Provérbios 28
1 Fogem os impios, sem que ninguem os persiga; mas qualquer justo está confiado como o filho do leão.
Den ogudaktige flyr, och ingen jagar honom; men den rättfardige är frimodig, såsom ett ungt lejon.
2 Pela transgressão da terra são muitos os seus principes, mas por homens prudentes e entendidos a sua continuação será prolongada.
För landsens synders skull varda många förvandlingar i Förstadömen; men för deras skull, som förståndige och förnuftige äro, blifva de länge.
3 O homem pobre que opprime aos pobres é como chuva impetuosa, com que ha falta de pão.
En armling, som de fattiga oförrättar, är såsom väta, den fruktena förderfvar.
4 Os que deixam a lei louvam o impio; porém os que guardam a lei pelejam contra elles.
De som lagen öfvergifva, lofva den ogudaktiga; men de som bevara lagen, äro dem ogunstige.
5 Os homens maus não entendem o juizo, mas os que buscam ao Senhor entendem tudo.
Onde menniskor akta intet uppå rätt; men de som efter Herran fråga, de akta uppå all ting.
6 Melhor é o pobre que anda na sua sinceridade do que o perverso de caminhos, ainda que seja rico.
Bättre är en fattig, den i sine fromhet vandrar, än en rik man, den i vrångom vägom går.
7 O que guarda a lei é filho entendido, mas o companheiro dos comilões envergonha a seu pae.
Den der lagen bevarar, han är ett förståndigt barn; men den som slösare uppehåller, han skämmer sin fader.
8 O que augmenta a sua fazenda com usura e onzena, o ajunta para o que se compadece do pobre.
Den sitt gods förmerar med ocker och vinning, han församlar det dem fattigom till nytto.
9 O que desvia os seus ouvidos d'ouvir a lei até a sua oração será abominavel.
Den sitt öra afvänder till att höra lagen, hans bön är en styggelse.
10 O que faz com que os rectos errem n'um mau caminho elle mesmo cairá na sua cova: mas os bons herdarão o bem.
Den som de fromma förförer in uppå en ond väg, han varder i sina grop fallandes; men de fromme skola det goda ärfva.
11 O homem rico é sabio aos seus proprios olhos, mas o pobre que é entendido o esquadrinha.
En rik man tycker, att han är vis; men en fattig förståndig märker honom.
12 Quando os justos exultam, grande é a gloria; mas quando os impios sobem, os homens se andam escondendo.
När de rättfärdige hafva öfverhandena, så går det ganska väl till; men när ogudaktige uppkomma, så varder en omvändning i folkena.
13 O que encobre as suas transgressões nunca prosperará, mas o que as confessa e deixa alcançará misericordia.
Den sina missgerning nekar, honom varder icke väl gångandes; men den henne bekänner och öfvergifver, han skall få barmhertighet.
14 Bemaventurado o homem que continuamente teme: mas o que endurece o seu coração virá a cair no mal.
Säll är den som städse fruktar; men den som halsstyf är, han faller i olycko.
15 Como leão bramante, e urso faminto, assim é o impio que domina sobre um povo pobre.
En ogudaktig, som öfver ett fattigt folk regerar, han är ett rytande lejon, och en girig björn.
16 O principe falto d'intelligencia tambem multiplica as oppressões, mas o que aborrece a avareza prolongará os seus dias.
När en Förste utan förstånd är, så sker mycken orätt; men den der girighet hatar, han skall länge lefva.
17 O homem carregado do sangue de qualquer pessoa fugirá até á cova: ninguem o retenha.
En menniska, som uppå ens själs blod orätt gör, han varder icke behållen, det han än i kulona fore.
18 O que anda sinceramente salvar-se-ha, mas o perverso em seus caminhos cairá logo.
Den der i fromhet vandrar, han blifver vid sig; men den en ond väg går, han måste engång falla.
19 O que lavrar a sua terra virá a fartar-se de pão, mas o que segue a ociosos se fartará de pobreza.
Den sin åker brukar, han skall få bröd nog; men den der far efter att gå fåfäng, han skall få fattigdom nog.
20 O homem fiel abundará em bençãos, mas o que se apressa a enriquecer não será innocente.
En trofast man varder mycket välsignad; men den der fiker efter att varda rik, han skall icke oskyldig blifva.
21 Ter respeito á apparencia de pessoas não é bom, porque até por um bocado de pão prevaricará o homem
Anse personen är icke godt; ty han gjorde väl illa för ett stycke bröd.
22 O que se apressa a enriquecer é homem de mau olho, porém não sabe que ha de vir sobre elle a pobreza.
Den som hastar efter rikedom, och är nidsk, han vet icke, att honom skall nöd uppåkomma.
23 O que reprehende ao homem depois achará mais favor do que aquelle que lisongeia com a lingua.
Den ena mennisko straffar, han skall sedan ynnest finna, mer än den der smekrar.
24 O que rouba a seu pae, ou a sua mãe, e diz: Não ha transgressão; companheiro é do homem dissipador.
Den som tager ifrå fader eller moder, och säger: Det är icke synd; han är förderfvarens stallbroder.
25 O altivo d'animo levanta contendas, mas o que confia no Senhor engordará.
En högmodig man uppväcker träto; men den som förlåter sig uppå Herran, han varder fet.
26 O que confia no seu coração é insensato, mas o que anda em sabedoria elle escapará.
Den sig uppå sitt hjerta förlåter, han är en dåre; men den som går med vishet, han skall friad varda.
27 O que dá ao pobre não terá necessidade, mas o que esconde os seus olhos terá muitas maldições.
Den som den fattiga gifver, honom skall intet fattas; men den som sin ögon afvänder, med honom skall det fast tillbakagå.
28 Quando os impios se elevam, os homens se andam escondendo, mas quando perecem, os justos se multiplicam.
När de ogudaktige uppkomma, så förgömmer sig folket; men när de förgås, så varda de rättfärdige månge.
