Provérbios 29
1 O homem que muitas vezes reprehendido endurece a cerviz de repente será quebrantado sem que haja cura.
Hvilken som emot straff genstörtig är, han skall med hast förderfvad varda, utan all hjelp.
2 Quando os justos se engrandecem, o povo se alegra, mas quando o impio domina o povo suspira.
När de rättfärdige månge äro, så glädes folket; men när den ogudaktige regerar, så suckar folket.
3 O homem que ama a sabedoria alegra a seu pae, mas o companheiro de prostitutas desperdiça a fazenda.
Den som vishet älskar, han gläder sin fader; men den som skökor uppehåller, han mister sina ägodelar.
4 O rei com juizo sustem a terra, mas o amigo de peitas a transtorna.
En Konung upprätter landet genom rätt; men en girig förderfvar det.
5 O homem que lisongeia a seu proximo, arma uma rede aos seus passos.
Den som smekrar med sin nästa, han utbreder ett nät för hans fötter.
6 Na transgressão do homem mau ha laço, mas o justo jubila e se alegra.
När en ond syndar, besnärjer han sig sjelf; men en rättfärdig fröjdar sig, och hafver glädje.
7 Informa-se o justo da causa dos pobres, mas o impio não comprehende o conhecimento.
Den rättfärdige känner den fattigas sak; den ogudaktige aktar ingen förnuft.
8 Os homens escarnecedores abrazam a cidade, mas os sabios desviam a ira.
De bespottare föra en stad i olycko; men de vise stilla vrede.
9 O homem sabio que pleiteia com o tolo, quer se turbe quer se ria, não terá descanço.
När en vis med en dåra till handel kommer, han vare vred eller glad, så hafver han dock ingen ro.
10 Os homens sanguinolentos aborrecem ao sincero, mas os rectos procuram o seu bem.
De blodgirige hata den fromma; men de rättfärdige vårda sig om hans själ.
11 Todo o seu espirito profere o tolo, mas o sabio o encobre e reprime.
En dåre gjuter sin anda allan ut; men en vis man håller tillbaka.
12 O governador que dá attenção ás palavras mentirosas, achará que todos os seus servos são impios.
En herre, som till lögn lust hafver, hans tjenare äro alle ogudaktige.
13 O pobre e o usurario se encontram, e o Senhor allumia os olhos d'ambos.
Fattige och ockrare bo ibland hvarannan; begges deras ögon upplyser Herren.
14 O rei, que julga os pobres conforme a verdade, firmará o seu throno para sempre.
En Konung, som de fattiga troliga dömer, hans säte blifver evigliga beståndandes.
15 A vara e a reprehensão dão sabedoria, mas o rapaz entregue a si mesmo envergonha a sua mãe.
Ris och straff gifver vishet; men ett barn, som hafver sjelfsvåld, skämmer sina moder.
16 Quando os impios se multiplicam, multiplicam-se as transgressões, mas os justos verão a sua quéda.
Der månge ogudaktige äro, der äro många synder; men de rättfärdige skola se deras fall.
17 Castiga a teu filho, e te fará descançar; e dará delicias á tua alma.
Tukta din son, så skall han vederqvicka dig, och göra dine själ vällust.
18 Não havendo prophecia, o povo fica dissoluto; porém o que guarda a lei esse é bemaventurado:
När Prophetien ute är, så förskingras folket; men väl är honom, som lagen vid magt håller.
19 O servo se não emendará com palavras, porque, ainda que te entenda, todavia não responderá.
En tjenare låter icke näpsa sig med ordom; förty, om han än förstår det, så tager han sig dock intet deraf.
20 Tens visto um homem arremessado nas suas palavras? maior esperança ha d'um tolo do que d'elle.
Ser du en, som snar är till att tala, det är mera hopp uppå en dåra, än uppå honom.
21 Quando alguem cria delicadamente o seu servo desde a mocidade, por derradeiro quererá ser seu filho.
Om en tjenare varder af ungdom kräseliga hållen, så vill han sedan vara en herre.
22 O homem iracundo levanta contendas; e o furioso multiplica as transgressões.
En vredsam man kommer träto åstad, och en harmse man gör många synder.
23 A soberba do homem o abaterá, mas o humilde d'espirito reterá a gloria.
Menniskones högfärd skall omstörta henne; men ära skall upphöja den ödmjuka.
24 O que tem parte com o ladrão aborrece a sua propria alma: ouve maldições, e não o denuncia.
Den som med tjufvar del hafver, hörer bannas; och säger icke till, han hatar sitt lif.
25 O temor do homem armará laços, mas o que confia no Senhor será posto em alto retiro.
Den som rädes för menniskom, han kommer på fall; men den som sig förlåter uppå Herran, han varder beskyddad.
26 Muitos buscam a face do principe, mas o juizo de cada um vem do Senhor.
Månge söka ens Förstas ansigte; men hvars och ens dom kommer af Herranom.
27 Abominação é para os justos o homem iniquo, mas abominação é para o impio o de rectos caminhos.
En orättfärdig man är dem rättfärdigom en styggelse; och den som på en rätt väg är, han är dens ogudaktigas styggelse.
