tal; genom sina läppars halhet förför hon honom.
22 Segue-a logo, como boi que vae ao matadouro, e como o louco ao castigo das prisões;
Han följer efter henne med hast, lik oxen som går för att slaktas, och lik fången som föres bort till straffet för sin dårskap;
23 Até que a frecha lhe atravesse o figado, como a ave que se apressa para o laço, e não sabe que está armado contra a sua vida.
ja, han följer, till dess pilen genomborrar hans lever, lik fågeln som skyndar till snaran, utan att förstå att det gäller dess liv.
24 Agora pois, filhos, dae-me ouvidos, e estae attentos ás palavras da minha bocca.
Så hören mig nu, I barn, och given akt på min muns tal.
25 Não se desvie para os seus caminhos o teu coração, e não andes perdido nas suas veredas.
Låt icke ditt hjärta vika av till hennes vägar, och förvilla dig ej in på hennes stigar.
26 Porque a muitos feridos derribou; e são muitissimos os que por ella foram mortos.
Ty många som ligga slagna äro fällda av henne, och stor är hopen av dem hon har dräpt.
